Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "forskningsportal" gav 5163 sökträffar

40 år sedan Tjernobyl

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-08-07

Torvmarker kan förstärka klimatuppvärmningen

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-08-07

Sjöar ändrar färg – mänsklig påverkan kan ligga bakom

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2026-08-07

STEM-PD : En MultiPark-historia från labbänken till parkinsonpatienter

Efter ett decennium av protokollutveckling och förberedelser har MultiParks forskare äntligen lanserat den kliniska fasen av STEM-PD-studien. Nyligen transplanterades dopamin-producerande celler som genererats från embryonala stamceller till den första parkinsonpatienten på Lunds universitetssjukhus. Flera av MultiParks forskningsledare har centrala roller i projektet. Hösten 2022 godkände Läkemed

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stem-pd-en-multipark-historia-fran-labbanken-till-parkinsonpatienter-0 - 2026-08-07

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren. – Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien. Markören det handlar om hete

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-blodmarkor-kan-identifiera-parkinsonistiska-sjukdomar - 2026-08-07

Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?

I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära placken som bildas efterhand som sjukdomen fortskrider. Den aktuella studien bygger vi

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna - 2026-08-07

Framtidens sjukvård under omdaning: LU-professor leder Lancet-kommission om precisionsmedicin

En Lancet-kommission för precisionshälsa lanseras för att utveckla ett heltäckande ramverk för hur precisionsbaserade metoder kan integreras i hälso- och sjukvårdssystemen. Kommissionen leds av professor Paul Franks vid Lunds universitet och kommer att undersöka hur precisionsmetoder kan förbättra vårdens effektivitet, jämlikhet och skalbarhet i olika resursmiljöer och regioner världen över. Kortf

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/framtidens-sjukvard-under-omdaning-lu-professor-leder-lancet-kommission-om-precisionsmedicin - 2026-08-07

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren. – Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien. Markören det handlar om hete

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-kan-identifiera-parkinsonistiska-sjukdomar - 2026-08-07

Lunds Fernströmpris till yngre forskare för forskning om cellomprogrammering och immunoterapier

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet, tilldelas årets lokala Fernströmpris till yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare. Han får priset med motiveringen ”för sitt arbete med omprogrammering av blodceller och utvecklingen av immunoterapier baserade på denna teknik”. Det var ett får som avgjorde Filipe Pereiras karriärval. Han gick i gymnasiet när han hörde ta

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstrompris-till-yngre-forskare-forskning-om-cellomprogrammering-och-immunoterapier - 2026-08-07

Temperaturhöjning triggar virusinfektionen

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid synkotronanläggningen NIST i USA, på atomnivå kartlagt vad som sker i en viruspartikel när temperaturen höjs. – När temperaturen höjs, byter virusets genetiska material form samt densitet och blir mer vätskeliknande – vilket leder till att det snabbt injiceras i cellen, säger Alex Evilevitch, som lett studien som nu publiceras i PNAS.

https://www.medicin.lu.se/artikel/temperaturhojning-triggar-virusinfektionen - 2026-08-07

Kunskap om döende ger tryggare boendepersonal

Äldre har sämre tillgång till palliativ vård. En anledning till det är att personalen saknar kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Döden ses som en händelse, inte som den process det är. Genom utbildning i palliativ vård kan boendepersonalen bli tryggare och mer kompetent i sin roll, visar en avhandling från Lunds universitet. Distriktssköterskan Helene Åvik Perssons avhandling ingår i

https://www.medicin.lu.se/artikel/kunskap-om-doende-ger-tryggare-boendepersonal - 2026-08-07

Radikal förändring av förutsättningar för dialys

Ett naturligt ämne från äppelträdets bark har potential att förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet. Ämnet blockerar nämligen cellerna från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket effektiviserar vattenborttagning och förhindrar viktökning. Upptäckten som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology, markerar ett paradigmskifte menar forskaren och ST-läkaren Carl Öber

https://www.medicin.lu.se/artikel/radikal-forandring-av-forutsattningar-dialys - 2026-08-07

Metabol ohälsa bidragande faktor för fetmarelaterad cancer

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma. Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cance

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabol-ohalsa-bidragande-faktor-fetmarelaterad-cancer - 2026-08-07

Mörkrets hormon melatonin lägger locket på

Läkemedel med melatonin har de senaste 15 åren blivit vanliga för att till exempel behandla sömnproblem. Men samtidigt visar forskning att det finns ett samband mellan melatoninnivåer i kroppen och typ-2 diabetes. Så vad vet vi egentligen om mörkrets hormon, som melatonin brukar kallas? Hormonet melatonin som produceras i tallkottkörteln i anslutning till hjärnan, är en del i kroppens inre klocka,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/morkrets-hormon-melatonin-lagger-locket-pa - 2026-08-07

Ny doktorsavhandling om betalningstjänster i detaljhandeln

Den 13 september försvarade Carin Rehncrona sin doktorsavhandling "Betalningar: Att förstå användningen av betalningstjänstplattformar för detaljhandeln i digitaliseringens tidevarv". Avhandlingen utforskar betalningsmetoder inom detaljhandeln och undersöker de digitala plattformarnas roll i moderna betalningssystem. Betalning är en ofta förbisedd men viktig del i vardagen då vi gör våra inköp, oc

https://www.ses.lu.se/artikel/ny-doktorsavhandling-om-betalningstjanster-i-detaljhandeln - 2026-08-07

Tejpning mot skoskav orsakade kontaktallergier hos rekryter

Den tejpning av rekryters fötter som försvaret rekommenderar inför långa marscher, riskerar att ge livslånga kontaktallergier. Forskare vid Lunds universitet, har undersökt soldater vid ett par regementen och av de rekryter som undersökts uppvisade drygt 75 procent kontakteksem av tejpen. Kortfakta: klinisk forskning // diagnostisk inventering testserie // tillämpad forskning orsak-verkan-samband

https://www.medicin.lu.se/artikel/tejpning-mot-skoskav-orsakade-kontaktallergier-hos-rekryter - 2026-08-07

Material som bildar ny benvävnad vid osteoporos

Ny forskning visar att det går att öka benbildning kring kirurgiska implantat hos bensköra patienter. Studien publiceras i Acta Biomaterialia. Studien som letts från Lunds universitet är ett samarbete med forskare från Litauen, Tyskland och Kina.I Norden har vi den högsta förekomsten av benskörhet – osteoporos – i världen. Ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna och Sverige ligger i topp när d

https://www.medicin.lu.se/artikel/material-som-bildar-ny-benvavnad-vid-osteoporos - 2026-08-07

Riktlinjer i förlossningsvården påverkar barnmorskors yrkesidentitet

Nya nationella riktlinjer för igångsättning av förlossningar kom 2022 och skapade en het debatt bland gynekologer/obstetriker och barnmorskor. Trots att riktlinjerna grundar sig på tillförlitlig forskning, har de väckt konflikt bland förlossningsvårdspersonal. En ny studie vid Lunds universitet, undersöker hur de nya riktlinjerna har påverkat förlossningspersonalens arbete och yrkesidentitet. Ande

https://www.medicin.lu.se/artikel/riktlinjer-i-forlossningsvarden-paverkar-barnmorskors-yrkesidentitet - 2026-08-07

Ny substans kan minska risken för komplikationer vid diabetes

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan leda ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-08-07