Sökresultat

Alla partiklar som når atmosfären leder till olika kemiska reaktioner. Partiklar kommer dels från naturliga källor som vulkanutbrott och skogsbränder, dels från luftföroreningar och utsläpp. Aerosolforskaren Johan Friberg studerar partiklar på höga höjder. Han befarar att det ökade antalet skogsbränder globalt kan ha stor påverkan på ozonlagret. – Jag studerar luften som ligger i stratosfären och

https://www.fysik.lu.se/artikel/okat-antal-skogsbrander-kan-skada-det-viktiga-ozonlagret - 2026-04-17

CASE-forskaren Lisa Ekstam har tillsammans med FoU Helsingborg fått fyra miljoner kronor till projektet "Tillsammans bygger vi den omtänksamma staden: Innovation i samverkan för ett demensvänligt Helsingborg". Detta projekt är knutet till CASE:s samverkansinitiativ Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. Fyra frågor till Lisa Ekstam. Hur ser ditt samarbete med Demensvänligt H

https://www.case.lu.se/artikel/projekt-att-skapa-ett-demensvanligt-helsingborg-far-medel-fran-vinnova - 2026-04-17

I höst har den högskolepedagogiska kursen "Aktivt lärande inom samhällsvetenskap" getts för första gången vid Lunds universitet. Ian Manners, som varit med och utvecklat kursen, berättar om kursen och hur vi kan arbeta för att främja studentcentrerat lärande och undervisning. Du är engagerad i den nya studentcentrerade högskolepedagogiska utbildningen "Aktivt lärande i samhällsvetenskap", som syft

https://www.sam.lu.se/internt/artikel/ian-manners-om-att-implementera-aktivt-larande-i-undervisningen - 2026-04-17

Betty Saenyi är inne på sin sista termin av doktorandstudier vid Institutionen för informatik, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Vi ställde några frågor om hennes erfarenheter med forskarutbildningen hittills. (Intervjun är översatt från engelska.)Betty, varför valde du att doktorera?– Lustigt nog var en doktorsexamen aldrig min dröm. Efter min kandidatexamen var jag ute i näringslivet ett b

https://www.ehl.lu.se/artikel/lar-kanna-betty-saenyi-doktorand-vid-institutionen-informatik - 2026-04-15

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­– Efter stroke förändras kommunikationen mellan nervceller i stora delar av hjärnan och vi visar att den delvis återställs med behandlingen, säger Tadeusz Wieloch, seniorprofessor i neurobiologi vid Lunds universitet. –  Samtidigt återfår

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-forlorad-hjarnfunktion-aterstalldes-efter-stroke - 2026-04-16

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2026-04-16

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2026-04-17

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-04-17

På COP-mötets första dag i Dubai togs ett formellt beslut om att inrätta en fond för att stötta utvecklingsländer att hantera klimatskador. En pragmatisk framgång för klimaträttvisa menar hållbarhetsprofessorn Emily Boyd som nu hoppas att även Sverige ska följa efter med löften om finansiellt stöd. Emily Boyd, professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, är en av få experter i

https://www.sam.lu.se/artikel/manga-fragor-kvarstar-med-ny-klimatskadefond - 2026-04-17

Att bestämma över sin kropp och sitt liv är en stor del av att vara människa i Sverige idag. En del av det är att ta hand om sin sexuella hälsa och att välja om och när man skaffar barn. I heterosexuella förhållanden är det ett arbete som ofta hamnar på den som kan bli gravid. Idealet enligt ny forskning är ett annat och handlar om en jämlik fördelning av preventivmedelsanvändningen och arbetet ru

https://www.sam.lu.se/artikel/att-dela-det-odelbara-starkt-jamlikhetsideal-i-ungas-preventivmedelsarbete - 2026-04-17

Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare i livet jämfört med de som har syskon. Det visar en ny befolkningsstudie från Lunds universitet som publicerats i BMJ Open. – Att veta hur många syskon en individ har och om hen är äldst el

https://www.medicin.lu.se/artikel/antal-syskon-kan-kopplas-till-risk-hjart-karlsjukdomar - 2026-04-17

Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och tidigare helt okänt sätt. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Resultaten tyder på att hormonblockerande preparat kan användas för att motverka rörelseprobleme

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke - 2026-04-17

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.medicin.lu.se/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-04-17

Studier av tarmfloran kan ge ny kunskap om hur hälsan och risken för att utveckla olika sjukdomar påverkas. Marju Orho-Melander vid Lunds universitet är en av författarna till två nya artiklar i Nature Genetics som har upptäckt flera nya genvarianter i den mänskliga arvsmassan som har betydelse för vilka bakterier som finns i tarmen. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för ce

https://www.medicin.lu.se/artikel/kartlaggning-av-genvarianter-som-paverkar-tarmflora-och-sjukdomsrisk - 2026-04-16

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter och en av de psykiatriska diagnoser som är förenad med högst dödlighet. Nu inleds en pilotstudie vid Lunds universitet, där forskare undersöker om psykedeliska läkemedel kan ha effekt på unga patienter med sjukdomen. Avdelning fem vid vuxenpsykiatrin i Lund, är helt anpassad för patienter med anorexia nervos

https://www.medicin.lu.se/artikel/psykedelika-vid-anorexi-ny-pilotstudie - 2026-04-16

Blodtrycksmediciner kan göra huden extra lättbränd i solen. En registerstudie vid Lunds universitet visar på en trolig ökad risk för basalcellscancer vid viss blodtrycksmedicinering. Riskökningen är relativt låg, som mest nio procent. – Blodtrycksbehandlingen ska inte avbytas. Men det är bra om läkare informerar om att extra solskydd kan behövas, säger forskaren Johan Kappelin. Han är nybliven dok

https://www.medicin.lu.se/artikel/viktigt-med-solskydd-vid-blodtrycksbehandling - 2026-04-16

Hur påverkar en liten genetisk skillnad kroppens förmåga att hantera socker? Forskare vid Lunds universitet har använt stamcellsteknik för att ta reda på det. Genom att skapa två versioner av samma celltyp – en med och en utan den genetiska skillnaden – kan de följa hur melatoninets signaler påverkar de insulinproducerande cellerna och på så vis förstå mer om hur detta påverkar risken för typ 2-di

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsteknik-ger-nya-svar-om-melatonin-och-diabetes - 2026-04-16

Lunds universitet gör en unik satsning på att rekrytera internationella toppforskare. Hjälp oss att få lovande kollegor från hela världen att välja Lund. Den senaste tiden har möjligheterna att forska och att få universitetsutbildning kraftigt försämrats i många länder. Detta beror dels på nedskärningar av anslag och dels på att skärpta invandringsregler har gjort det svårare för universitet att t

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/vi-soker-nya-kollegor - 2026-04-16

I forsknings- och innovationspropositionen från december 2024 utlovades mycket nya medel via många riktade utlysningar. Samtidigt slog man också fast att nya basanslag för forskning skulle fördelas till universiteten utifrån indikatorer, erhållna externa bidrag och antalet högciterade publikationer per lärosäte. Nu börjar vi se vissa resultat av detta och det möjliggör också nya rekryteringar. Vet

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/framgangar-mer-resurser-forskning-och-nya-kollegor - 2026-04-16

Mer än varannan tonårsflicka blödde rikligt och 40 procent hade järnbrist. Forskningen som är ledd från Lunds universitet visar även att ett enkelt formulär kan användas för att upptäcka unga tonårsflickor med riklig mens som löper ökad risk. Så många som hälften av tonårsflickorna i studien som publiceras i PLOS One hade rikliga menstruationer, och fyra av tio hade järnbrist. Studien genomfördes

https://www.medicin.lu.se/artikel/riklig-mens-vanlig-hos-tonarsflickor-formular-avslojar-risk-jarnbrist - 2026-04-16