Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "forskningsportal" gav 4732 sökträffar

Sällsynt, men inte ovanlig

Det finns idag mer än 7 000 olika sällsynta diagnoser. Tillsammans är det nästan en halv miljon människor i Sverige som lever med en sådan diagnos – lika många som lever med cancer. Symtomen är svåra att tolka och kunskaperna inom vården låg. Men nu har tekniken med analys av hela arvsmassan gjort det möjligt att med ett enda blodprov kunna fastställa rätt diagnos. En sällsynt diagnos berör högst

https://www.medicin.lu.se/artikel/sallsynt-men-inte-ovanlig - 2026-06-21

Fortsatt arbete mot sexuella trakasserier

Som en reaktion på Metoo-rörelsen beslutade universitetet i början av 2018, att genomföra projektet Tellus för att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Till projektledare utsågs professor Anette Agardh. Nu har det snart gått fem år och vad har då hänt sedan dess? I den första rapporten från Tellusprojektet framkom det bland annat att vi behövde samla ihop och öka stödet till

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/fortsatt-arbete-mot-sexuella-trakasserier - 2026-06-22

Lundaforskare i olympisk offensiv

Grattis, Katarina Steding-Ehrenborg, docent vid Lunds universitet! Du är en av sex idrottsforskare som ska ingå i ett tvåårigt utvecklingsprogram som Svenska Olympiska Kommittén nu satsar på. Vad kommer satsningen innebära för dig? – Stödet från SOK innebär att vi kan genomföra långtiddsstudier på hur hård träning påverkar hjärtat och med det bidra till en säkrare idrott både på elit- och motionsn

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-i-olympisk-offensiv - 2026-06-21

Lunds Fernströmspris för forskning som förbättrar behandling av hjärtsjukdom

Årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet tilldelas i år Alexandru Schiopu, docent i kardiologi. Han får utmärkelsen och priset på 80 000 kronor för sin framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom. Motivering till priset: "För hans framstående forskning om immunsystemets roll vid hjärtsjukdom, vilken på ett föredöm

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstromspris-forskning-som-forbattrar-behandling-av-hjartsjukdom - 2026-06-21

Ny studie: Biomarkörer förutser hjärt- och kärlsjukdom vid typ 2-diabetes

Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Studien har letts av forskare vid Lunds universitet, Johns Hopkins University och Chinese University of Hong Kong. Artikeln publiceras nu i Communications Medicine. Personer med typ 2-diabetes har två gånger högre risk att utvec

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-06-21

Ny substans kan minska risken för komplikationer vid diabetes

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som har visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan led

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-06-21

LU:s viruscentrum invigt med symbolisk demolering av jättevirus

Lunds universitets viruscentrum, LUVC, har hållit festlig invigning (27 maj). Det blev ingen bandklippning, men väl en symbolisk demolering av ett 3D-printat jättevirus, som markerade viruscentrets öppnande.Tre dekaner, nuvarande och tidigare, och tillika professorer, som avlöst varandra vid Medicinska fakulteten, och även då i arbetet med att ro LUVC i land närvarade vid ceremonin: Erik Renström,

https://www.medicin.lu.se/artikel/lus-viruscentrum-invigt-med-symbolisk-demolering-av-jattevirus - 2026-06-22

Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine. Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska person

https://www.medicin.lu.se/artikel/biomarkorer-avslojar-risk-hjart-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2026-06-22

PFAS-utsläppen i Ronneby började tidigare än man trott

Nya studier från Lunds universitet visar att miljöföroreningen med PFAS i Ronneby, sannolikt startade tidigare än man trott. Med hjälp av blod från Sveriges PKU-biobank* har forskare hittat förhöjda PFAS-nivåer hos barn födda 1985, vars mammor bodde i området före sin graviditet. De nya forskningsresultaten tyder därför på att föroreningen startade före 1985. Under 2013 upptäcktes höga halter av P

https://www.medicin.lu.se/artikel/pfas-utslappen-i-ronneby-borjade-tidigare-man-trott - 2026-06-22

Allt fler äldre söker vård på akuten – nya bedömningar och arbetssätt krävs

Gruppen äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar. Men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. En ny avhandling från Lunds universitet ringar in behovet av att uppdatera rutiner och bedömningsverktyg för att bättre möte äldre patienters behov. – Fler lever längre med fler sjukdomar, vilket gör att äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken. Men myck

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-aldre-soker-vard-pa-akuten-nya-bedomningar-och-arbetssatt-kravs - 2026-06-22

Så stänger cellen ute farliga radikaler

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För att våra celler ska fungera behöver de hålla en noggrann balans mellan nyttiga och skadliga syremolekyler, så kallade fria radikaler. En av de mest centr

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-06-22

Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas

Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra behandlingar. Epigenetiken kan bli ett användbart verktyg för att individanpassa diabetesvården. Personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes klumpas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-och-genetiken-ger-nya-svar-pa-hur-diabetesvarden-kan-individanpassas - 2026-06-21

Ätsvårigheter hos barn – samordnad vård saknas

Inom forskningen presenteras nya resultat som pekar på att ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt. Men även om kunskapen ökar, står Sverige till stora delar utan rätt resurser för att hjälpa barnen. Det säger erfarna forskare vid Lunds universitet, som sett problematiken från olika håll. – En tidig upptäckt av barn med troliga ätsvårigheter är sannolikt viktig för att barnet inte ska få större

https://www.medicin.lu.se/artikel/atsvarigheter-hos-barn-samordnad-vard-saknas - 2026-06-22

Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?

I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära placken som bildas efterhand som sjukdomen fortskrider. Den aktuella studien bygger vi

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna - 2026-06-21

Lundasociolog bland sex nya toppforskare till Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi valde den 21 maj in sex nya, framstående forskare inom ämnen som hjärnkirurgi, analytisk sociologi och energiomställning. En av dem är Alison Gerber, universitetslektor i sociologi här på Sociologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Varför har du sökt till Sveriges unga akademi? – Jag sökte till Sveriges unga akademi för att jag vill bid

https://www.sam.lu.se/artikel/lundasociolog-bland-sex-nya-toppforskare-till-sveriges-unga-akademi - 2026-06-21

Flera forskningsanslag för fortsatt högaktuell forskning

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 2018 var året då det svenska valet efterföljdes av en ovanligt lång regeringsbildningsprocess. Det var även året då vi hade en ovanligt varm sommar. Detta och många fler ämnen har våra forskare bidragit med kunskap om till vår omvärld. Vi startar ständigt nya forskningsprojekt. Nedan har vi listat de senaste projekt

https://www.svet.lu.se/artikel/flera-forskningsanslag-fortsatt-hogaktuell-forskning - 2026-06-21

Tullia Jack har disputerat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tullia Jack har försvarat sin avhandling i ämnet sociologi med avhandlingen "Negotiating Conventions: cleanliness, sustainability and everyday life" idag, 19 december klockan 13 i Palaestras hörsal i Lund. Fakultetsopponent var professor Alan Warde, Department of Sociology, University of Manchester.Abstract (utdrag)

https://www.soc.lu.se/artikel/tullia-jack-har-disputerat - 2026-06-21

40 år sedan Tjernobyl

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-06-21

Torvmarker kan förstärka klimatuppvärmningen

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-06-21

Sjöar ändrar färg – mänsklig påverkan kan ligga bakom

De senaste 40 åren har majoriteten av jordens sjöar ändrat färg. Det visar en ny studie där 32 miljoner satellitobservationer från drygt 67 000 vattendrag analyserats. Orsaken är omfattande förändringar i insjöarnas ekosystem. Sjöar är kritiska komponenter för jordens ekosystem. De fungerar som livsmiljöer för vatten- och landlevande arter, stödjer den biologiska mångfalden och upprätthåller den e

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sjoar-andrar-farg-mansklig-paverkan-kan-ligga-bakom - 2026-06-21