Sökresultat

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.biologi.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-06-21

Tänk om vanliga hudceller effektivt kunde omprogrammeras för att bli hjärnceller och hjälpa till vid sjukdomar som alzheimer. Och hur vore det om maskininlärning fick kirurger att med exakthet ta bort tumörceller vid operationsbordet? Det är forskningsområden som Emil Andersson har fördjupat sig i för att komma närmare en lösning. Nu försvarar han sin doktorsavhandling i beräkningsbiologi vid CEC.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ett-steg-narmare-forbattrad-cancerkirurgi-och-omprogrammering-av-celler - 2026-06-21

Det finns mycket forskning om hur stimulerande medel, som till exempel koffein, kan minska andningsuppehåll hos prematura barn. Nu har Cochrane Sverige, på uppdrag av WHO, granskat och sammanställt en översikt av alla de studier som gjorts för att kunna skapa internationella riktlinjer. Varje år föds omkring 15 miljoner barn för tidigt, prematurt, i världen. I Sverige innebär det runt sex procent

https://www.medicin.lu.se/artikel/cochrane-oversikt-who-milda-stimulerande-medel-forbattrar-prematura-barns-utveckling - 2026-06-22

Docent vid Institutionen för informatik, Miranda Kajtazi, är för närvarande involverad i en blandning av interna och externa anslag. Vid Pufendorfinstitutet leder Miranda Kajtazi en Avanced Study Group vid namn "Human Rights, Digital Inequalities, and Social Consequences of AI”. Projektet pågår från september 2023 till juni 2024.(engelska)"This ASG focuses on digital innovations by exploring the l

https://www.ehl.lu.se/artikel/ai-manskliga-rattigheter-och-digital-valfard-miranda-kajtazi-tar-initiativ - 2026-06-22

Ett forskarteam vid Lunds universitet har tidigare visat att ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar de att fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Skåne är associerade med sepsis. Det är ett starkt underdiagnostiserat tillstånd som kan jämföras med en epidemi. European Sepsis Alliance har nu gett forskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i

https://www.medicin.lu.se/artikel/sepsis-lika-vanligt-som-cancer-lika-dodligt-som-hjartinfarkt - 2026-06-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9.  Charpentiers och Doudnas utveckling av gensaxen till ett användbart verktyg blev starten på en mycket snabb utveckling inom både forskning och industri, menar Karin Broberg som är professor i a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nobelpriset-i-kemi-2020-snabbt-segertag-gensaxen - 2026-06-21

Logopedutbildningen vid Medicinska fakulteten har i år firat 50 år. Professor Birgitta Sahlén och programdirektör och universitetslektor Kristina Hansson tar oss med till starten, berättar om dagens utbildning – och funderar framåt. Logopedutbildningen i Lund var den andra i ordningen att starta i Sverige och uppskattningsvis har runt 800 studenter utbildats under de år som gått. Birgitta Sahlén v

https://www.medicin.lu.se/artikel/jubileum-logopedutbildningen - 2026-06-21

Julen är årets största mathelg och under flera veckor frossar vi i skumtomtar, knäck, julmust och marsipangrisar. Emily Sonestedt är socker­forskare med tre egna barn och hon kämpar precis som vi andra med att begränsa sockerintaget. Sedan lösgodiset introducerades på 1980-­talet har godiskonsumtionen i Sverige ökat från 10 till 15 kg per person och år. Idag äter svenskarna mest godis i hela värld

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-standig-kamp-mot-sockret - 2026-06-21

... som visat att vasaloppsåkare har lägre risk att drabbas av ångest än övriga befolkningen. New York Times, CNN och många fler internationella nyhetsförmedlare har uppmärksammat era resultat. Studien, Physical Activity Is Associated With Lower Long-Term Incidence of Anxiety in a Population-Based, Large-Scale Study, som publicerades i september förra året har fått stort internationellt medialt ge

https://www.medicin.lu.se/artikel/halla-dar-professor-tomas-deierborg-och-grattis-till-stor-internationell-uppmarksamhet-er-studie - 2026-06-21

Med målet att finna nya angreppssätt för att behandla virusinfektioner har forskaren Alex Evilevitch under många år studerat mekanismer bakom herpesinfektion och virusets fysikaliska egenskaper. I en ny studie om herpesvirusets smarta modus operandi har han undersökt hur mekaniken i cellkärnan påverkas av herpesviruset och hur cellkärnan motstår de påfrestningar som den utsätts för av viruset. Stu

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellens-mekaniska-skydd-ger-nya-redskap-i-kampen-mot-herpes - 2026-06-21

Våra dendritiska celler (DC) är immunsystemets vaktposter och de patrullerar våra kroppar efter bakterier, virus eller cancerceller. När DC hittar en främmande partikel bryter de ner den i mindre bitar – antigen - och presenterar bitarna på cellytan för immunförsvarets mördarceller. På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda. I flera studier ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-effektivitet-i-omprogrammerade-immunceller - 2026-06-21

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-06-21

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-06-21

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-06-21

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-06-21

Hur hamnar vissa planeter mycket nära sina värdstjärnor, trots att de verkar ha bildats långt längre ut? En ny internationell studie, ledd från University of Southern Queensland i samarbete med MIT, söker svar. Från Lunds universitet har Judith Korth bidragit med dynamisk analys. I fokus står TOI‑1130b, en så kallad mini‑Neptun som kretsar kring en stjärna cirka 190 ljusår från jorden. Planeten fa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nar-planeter-vandrar-lundaforskare-bidrar-med-nyckelanalys - 2026-06-21

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2000-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-06-21

Hur kan en växt forma kunskap, samhälle och aktivism? Lucia Amaranta Thompsons nya avhandling utforskar cannabisaktivism och relationen mellan människa och växt i Buenos Aires, Argentina. Idag, måndagen den 29 september, försvarade Lucia Amaranta Thompson framgångsrikt sin doktorsavhandling i genusvetenskap vid Lunds universitet. Hon presenterar en unik etnografisk inblick i cannabiskulturen i Bue

https://www.soc.lu.se/artikel/cannabiskultur-i-argentina-ny-doktorsavhandling-belyser-aktivism-i-buenos-aires - 2026-06-21

Måste musik alltid bara vara ljud som hörs under en kort stund? Forskaren och läraren Bertrand Chavarria-Aldrete har i sin doktorsavhandling undersökt hur musik kan materialiseras, Genom kursen Plastic Extension of Music får studenterna själva prova på hans forskning i praktiken. Bertrand Chavarria-Aldretes forskning handlar om att låta musiken lämna instrumentet och istället ta plats i rummet som

https://www.mhm.lu.se/artikel/forskning-som-far-musiken-att-ta-form-bertrand-chavarria-aldretes-plastic-extension - 2026-06-21

Stort grattis till Charlotte Ling som får ett anslag på fem miljoner danska kronor från Novo Nordisk Foundation. Det handlar om klinisk forskning inom precisionsmedicin med epigenetisk analys av blod från 13 000 personer. Charlotte Ling, som är professor i diabetesforskning och med ett särskilt fokus på epigenetik, har under tio år forskat på epigenetiska biomarkörer som kan förutspå hur patienter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/charlotte-ling-far-stort-anslag-klinisk-diabetesforskning - 2026-06-21