Sökresultat

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år. Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och häls

https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens - 2026-09-26

Under 2022–2023 ökade matpriserna i Sverige med 25 procent. Men det var inte bara hushållens plånböcker som drabbades hårt av prishöjningarna – utan också folkhälsan. Svenska konsumenter åt mindre kostfiber, frukt och grönt, enligt en ny rapport från Lunds universitet. – 25 procent är historiskt unikt. Senast matpriserna gick upp så mycket var på 50-talet, och intressant nog låg krig och osäkerhet

https://www.lu.se/artikel/historiskt-hoga-matpriser-da-vi-mindre-frukt-och-gront - 2026-09-26

Den vanliga föreställningen att äldre generellt är teknikskeptiska utmanas i en ny avhandling. Tvärtom visar många äldre personer intresse, särskilt när tekniken upplevs som meningsfull, lätt att använda och relevant i vardagen. Men så väl yngre som äldre uttrycker oro för teknikens miljöpåverkan och kostnader. Det är inte åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan andra faktore

https://www.lu.se/artikel/yngre-kan-ha-lika-svart-digital-teknik-som-aldre - 2026-09-26

Donald Trumps tullkrig har dominerat årets nyhetsflöde. Men enligt nationalekonomen Fredrik NG Andersson riskerar vi att stirra oss blinda på de kortsiktiga effekterna. I själva verket står världen inför en ny maktordning som på sikt förändrar både politik och ekonomi – och markerar slutet för 1990-talets världsbild. Osäkerheten kring tullarna har väckt en rad frågor: vilka blir de omedelbara effe

https://www.lu.se/artikel/dags-att-saga-adjo-till-1990-talet - 2026-09-26

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) har utvecklat ett nytt ramverk som kan leda till att Öresundsbron, tack vare rätt underhåll i rätt tid samt smart övervakning, kan få en total livslängd på 200 år. Det är dubbelt så lång tid som man tänkte sig när bron invigdes för 25 år sen. Resultaten kommer från det tvärvetenskapliga forskningsprojektet EXTEND, som leds av Sebastian Thöns och Ivar Björ

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-oresundsbrons-livslangd-kan-fordubblas - 2026-09-26

Har skadeläget inom svensk damhockey förändrats sedan tacklingar infördes för fyra år sedan? Ja, tydligt. Det kan forskare vid Lunds universitet nu visa. På kort sikt nästan fördubblades antalet skador som anmälts till försäkringsbolag. 2022 blev tacklingar tillåtna i svensk damhockeys elitserie SDHL. Sverige var därmed först ut i världen med detta, och forskningen följs med stort intresse av andr

https://www.lu.se/artikel/fler-skador-efter-tillatna-damtacklingar-men-spelarna-sjalva-ar-positiva - 2026-09-26

Elon Musk tror att AI och robotar kan skapa ett sådant överflöd att pengar förlorar sin betydelse. Det för tankarna till Karl Marx och hans kommunistiska ideal. Men vägen dit är en helt annan, enligt nationalekonomen Fredrik NG Andersson. Bakgrunden är Elon Musks ovanligt djärva framtidsprognos. I en intervju med The Economist i somras sa han att pengar år 2036 inte längre kommer att spela någon s

https://www.lu.se/artikel/musk-marx-och-en-framtid-utan-pengar - 2026-09-26

Drömmen om ett lyckligare liv genom ett förbättrat yttre är inte ny. Men i en tid då sociala medier svämmar över av reklam för dieter, skönhetsbehandlingar, träningsråd och ingrepp har frågan om kroppsideal och ungas psykiska ohälsa skärpts. Men när började egentligen kommersialiseringen av våra kroppar? Reklam riktar sig i dag långt ned i åldrarna och lovar att vi kan bli ”den bästa versionen av

https://www.lu.se/artikel/jakten-pa-skonhet-historien-bakom-dagens-kroppsideal - 2026-09-26

De superrikas klimatavtryck är betydligt större än andras. Nu undersöker forskare om ett inkomsttak för de allra rikaste kan bidra till minskade utsläpp – en idé som väcker debatt. Idé om en maxinkomst är fortfarande relativt ny i samhällsdebatten, även om det på olika håll har forskats på ämnet. En maxinkomst kan utformas på olika sätt – antingen inkomst från arbete eller inkomst från ägande (exe

https://www.lu.se/artikel/kan-ett-inkomsttak-extremrika-bidra-till-minskade-klimatutslapp - 2026-09-26

Ordet kollektiv kanske väcker associationer till 70-talets gröna vågen, stormöten runt köksbordet och nedslitna soffor. Nu har klimatkrisen återaktualiserat behovet av resurssnåla boenden. Tillsammans med helsingborgare har forskare skissat på hur boendeytor kan delas med fler än kärnfamiljen. Boende och boenderelaterad konsumtion står för en stor del av hushållens klimatavtryck och miljöpåverkan

https://www.lu.se/artikel/forskare-undersoker-morgondagens-tillsammans-boende - 2026-09-26

Klimatförändringar försämrar folkhälsan och leder även till att människor dör i förtid. Samtidigt står sjukvården själv för betydande utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan i intensivvården kommer från den växande mängden engångsprodukter, enligt forskning av Linn Hemberg vid Lunds universitet. En viktig ledstjärna inom sjukvården är

https://www.lu.se/artikel/klimatforandringar-hotar-folkhalsan-men-aven-sjukvarden-bidrar-till-utslappen - 2026-09-26

ADHD är oftast förknippat med ouppmärksamhet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter. Ny forskning med fokus på ADHD hos vuxna visar på fler kognitiva och motoriska symtom och att effekten av läkemedel varierar beroende på symtomens svårighetsgrad. Resultaten kan bana väg för mer individanpassad vård och bättre stöd i vardagen. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med en förekomst

https://www.lu.se/artikel/studie-nyanserar-bilden-av-adhd-pekar-mot-mer-individanpassad-vard - 2026-09-26

Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala lås är vanliga lösningar på äldreomsorgens växande resursutmaningar. Men hur upplever användarna själva tekniken de får i sina hem? En ny avhandling från Samantha Svärdh, doktorand i forskargruppen Tillämpad Gerontologi vid Lunds universitet, visar att välfärdsteknik framför allt bidrar till deras trygghet. I en enkätstudie med drygt 400 hemtjäns

https://www.lu.se/artikel/valfardsteknik-ger-trygghet-men-inte-alltid-ett-aktivt-och-delaktigt-liv - 2026-09-26

En värmebölja har de senaste veckorna brett ut sig över Europa. Temperaturerna, som varit mycket höga, har satt både människor och samhällen på prov. ”Värmen söderut är en varningsklocka för oss i norr – vi är inte rustade för extremvärme av det här slaget”, säger Lundaforskaren Chuansi Gao, som ger sina råd om hur vi bäst hanterar värmen när den kommer norrut. Sommarvärme är det många som gläds å

https://www.lu.se/artikel/sa-rustar-vi-oss-ett-varmare-klimat - 2026-09-26

Genom att frysa ner egna friska blodstamceller i 20-årsåldern, tina upp dem och göra en stamcellstransplantation i 40–50-årsåldern skulle det vara möjligt att föryngra sitt blodbildande system och sitt immunförsvar. Science fiction? Det fungerar i alla fall när gamla möss får nya friska blodstamceller från unga möss. Möss blir bara ett par år gamla som mest. Det gör det smidigt att använda möss i

https://www.lu.se/artikel/stamcelltransplantation-nyckeln-till-ett-friskare-aldrande - 2026-09-26

Här har vi samlat kontaktuppgifter till forskare med kunskap om frågorna som ska diskuteras på toppmötet om krisen för biologisk mångfald i Montreal, COP15. När du klickar på en forskares namn kommer du till personens individuella profil i Lunds universitets forskardatabas. Lundaforskare som är ackrediterade till COP15: Henrik Smith (10-19 dec, ev deltagande digitalt), professor i zooekologi, Biol

https://www.lu.se/artikel/forskare-pa-lunds-universitet-med-expertkunskap-om-cop15 - 2026-09-26

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På söndag är det val i Ungern. Allt tyder på att Viktor Orbán och högerpartiet Fidesz kommer att fortsätta vid makten. Den största utmanaren kommer också från höger: Jobbik. Anamaria Dutceac Segesten, lektor och vice föreståndare för Centrum för Europastudier, ger sin syn på det kommande valet. Är det självklart att

https://www.lu.se/artikel/allt-talar-att-ungern-kommer-att-fa-en-framlingsfientlig-hogerregering - 2026-09-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur bör Sverige arbeta med Kina inom innovation, forskning och högre utbildning? Det är frågor som besvaras i en ny rapport som prorektor Sylvia Schwaag Serger och Tommy Shih, docent i företagsekonomi, skrivit på uppdrag av regeringen. Sextio sidor rapport och över hundra sidor bilagor. Så omfattande är utredningen

https://www.lu.se/artikel/forskare-sa-kan-samarbetet-med-kina-forbattras - 2026-09-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Efter de ”strategiska forskningsområdena” är det nu dags för universitetets forskare att lära sig en ny term och en ny möjlighet att få anslag: ”strategiska innovationsområden”, SIO. Och det är inte bara dags, det är faktiskt hög tid, för Lunds universitet är mycket sent ute i det här arbetet. Idén med strategiska i

https://www.lu.se/artikel/brattom-med-strategiska-innovationsomraden - 2026-09-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lunds universitet anordnar för första gången en universitetsgemensam konferens om hållbar utveckling. Vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling, Per Mickwitz, och Emily Boyd, föreståndare för Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, modererar båda sessioner under

https://www.lu.se/artikel/reflektioner-kring-hur-lunds-universitet-kan-bidra-till-hallbar-utveckling - 2026-09-26