Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 540195 sökträffar

Hallbar utveckling sjalvvardering lu

Universitetskanslersämbetets tematiska utvärdering av hållbar utveckling Självvärdering Lärosäte: Lunds universitet 1 Lunds universitets självvärdering med avseende på hållbar utveckling inom utbildningen I det följande redovisas Lunds universitets självvärdering av arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen. Inledningsvis redogörs för genomförandet av självvärderingen i termer av metod och

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbar_utveckling_sjalvvardering_lu.pdf - 2025-10-09

Hallbarhetsveckan 2018 program webb

SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Hållbarhetsveckan Sustainability week LUND 23–28 APRIL 2018 HÅLLBARHETSVECKAN | SUSTAINABILITY WEEK SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Från tanke till handling! Välkommen till en inspirerande vecka om hur vi kan gå från tanke till handling mot en hållbar framtid. I år sätter vi bland annat sökarljuset på vår konsumtion och hur den påverkar människor och

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbarhetsveckan_2018_program_webb.pdf - 2025-10-09

Hallbarhetsveckan program 0

LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR | SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Hållbarhetsveckan i Lund VETENSKAPSVECKA | 15–20 MAJ 2017 | LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR HÅLLBARHETSVECKAN | SUSTAINABILITY WEEK | LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR Tillsammans! Nu börjar omställningen till ett hållbart samhälle ta fart! Många företag och kommuner ser fördelarna med ett fossilfritt samhälle. Solenergi blir allt billigare. Försä

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbarhetsveckan_program_0.pdf - 2025-10-09

Hallbart vatten 20 april 2015

Hållbart vatten - från Nilen till Höje å ÖPPEN FÖRELÄSNING PÅ LUNDS STADSBIBLIOTEK, MÅNDAG DEN 20 APRIL 2015, 18.00 - 19.30 Vatten är en oändlig resurs med vissa begränsningar, medan vårt behov av vatten är livsavgörande stort. Hållbarheten avgörs av vår förmåga att matcha resursen med behovet och den kopplar även vatten med mat och energi. Hållbarheten styrs ytterst av de villkor som sätts av nat

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbart_vatten_20_april_2015.pdf - 2025-10-09

Helena hanson presentation manniskan i staden 17 maj 2017

BEST Boverket och EkoSystemTjänsterna och PBL Helena Hanson, CEC, Lund University. Helena.hanson@cec.lu.se Naturbaserade lösningar För hållbart stadsbyggande ©Louise Larsson Urbana utmaningar översvämningar ©Charles Hutchins värme torka buller föroreningar klimatförändring ©Jos van zetten urbanisering ©Alicia Nijdam Naturbaserade lösningar naturbaserade lösningar ©Anna Persson ©Anna Persson ©Frida

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/helena_hanson_presentation_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2025-10-09

Icos info sve pressreleasenov2015

Microsoft Word - HemsideinfoPressreleaseNov2015_sv_2015117 ICOS Sweden    20151117  1    Europeisk satsning kartlägger kolbalansen – några exempel från ICOS  Swedens mätstationer  ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska  bidraget till denna europeiska forskningsinfrastruktur. Hur kan då dessa flöden kartläggas? Nedan har vi  samlat några exem

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/icos_info_sve_pressreleasenov2015.pdf - 2025-10-09

Jesper arfvidsson presentation manniskan i staden 17 maj 2017

PowerPoint-presentation Grunder, ytterväggar och tak i framtidens klimat Prof. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, LTH Förutsättningar för klimatskalet • Klimatet – Varmare och fuktigare – Dagar med extrem nederbörd ökar – Högre slagregnsmängder • Energi och fuktsäkerhet – Strävan att minska energianvändningen – Ju mer värmeisolering desto känsligare ur fuktsäkerhetssynvinkel – Små säkerhetsmarginale

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/jesper_arfvidsson_presentation_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2025-10-09

Joel hansson presentation manniskan i staden 17 maj 2017

Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Joel Hansson K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Münster, 1991 Färdplanens slutsats är att nuvarande utveckling inte är tillräcklig för att locka tillräckligt många människor att minska sitt privata bilresande K2 och Svensk Kollektivtrafik, 201

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/joel_hansson_presentation_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2025-10-09

Karolina ostbring presentation hallbar mat 19 maj 2017

PowerPoint-presentation Rapsprotein - ett nytt skandinaviskt alternativ till soja - hur en restprodukt kan tas tillvara och bli nya produkter Karolina Östbring, PhD Inst. Livsmedelsteknik, LTH Skissernas museum 170519 Mat påverkar klimatet o Livsmedelssektorn 30% av utsläppen av växthusgaser o Animalisk produktion genererar stora utsläpp av klimatgaser • metan från kor • gödselhantering o Byta ut

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/karolina_ostbring_presentation_hallbar_mat_19_maj_2017.pdf - 2025-10-09

Klimatforandring och varme l olsson low

Klimatförändringar leder till fler värme- böljor och mer värmestress – förutsägbart men svårhanterligt KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 Ekonomi, samhälle och människor påverkas Värmestress är redan idag en orsak till att den globala arbets- förmågan minskar till 90% under de mest intensiva måna- derna. Man beräknar att den fram till 2050 kan ha mins

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatforandring_och_varme_l_olsson_low.pdf - 2025-10-09

Klimatkanslighet final low

Klimatkänslighet och utsläppsbanor klimat i fokus | Nr 01 • 2013 | luNds uNiversitet 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 01 • 2013 Klimatkänslighet och utsläpps- banor mariaNNe hall, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet markku rummukaiNeN, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet Storleken på klimatförändringarna som sker till följd av människans aktiviteter bestäms dels av

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatkanslighet_final_low.pdf - 2025-10-09

Kolets kretslopp och klimatet

Stadsbiblioteket Lund 2014-11-10, kl. 18:00-19:30 Kolets kretslopp och klimatet: ett gammalt men svajigt förhållande Jordens klimatsystem är i obalans och det angår och påverkar oss alla. På Lunds universitet samarbetar forskare inom geologi, naturgeografi, ekologi och fysik för att öka kunskapen om hur kolcykeln och klimatsystemet fungerar tillsammans. Häng med på en klimatresa genom havet, jorde

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/kolets_kretslopp_och_klimatet.pdf - 2025-10-09

Ln hb km cities and climate change final

Cities and climate change: The great decarbonisation challenge KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 Cities have the potential to make a difference All over the world, cities are rapidly expanding. In 1900, 13% of the global population lived in urban areas; today it is more than 50%. But as cities grow, so do the challenges. Urbaniza- tion is leading to pr

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/ln_hb_km_cities_and_climate_change_final.pdf - 2025-10-09

Lu hallbarhetsv-program a5 lowres-190318

#hv19 Hållbarhetsforum vid Lunds universitet www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 hallbarhet.lu.se sustainability.lu.se facebook.com/sustainabilityforum    Join the sustainability discussion #hv19 http://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 http://www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 HÅLLBARHETSVECKAN 2019 3 Tiden rusa

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/lu_hallbarhetsv-program_a5_lowres-190318.pdf - 2025-10-09

Maria johansson manniskan i staden 17 maj 2017

PowerPoint-presentation Hur vi förstår individens upplevelse av stadsmiljön. MARIA JOHANSSON, PROFESSOR I MILJÖPSYKOLOGI, ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ, LTH Foto: Catharina Sternudd Miljöpsykologi: sampelet mellan människa och miljö ur individens perspektiv INDIVIDUAL FACTORS WALKING PERCEIVED URBAN DESIGN QUALITIES AFFECTIVE EXPERIENCES P H YS IC A L A N D S O C IA L E N V FE ATU R E S En modell för

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/maria_johansson_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2025-10-09

Mera rotfrukter drejing lund-2016-feb

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har över 200 000 medlemmar oc

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mera_rotfrukter_drejing_lund-2016-feb.pdf - 2025-10-09

Miljobibliotekets forelasningar varen 2017

a0dd25d0-6c34-4bce-aa87-a1155c52fab4 40 41 Digitala biblioteket IT för ovana, drop in Enskild handledning i att använda e-post, internet och sociala medier, med mera. För bästa hjälp, ta med din egen datorenhet och bibliotekskortet. Observera att vissa tillfäl- len har speciella teman. 17 jan, 2 feb, 28 feb, 16 mars, 3 maj | 10.00–12.00 | Utsikten 25 jan, 7 feb, 8 mars, 23 mars, 6 april, 18 april

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/miljobibliotekets_forelasningar_varen_2017.pdf - 2025-10-09

Mistra-swecia syntesrapport

M i s t r a - s w e c i a | C l i m at e · i m pa C t s · a d a p tat i o n | w w w. m i s t r a - s w e c i a . s e Klimatanpassat sKogsbruK: DrivKrafter, risKer och möjligheter syntes- rapport 2 Mistra-Swecia 2015 Om rapporten ..........................................................................................3 Mistra-SWECIA – forskning om klimat, effekter och anpassning ........5 Inlednin

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mistra-swecia_syntesrapport.pdf - 2025-10-09

Mr globala utslappen okar low

Globala utsläppen ökar, men måste ner KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 De globala växthusgasutsläppen handlar i första hand om koldioxid från användningen av kol, olja och naturgas. Även förändrad markanvändning bidrar till utsläppen. Klimatpå- verkande utsläpp i form av metan och lustgas kommer från bland annat jordbruket, och i form av en rad fluo

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_globala_utslappen_okar_low.pdf - 2025-10-09

Mr tvagradersmalet

Tvågradersmålet KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 Ett centralt mål i klimatpolitiken är att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Utgångspunkten är klimatet jämfört med den förindustriella tiden. Detta mål går under namnet ”tvågradersmålet”. EU har arbetat med tvågradersmålet sedan 1996. Inom ramen av FN:s klimatför- handlingar fö

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_tvagradersmalet.pdf - 2025-10-09