Sökresultat

Extrema väderhändelser utsätter transportinfrastrukturen för allt större påfrestningar, särskilt i glesbefolkade regioner. I ett nytt forskningsprojekt som finansieras av Formas kommer docent Pengxiang Zhao att kartlägga strategier för att förbättra transportsystemets motståndskraft och tillgänglighet i ett föränderligt klimat. Bidraget på 4 miljoner kroner kommer från Formas inom utlysningen ”Kun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-formas-projekt-om-transporter-vid-extrema-vaderhandelser - 2026-09-27

Klimatförändringarna förändrar de kallaste regionerna på vår planet i en aldrig tidigare skådad takt. Ändå förbises ofta en av de viktigaste faktorerna som styr hur inlandsisar, glaciärer och permafrost reagerar: snön. Detta ska ett nytt EU-projekt råda bot på. SnowPI (Polar Snow, Permafrost and Inland Ice in a Changing World) är ett nystartat forskningsprojekt inom EU:s forskningsprogram Horisont

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sno-i-fokus-nytt-eu-projekt-tar-sig-dold-drivkraft-bakom-klimatforandringarna - 2026-09-27

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling av Hanna Ekström Pigot. I studien har 23 skogsägare i södra Sverige intervjuats. Många av skogsägarna har en tydlig och känslomässig relation till sin skog, so

https://www.mgeo.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-09-27

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-09-27

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-09-27

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats. 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-09-27

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 juni 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör

https://www.mgeo.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2026-09-27

Här kommer en nyhetsartikel Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non

https://www.mgeo.lu.se/artikel/valkommen-till-miljo-och-geovetenskapliga-institutionen - 2026-09-27

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.mgeo.lu.se/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-09-27

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-09-27

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.mgeo.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-09-27

Oavsett om du sitter på ett företag med en svårlöst hållbarhetsutmaning, om du jobbar med miljöfrågor på en kommun eller tillhör en organisation med en idé för hållbar utveckling som har kört fast, så kan Tiger Teams vara intressant för er. Tiger Teams är en grupp doktorander som under en veckas tid, tillsammans med samhällsaktörer, tar sig an utmaningar på hållbarhetsområdet. Tiger Teams är en de

https://www.mgeo.lu.se/artikel/tiger-teams-doktorander-och-samhallsaktorer-tacklar-hallbarhetsutmaningar-tillsammans - 2026-09-27

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den hittills mest detaljerade kartan över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Resultaten visar att de största utsläppen sker under markytan i torv och organiska jordar. Under den extremvarma sommaren 2018 rapporterades 324 skogsbränder i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forska

https://www.mgeo.lu.se/artikel/stora-kolutslapp-fran-skogsbrander-sker-dolt-under-marken - 2026-09-27

Nya fynd från Jezerokratern visar hur berggrund som bildades djupt nere i Mars skorpa lyftes upp, hamnade under vatten och omvandlades. Resultaten ger en ny pusselbit till förståelsen av vår röda grannplanets geologiska historia. Sedan Nasas rover Perseverance landade på Mars röddammiga yta i februari 2021 har den samlat in mängder av värdefull data. När farkosten rullade längs insidan av Jezerokr

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-vattenvarld-till-fnosktorr-planet-mars-geologiska-historia-kartlagd - 2026-09-27

Alexandra Pongracz är forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och programansvarig för Swedish Climate Symposium. Nu när anmälan till symposiet har öppnat bad vi henne reflektera över dess tema, höjdpunkterna i årets program och varför forskare, beslutsfattare och praktiker ska ta tillfället i akt att delta. Temat för Swedish Climate Symposium 2026 är “Climate R

https://www.mgeo.lu.se/artikel/alexandra-pongracz-om-varfor-du-inte-bor-missa-swedish-climate-symposium-2026 - 2026-09-27

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, är den hittills mest omfattande kartläggningen av hur mycket kol som lagras i svenska urskogar. Resultaten visar att urskogar l

https://www.mgeo.lu.se/artikel/urskogar-lagrar-mycket-mer-kol-brukade-skogar - 2026-09-27

Klimatpolitiska rådet släppte den 19 mars 2026 sin årsrapport. Rapporten är en genomlysning av klimatpolitiken under regeringens hela senaste mandatperioden. Den slår fast att Sverige inte är på väg att nå klimatmålen till 2030 och 2040, att gapet till målen har ökat, och att nödvändiga beslut har skjutits på framtiden. Rådet betonar att kraftfulla åtgärder brådskar, och riktar sina rekommendation

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-anna-maria-jonsson-klimatpolitiska-radet - 2026-09-27

Nu satsas över 300 miljoner kronor på ett nytt nationellt testcenter för 5G, 6G och AI. Målet är att stärka Sveriges innovations- och konkurrenskraft genom att ge svenska företag ett stort tekniskt försprång och korta vägen från innovation till färdig lösning. NextG2Com-forskare och infrastrukturer för forskning och utveckling av konnektivitet i Lund är en viktig del av satsningen. Satsningen "Dig

https://www.nextg2com.lu.se/artikel/nytt-nationellt-testcenter-5g-6g-och-ai-ska-framtidssakra-svensk-industri - 2026-09-27

NextG2Com-forskare har utvecklat en av världens mest avancerade testmiljöer för framtidens trådlösa kommunikation. Med det nya testsystemet har forskarna för första gången visat att ett distribuerat trådlöst nätverk med 256 antenner digitalt riktade signaler kan fungera i realtid. Genombrottet skapar nya möjligheter att utveckla de tekniker som väntas bli centrala i framtidens 6G-nät.– Vi har visa

https://www.nextg2com.lu.se/artikel/nytt-256-antennsystem-framtidens-6g - 2026-09-27

Den 2 juni var NextG2Com:s biträdande föreståndare Per Runeson, temaledare Fredrik Tufvesson och Chiara Mondini från Tetra Pak inbjudna talare på Tetra Paks Science & Innovation talks. Hur formar forskning på systemnivå nästa generation av intelligenta industriella lösningar? Hur kan vi skapa största möjliga värde med hjälp av dynamiska teknologier som sensorer, datahantering och AI? Den 2 juni bj

https://www.nextg2com.lu.se/artikel/science-innovation-talks-hos-tetra-pak - 2026-09-27