UtskriftPerson
Professor i franska, språk och litteratur, sedan 1999, författare, översättare och initiativtagare till Lunds universitets författarskola där jag uppmuntrat författardrömmar sedan utbildningen startade 2004. Jag har haft ett antal administrativa uppdrag, både på fakultets- och institutionsnivå, samt varit gästprofessor på Sorbonne nouvelle, Paris III. Sedan 1996 är jag ansvarig för forskarutbildningen i fransk litteratur och har handlett tio avhandlingar, varav två i spanska. Forskning bedriver jag i såväl litteratur som språk, med tonvikt på litteraturens användning, fiktionsteorier och semantik. Jag talar och skriver franska och engelska, läser och talar hyfsat spanska, danska och italienska samt kan ta mig igenom en text på tyska. Jag är ledamot av två juryer för litterära priser, ”Le prix Nicolas Bouvier-Étonnants voyageurs” och ”Le prix Simone de Beauvoir pour la libération des femmes dans le monde”, tillika av Kungliga Humanistiska vetenskapssamfundet och Vetenskapssocieteten.
Forskning
Avslutade projekt
Om forskningen
Min forskning i litteratur kretsar främst kring frågan om meningen med litteraturen, vad den tjänar till och vad den lämpligast bör användas till. Utöver artiklar om olika genrer – bland andra kärleksromanen och äventyrsromanen – och ett antal författare – bland dem Segalen, Balzac, Martinson, Biamonti och Levi , har jag skrivit en monografi om det kritiska mottagandet av Simone de Beauvoirs roman Les mandarins och artiklar om litteratur qua fiktion ur ett teoretiskt perspektiv. För närvarande arbetar jag på en större syntes med titeln Lisez pour vivre. Le bon usage de la littérature [Läsa för att leva. Den goda användningen av litteraturen].
Som lingvist har jag försökt besvara frågan om meningens väsen och därmed också om semantikens epistemologi. Detta arbete har lett till en studie om adjektivet i modern franska och en annan, Le bon sens commun, där jag presenterar en teori om meningens ontologi som ett emergent fenomen av intersubjektiv karaktär, ur vilken kan härledas en epistemologi som deltagande observation.
Sedan länge arbetar jag slutligen på ett större forskningsprojekt som jag hoppas hinna avsluta före min pension eller min död, whichever comes first, närmare bestämt en Teori om människan med vilken jag vill visa att det avgörande element som skiljer människan från andra djur är hennes förmåga att hantera arbiträra tecken och symboler; en teori som jag redan presenterat skissartat i några artiklar och som jag lömskt har infogat i flera av mina romaner.
Publikationer
Böcker (18 st)
- Larsson, B. (2015). Raccontare il mare. Iperborea.
- Larsson, B. (2014). Diario di bordo di uno scrittore. Iperborea.
- Larsson, B. (2013). Min frihet. Norstedts.
- Larsson, B. (2008). Filologens dröm. Norstedts.
- Larsson, B. (2006). Besoin de liberté. Le Seuil.
- Martinson, H. (2004). Aniara : une odyssée de l'espace. Agone.
- Larsson, B. (2002). Den sanna berättelsen om Inga Andersson. Norstedts.
- Larsson, B. (2001). Från Vredens Kap till Jordens Ände. Norstedts.
- Larsson, B. (1999). Det onda ögat. Norstedts.
- Larsson, B. (1997). Drömmar vid havet. Norstedts.
- Larsson, B. (1997). Le Bon sens commun : Remarques sur le rôle de la (re)cognition intersubjective dans l’épistémologie et l’ontologie du sens. Études Romanes de Lund, 57. Lund University Press.
- Larsson, B. (1995). Long John Silver : den äventyrliga och sannfärdiga berättelsen om mitt fria liv och leverne som lyckoriddare och mänsklighetens fiende. Norstedts.
- Larsson, B. (1994). La place et le sens des adjectifs épithètes de valorisation positive : Une étude de 113 adjectifs d’emploi fréquent dans la langue du tourisme et dans d’autres types de prose non-littéraire. Études Romanes de Lund, 50. Lund University Press.
- Larsson, B. (1992). Den keltiska ringen. Bonniers.
- Larsson, B. (1990). At your service! : ordbok för turist- och resenäringen : engelsk-svensk, svensk-engelsk. Liber.
- Bengtsson, C. & Larsson, B. (1989). Ordbok för turism och service : svensk-tysk, svensk-fransk. Liber.
- Larsson, B. (1988). La réception des Mandarins : le roman de Simone de Beauvoir face à la critique littéraire en France. Études Romanes de Lund, 41. Lund University Press. Doktorsavhandling.
- Larsson, B. (1980). Splitter. Wahlström & Widstrand.
Artiklar (14 st)
- Larsson, B. (2014). Harry Martinson och etiken. Doris, 25, 5-12. Harry Martinson-sällskapet.
- Larsson, B. (2011). La tentation référentielle. Realista. Approches réalistes en linguistique. Realista.
- Larsson, B. (2008). Le sens commun ou la sémantique comme science de l’intersubjectivité humaine. Langages, 28-40. Larousse.
- Larsson, B. (2008). Teologin i det vänskapliga rummet. Svensk Teologisk Kvartalskrift, 84, 19-24. Gleerups Utbildning AB.
- Larsson, B. (2007). Biamonti. Il mio fratello d'inchiostro e di mare. Stilos.
- Larsson, B. (2007). Litteraturen, Harry Martinson och havet. Parnass, 18-24. Allt om böcker/Parnass.
- Larsson, B. (2005). Le roman d'aventures ou le roman comme aventures. Comment j'ai lu des romans d'aventures, 89-104. Centre des Écrivains du Sud-Jean Giono.
- Larsson, B. (2004). In the beginning was the word : towards a theory of the human being. Svensk Teologisk Kvartalskrift, 80, 2-13. Gleerups Utbildning AB.
- Larsson, B. (2004). L'histoire de la bestialité par Jens Bjørneboe. Quelques remarques sur une trilogie indispensable. Scherzo, 36-39.
- Larsson, B. (2004). Mare e letterature. Il Gionnane, anno II, 83-88.
- Larsson, B. (2003). Litteraturen och dess förhållande till verkligheten. Att falla eller inte falla för den referentiella frestelsen. Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet. Årsberättelse. Kungliga Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund.
- Larsson, B. (1994). La fiction n’est plus ce qu’elle était. Quelques remarques sur les théories pragmatiques du concept de fiction. Avec une bibliographie des discussions récentes. Orbis Litterarum, 49, 317-337. Wiley-Blackwell.
- Larsson, B. (1980). Receptionsestetikens reception. Tidskrift för litteraturvetenskap, 9, 204-205. Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap.
- Larsson, B. (1979). Litteratur, praxis och läsarfrihet. Tidskrift för litteraturvetenskap, 8, 68-85. Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap.
Bokkapitel (29 st)
- Larsson, B. (2013). Is Fictional Literature Incapable of Imagining the Shoah?. I Schoenhals, M. (Red.) (pp. 121-143). Palgrave Macmillan.
- Larsson, B. (2012). La sémantique, une science humaniste? Extrapolations à partir de Georges Kleiber. I Louis de, S. (Red.) (pp. 409-423). Peter Lang Publishing Group.
- Larsson, B. (2011). Censur av litteratur. Studentlitteratur AB.
- Larsson, B. (2011). Den vita gudinnan. I Niklas, S. (Red.) (pp. 98-102). Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.
- Larsson, B. (2011). Mes bouts du monde. I Jean-Pierre, P. (Red.) (pp. 105-115). Hoëbeke.
- Larsson, B. (2010). Capitaine John Silver dit Long John Silver. I E, D. (Red.) (pp. 626-631). Éditions Le Seuil.
- Larsson, B. (2009). A mon avis la vue des crocodiles rend nerveux. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.
- Larsson, B. (2009). Prefazione al "Nei mare dei pirati". I Nicolò, C. (Red.) (pp. 5-16). Longanesi.
- Larsson, B. (2009). Prefazione al Giornale di bordo di Cristoforo Colombo. BUR Rizzoli.
- Larsson, B. (2009). Realtà virtuale. Sperling & Kupfer.
- Larsson, B. (2009). Vad är det för mening med litteratur… och med vetenskap om litteratur. I Anders, O. (Red.) (pp. 227-243). Studentlitteratur AB.
- Larsson, B. (2008). École fermée pour cause de génocide. I Delphine, M. (Red.) (pp. 26-51). Calmann-Lévy.
- Larsson, B. (2008). A quoi ça sert de lire des romans d’amour… et de les écrire. Transbordeurs.
- Larsson, B. (2008). Francesco Biamonti – scrittore ligure o scrittore del mondo. Leo S. Olschki.
- Larsson, B. (2008). Il vikingo è di ritorno. Colonnese editore.
- Larsson, B. (2008). Littérature et identité nationale. Presses universitaires de Caen.
- Larsson, B. (2008). Préface. Gallimard.
- Larsson, B. (2008). Simone de Beauvoir vingt ans après. I Kristeva, J. (Red.) (pp. 392-396). Le bord de l’eau éditions.
- Larsson, B. (2007). Att berätta utan gränser. I Gun, O.-B. (Red.) (pp. 99-109). Utbildningsstyrelsen, Helsingfors.
- Larsson, B. (2007). L'albero della identità. Piero Manni s.r.l.
- Larsson, B. (2007). La tentation référentielle et le langage de fiction. Uppsala universitet.
- Larsson, B. (2007). Littérature, identité et nationalisme. I Ronan, L. C. (Red.) (pp. 93-106). Presses universitaires de Rennes.
- Larsson, B. (2004). De sämsta människorna är också de sämsta romanerna: Diverse tankar om Harry Martinson, om litteraturen och om världsnomaden. Harry Martinson-sällskapet.
- Larsson, B. (2004). I kelters och druiders kölvatten. Förenade gamla druid-orden.
- Larsson, B. (2001). Att lära sig språk på ett ungefär. Stockholm : Internationella programkontoret.
- Larsson, B. (2001). Et si les druides avaient raison… Quelques remarques sur l’exigence d’exhaustivité dans l’activité scientifique. Acta Universitatis Upsaliensis.
- Larsson, B. (2001). Postfazione a L'Isola di Odino di Janne Teller. Iperborea.
- Larsson, B. (1999). Les vies posthumes de Trompe-la-mort. Acta Universitatis Upsaliensis.
- Larsson, B. (1999). Voyages imaginaires au pays du réel. Rennes : Presses universitaires de Rennes.
Konferensbidrag (2 st)
- Larsson, B. (2009). Har nationalskalden någon framtid. Tegnérsamfundet.
- Larsson, B. (1990). Les clés des Mandarins. Lund University Press.
Rapporter (2 st)
- Larsson, B. (2002). La tentation référentielle et le langage de fiction. PERLES : petites études romanes de Lund. Extra seriem, 13.
- Larsson, B. (1985). Bibliographie préliminaire des études beauvoiriennes. PERLES : petites études romanes de Lund. Extra seriem 1 : Lunds universitet, Romanska institutionen.
Artiklar i facktidskrifter och populärpress (6 st)
- Larsson, B. (2015). På luffen i Martinsons etiska landskap. Doris, 5-16. Harry Martinson-sällskapet.
- Larsson, B. (2014). Être Breton et Celte au XXIe siècle. Ar Men, 16-21.
- Larsson, B. (2012). In cerca dall’orizzonte al di là della scrittura. Vita e pensiero, 127-132. Università cattolica di Milano.
- Larsson, B. (2011). Kenneth White och Harry Martinson. Doris. Harry Martinson-sällskapet.
- Larsson, B. (2005). L'arbre des identités. Journal des lointains, 65-90.
- Larsson, B. (2004). Harry Martinson med obruten horisont och öppna nationsgränser. Tvärsnitt, 28-39. Vetenskapsrådet.
Tidningsartiklar (4 st)
- Larsson, B. (2009). Levi oltre la letteratura. La Stampa.
- Larsson, B. (2008). Pirati. La Repubblica.
- Larsson, B. (2007). L'isola del tesoro. Il Guidizio universale.
- Larsson, B. (2004). Nostra signora dei marinai. La Repubblica.
Handledning vid Lunds universitet (8 st)
- Jonsson, P. (2009). Tres lecturas de las novelas de Mario Vargas Llosa : interpretación psicoanalítica de la producción novelesca de un autor. Études Romanes de Lund, 86. Lund University (Media-Tryck). Doktorsavhandling.
- Palm, S. (2009). Bernard-Marie Koltès : Vers une éthique de l'imagination. Doktorsavhandling.
- Lutas, L. (2008). Biblique des derniers gestes de Patrick Chamoiseau : Fantastique et Histoire. Études Romanes de Lund, 82. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Doktorsavhandling.
- Jarlsbo, J. (2003). Ecriture et altérité dans trois romans de J. M. G. Le Clézio : Désert, Onitsha et La quarantaine. Études Romanes de Lund, 66. Department of Romance Languages. Doktorsavhandling.
- Mörte Alling, A. (2003). Le désir selon l'Autre. Étude du Rouge et le Noir et de la Chartreuse de Parme à la lumière du « désir triangulaire » de René Girard. Études Romanes de Lund, 65. Department of Romance Languages. Doktorsavhandling.
- Lennartsson, V.-A. (2001). L'effet-sincérité. L'autobiographie littéraire vue à travers la critique journalistique. L'exemple de la Force des choses de Simone de Beauvoir. Études romans de Lund, 64. Romanska institutionen, Lunds universitet. Doktorsavhandling.
- Forné, A. (2001). La piratería textual : un estudio hipertextual de Son vacas, somos puercos y El médico de los piratas de Carmen Boullosa. Études Romanes de Lund, 63. Lunds universitet, Romanska institutionen. Doktorsavhandling.
- Cariboni Killander, C. (2000). De la théorie de la description à la description chez Julien Gracq. Études Romanes de Lund, 62. Romanska institutionen, Lunds universitet. Doktorsavhandling.
Forskningsportalen (Lunds universitet)
