Tio grekiska låneord och litet till

skola kommer från grekiskans scholê', som egentligen betyder 'fritid', 'sysslolöshet'. Bara den som inte ständigt behövde arbeta för sitt uppehälle utan hade möjlighet att unna sig fritid kunde ägna sig åt studier och skolarbete. Inom skolan verkar pedagogen, av grek. paidagôgo's, beteckningen på den slav som följde barnen mellan hemmet och skolan (av pais (i genitiv paido's) 'barn' och verbet a'gô 'föra', 'leda'), och där bedrivs didaktisk verksamhet, av grek. didachê' 'undervisning'. teater kommer från grekiskans the'atron, som från början betecknade åskådarplatserna eller publiken på teatern; det är bildat från verbet thea'omai 'se', 'betrakta' (från samma verb kommer t.ex. teori, av grek. theôri'a, egentligen 'skådande', 'betraktande'). Skådespelarna på en grekisk teater uppträdde på en orchê'stra 'dansplats' (varav orkester) framför en enkel byggnad, ett skjul, där de klädde om och som kallades skênê' (varav 'scen', inlånat i svenskan via latinets scaena). kyrka kommer från grekiskans kyriakê' oiki'a 'Herrens hus', där kyriakê' är ett adjektiv avlett av ky'rios 'herre'. I kyrkan verkar prästen, av grek. presby'teros, egentligen '(den) äldst(e)', och diakonen, av grek. dia'konos 'tjänare'. En särskilt fin kyrka är en katedral, av latinets cathedralis, ett adjektiv bildat på grekiskans kathe'dra 'stol', 'sittplats' (varav svenskans kateder). Katedralen kallas så därför att den är säte för en biskop, av grek. epi'skopos, egentligen 'uppsyningsman'. -grafi slutar många lånord på. -grafi kan översättas med 'beskrivning' eller 'skrift'; det kommer från det grekiska verbet gra'phô 'skriva'. I geografi är förleden 'jord', i kalligrafi är den ka'llos 'skönhet', och i telegrafi är den adverbet tê'le 'fjärran' (som också finns t.ex. i telefon (med efterleden phônê' 'ljud', 'röst') och television (med det latinska visio 'seende', 'syn' som efterled)). -logi finns i många lånord. Det kommer av lo'gos 'tal', 'ord', 'tanke' och var ett vanligt ordbildningselement (i formen -logi'a) redan i den antika grekiskan. Det kan ofta översättas med 'lära(n om)'; zoologi är läran eller vetenskapen om djuren (grek. zô'ion 'djur'), morfologi är grammatikens formlära (morphê' 'form'), och i teologi är förleden theo's 'gud'. -tek kommer av grekiskans thê'kê 'förvaringsplats'. Bibliothê'kê betydde liksom idag 'bibliotek' (av bibli'on 'bok'). Av apothê'kê 'lagerlokal' har vi fått apotek, men också butik, boutique och bodega. Diskotek är en nutida ordbildning, men den innehåller det gamla grekiska ordet di'skos 'skiva' (som också blivit diskus (med den latinska ändelsen -us)). I klippotek är förleden ett svenskt ord. -ik förekommer i en mängd ord med grekisk upprinnelse. Ursprunget till -ik är grekiska adjektiv på -iko's, normalt i den feminina formen -ikê' med substantivet te'chnê 'konst', 'kunskap' underförstått; gymnastikê' te'chnê är således 'träningskonst', 'gymnastik' (gymnastikê' är avlett av verbet gymna'zô 'öva', 'träna'). Fysik är avlett av phy'sis 'natur', grammatik av gra'mmata 'bokstäver', musik av Mou'sa 'musa', 'sånggudinna' och politik av poli'tês 'medborgare' (som i sin tur är avlett av po'lis 'stad', 'stadsstat').

Jerker Blomqvist

Sidansvarig: ingela.johanssonrom.luse | 2011-08-18