Peloponnesiska kriget

480/479 f. Kr lyckades de grekiska stadsstaterna enas och framgångsrikt stå emot en invasionsstyrka från perserriket. Endast 20 år senare splittrades dock grekernas förbund av ett inbördeskrig, vilket går under namnet det peloponnesiska kriget. Huvudmotståndarna var stadsstaterna Sparta, som stod i spetsen för sina allierade i det peloponnesiska förbundet, och Athen, som var ledare för det attiska sjöförbundet. Det peloponnesiska kriget berörde dock inte bara stadsstaterna på det grekiska fastlandet. Under krigets gång tvingades grekiska bosättningar i hela medelhavsområdet att välja sida och delta mer eller mindre aktivt i striderna.

Eftervärldens viktigaste källa till händelserna under det peloponnesiska kriget då historieskrivaren Thukydides från Athen. Enligt Thukydides bröt det peloponnesiska kriget ut 431 f. Kr. Han skriver att stridigheter inleddes p.g.a. bråk mellan Athen och Spartas allierade Korinth, men menar att den egentliga orsaken till kriget var Spartas oro