Forskning

Franska

Inom ämnet franska bedrivs forskning i franskspråkig litteratur och i fransk lingvistik.

Forskningen i franskspråkig litteratur är främst inriktad på romanen, från medeltiden och fram till samtida författare. Geografiskt omhandlar forskningen ett brett utsnitt av den franskspråkiga litteraturen, inte bara i Frankrike, utan också i Karibien, Québec, Schweiz och Maghreb. Bland de författare som varit föremål för särstudier kan nämnas Chrétien de Troyes, Stendhal, Balzac, Mme de Staël, Julien Gracq, Simone de Beauvoir, Victor Segalen, J.M.G Le Clézio, Albert Camus, Patrick Chamoiseau och Bernard-Marie Koltès. Forskningen kännetecknas av att stor vikt läggs vid själva texten, där narratologin i vid mening spelar en central roll som en solid inomlitterär bas för tolkningar av textens existentiella och estetiska betydelse för läsaren. En viktig gemensam nämnare för forskningen är också att i huvudsak tillämpa och pröva teorier och metoder som utvecklats specifikt för analys av litterär text, snarare än att låna in övergripande och mer spekulativa teorier från andra discipliner. Bland de teoretiker och metodutvecklare som ofta kommit till användning kan nämnas Antoine Compagnon, René Girard, Vincent Jouve, Philippe Hamon, Gérard Genette, Käte Hamburger, Michel Riffaterre med flera.

Inom fältet fransk lingvistik bedrivs forskning om tillägnande av franska, språkanvändning i samtalsinteraktion, socio-diskursiv interaktion samt semantisk teori. Forskningen om tillägnandet av franska i olika situationer och hos olika typer av inlärare i olika åldrar bedrivs både i projekt med flera forskare och som individuell forskning. Forskningen har historiskt haft tre huvudinriktningar som alla fortsätter att utvecklas inom ämnet: 1) tidig tvåspråkighet hos fransk-svenska barn, 2) främmandepråksinlärning och andraspråksinlärning hos vuxna samt 3) språkdidaktik och Europarådets gemensamma referensram för språk. Flera forskare inom fältet språkanvändning i samtalsinteraktion har arbetat med olika aspekter av franskans användning i spontana samtal. Fundamentala fenomen i vardaglig social interaktion har utforskats, som berättelser och beskrivningar. Forskningen om socio-diskursiv interaktion beskriver hur fonetik som vetenskaplig disciplin växer fram i Sverige under perioden 1939-1969 och hur fonetikern Bertil Malmbergs liv speglar denna process. Denna forskning visar att fonetikämnet under den aktuella tidsperioden hela tiden modifieras utifrån vetenskapliga innovationer och institutionella strategier. En enskild forskare har inom fältet semantik teori utvecklat en teori om verbal mening som intersubjektiv kognition.

Franskspråkig litteratur