Sökresultat

Det här arbetet tar sikte på två saker. Dels att förklara vad den grundlagsskyddade rätten till mötesfrihet innebär, och dels att utforska hur denna rättighet kan komma att begränsas med den nya lagstiftning som införts i Sverige med anledning av covid-19-pandemin. Texten förklarar vad mötesfriheten är, hur och när den kan begränsas, vilka andra lagar som relaterar till mötesfriheten och hur den n

Att tvångsomhänderta ett barn enligt LVU (Lag om vård av unga (1990:52) innebär en inskränkning av de enskilda fri- och rättigheterna och innebär ett av de mest långtgående ingripandena i en familjs liv, vilket följaktligen ställer höga krav på rättssäkerheten och på förutsebarheten i lagarna. Rekvisiten i LVU redogör för när beredande av vård är motiverat. Ett av dessa är att det ska föreligga

Föreningsfriheten skyddar rätten att sammansluta sig och verka i föreningar, partier, organisationer och ekonomiska sammanslutningar. Den är således av viktig för demokratin, det politiska systemet och samhället i stort. Denna uppsats undersöker föreningsfrihetens gränser i relation till det svenska lagförslaget att kriminalisera deltagande i terrororganisation till syfte att se om förslaget går a

Regleringen av olika typer av eutanasi och assisterat döende i Nederländerna och Sverige har redogjorts för och sedan jämförts. Respektive reglering har sedan analyserats i förhållande till för ämnet relevanta etiska teorier för att avgöra huruvida de kan anses ge uttryck för olika etiska synsätt. Aktiv eutanasi, d.v.s. avsiktligt förkortande av en annan människas liv, är bara tillåtet i Nederlä

Klimatförändringen och barns rättigheter i svenska kommuner Klimatrelaterade katastrofer drabbar främst barn i låginkomstländer men vad innebär klimatförändringen och relaterade utsläpp för barns rättigheter i Sverige? Den här studien ger en bild av vilka klimatrelaterade risker som barn i Sverige kan drabbas av och hur dessa kan relateras till barnets rättigheter enligt barnkonventionen till liv

Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges regering framställt migration med särskild betoning på säkerhet i regeringsförklaringar under åren 2014, 2019 och 2022. För att analysera dessa regeringsförklaringar har studien tillämpat Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori, som utforskar hur frågor omvandlas till säkerhetsproblem snarare än att behandlas vanliga politiska eller socioekonom

Under 1900-talet har en stor förändring skett i behovet av att bevara och till-gängliggöra strand. Med storstädernas framväxt och allt livligare fritidshus-bygge bland stränder så har lagstiftare i Danmark, Finland och Sverige sett ett alltmer ökat behov av att skydda stranden trots dess inskränkningar i egen-domsskyddet i respektives stats grundlag och EKMR. Till stor del har länderna gjort en li

The interplay between ESG scores and stock performance continues to captivate investors and researchers alike, yet consensus remains elusive, highlighting the need for further academic endeavour. This thesis investigates the impact of a company's ESG score on its stock performance in terms of expected returns. Specifically, it examines disparities in this relationship between two case countrie

I samband med graviditeter förekommer flerbörd, vilket leder till ökade medicinska risker för både fostren och den gravida kvinnan. Det gör att det kan finnas anledning att reducera antalet foster. Fosterreduktion kan bl.a. göra att möjligheterna att överleva ökar för kvarvarande foster. Trots att fosterreduktion har visat sig vara ett ingrepp som minskar riskerna för både foster och modern så är Pregnancies are in some cases associated with multiple pregnancies, which is leading to increased medical risks for the fetus and the pregnant woman. This means that there may be a reason to reduce the number of fetuses. Among other things, fetal reduction can increase the chances of survival for the re-maining fetuses. Although fetal reduction has been shown to be a procedure that reduces the ris

I början av 1970-talet avkriminaliserade den svenska lagstiftaren det särskilda brottet missfirmelse mot tjänsteman. År 2024 föreslog en utredning på regeringens begäran att återinföra samma brott. Denna uppsats analyserar förslaget i ljuset av historiska förändringar av regleringen och nuvarande lagstiftning i Sverige och Finland. Den utredande delen behandlar först det tidigare brottet missfirm