Filtyp
Uppsatsen handlar om hur den svenska lagstiftningen påverkades av den nationalsocialistiska utvecklingen som skedde i Tyskland under åren 1920 – 1945. Den antar ett historiskt utvecklingsperspektiv och är uppdelad i två delar. Den första delen ger en allmän bakgrund samt pekar på de nazistiska rösterna i den svenska politiken vid den aktuella perioden och definierar begreppet nazism. Den andra del
Sverige är sedan 1971 ansluten till FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionen tillkom som en reaktion mot rasdiskriminerande förtryck i form av apartheid och kolonialism. Varje konventionsstat är enligt konventionens art. 4(b) skyldig att olagligförklara och förbjuda organisationer som främjar och uppmanar till rasdiskriminering. Trots upprepad kritik från
Att vittna är, med vissa få undantag, en samhällelig skyldighet. Samtidigt händer det att vittnen utsätts för hot och repressalier på grund av sina förestående vittnesmål. Detta har lett till att möjligheten att vittna anonymt uppmärksammats. Anonyma vittnesmål är idag inte tillåtna i den svenska brottmålsprocessen. Både lagregler och processrättsliga principer sätter stopp för ett sådant förfaran
Europakonventionen är en internationell konvention som ämnar säkerställa vissa mänskliga rättigheter. De anslutna staterna åtar sig att garantera var och en inom deras jurisdiktion de fri- och rättigheter som stadgas i konventionen. Sverige har undertecknat och ratificerat konventionen. Om staten överträder sina konventions-åtaganden kan denna fällas till ansvar av den övervakande Europadomstolen.
Här behandlas Sveriges förbindelser med andra politisk-territoriella enheter, frånmedeltidens dynastiska unioner över de tidigmoderna konglomeratstaterna till1800-talets union av två nationalstater. Med hjälp av befintlig forskning fokuserasstatens växlande sammansättning och vikten av att skilja mellan riket och staten.Ett sådant perspektiv visar nya aspekter och ställer frågor som ett traditione
I samband med införlivandet av DSM-direktivet ska Sverige anpassa upphovsrättslagen efter EU:s reglering. Uppsatsen syftar till att utreda det svenska parodiundantagets förenlighet med artikel 17(7) paragraf 2 i DSM-direktivet. Uppsatsen ämnar att uppnå syftet genom att besvara följande frågeställningar: 1. Hur skiljer sig det svenska parodiundantaget från den EU-rättsliga regleringen av parodie
I det internationella samarbetet som rör utlämning på grund av brott finns den folkrättsliga principen aut dedere aut judicare. Den innebär att om en stat vägrar att utlämna en person, ofta mot bakgrund av att personen är medborgare i den staten, kan staten åta sig att lagföra personen för den brottslighet hen är misstänkt för. Uppsatsens fokus har varit att utreda ifall en sådan lagföring regelmäThe principle aut dedere aut judicare can be found in international cooperation concerning extradition for criminal offences. The meaning of the principle is that if a state refuses to extradite a person, often on the grounds that the person is a citizen of that state, the state can undertake to prosecute the person for the crime he or she is suspected of. The focus of this thesis has been to inve
Syftet med arbetet var att undersöka sambanden mellan yrkeselevers motivation och deras uppfattning av ämnet svenska på gymnasiet med avsikten att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som försvårar yrkeselevers fullföljande av sina utbildningar. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning på ett yrkesgymnasium. Resultaten av undersökningen visade att elevernas inställning till o
2009 infördes de första svenska reglerna kring begränsningar av rätten att göra avdrag för ränteutgifter. De svenska reglerna kring ränteavdragsbegränsningar infördes mot bakgrund av den ökning av skatteplanering som kunnat ses utnyttjas inom intressegemenskaper. Reglerna kring begränsning av avdragsrätten för ränteutgifter har sedan dess uppdaterats såväl 2013 som 2019. Samtliga av dessa regelpak
I ljuset av den gröna omställningen, som följer av den europeiska gröna given, har den svenska miljöbalken (1998:808) blivit kritiserad för att tillhandahålla långdragna tillståndsprocesser. I betänkandet SOU 2022:33 har Miljöprövningsutredningen, i linje med kritiken, gett förslag på ändringar och åtgärder för att uppnå en mer effektiv miljöprövning. Bland annat föreslog utredningen att det ska u
Syftet med uppsatsen är att studera låneförbudet i aktiebolagslagen med anledning av två lagförslag som lämnats i två nyligen upprättade promemorior från Regeringskansliet och Skatteverket. I uppsatsen studeras inledningsvis förbudets tillkomst och de principiellt viktiga juridiska frågor som låneförbudet aktualiserar. Därefter har den associationsrättsliga och det skatterättsliga regleringen
Svensk skattskyldighet delas upp i begränsad respektive obegränsad skattskyldighet. Obegränsat skattskyldig är den som enligt 3 kap. 3 § IL är bosatt, stadigvarande vistandes eller väsentligt anknuten till Sverige. Huruvida en person är väsentligt anknuten till Sverige eller ej fastställs genom en samlad bedömning av en rad anknytningsfaktorer, 3 kap. 7 § 1 st. IL, varav den ekonomiska som i denna
