Filtyp
I kapitel 24 av inkomstskattelagen återfinns regler som benämns ”de riktade ränteavdragsreglerna”. Dessa regler innebär inskränkningar i bolags möjligheter att göra skattemässiga avdrag för ränta som de betalat till andra bolag i samma intressegemenskap. Ifall svenska bolag kan ta lån från utländska lågbeskattade bolag inom samma intressegemenskap, för att därefter göra avdrag för räntan som dessa
Inom ramen för sin brottsutredande verksamhet förekommer det att polisen använder sig av provokativa åtgärder, ofta i syfte att utreda grov och organiserad brottslighet. I det fall polisen använder sig av sådana okonventionella utredningsmetoder görs det utan lagstöd. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är huruvida den provocerade kan hållas ansvarig för ett brott som denne av polisen förmått
Koncernintern finansiering aktualiserar ofta flera skattemässiga frågeställningar. Inledningsvis måste normalt den skatterättsliga klassificeringen av transaktionen undersökas dvs. om finansieringen ska utgöra ett tillskott av eget eller främmande kapital. Detta är viktigt eftersom olika skatterättsliga följder är knutna till respektive finansieringsform. Finansiering genom eget kapital är normaltIntra-group financing often raises several tax related issues. Initially the accurate delineation and classification of the financial transaction has to be examined, i.e. whether the financial transaction is to be considered as a debt financing or as an equity financing. This is important because debt and equity financing has different tax consequences. Equity financing is normally neither taxable
Gemensamt för alla människor är att vi någon gång måste konfronteras med döden och dess rättsverkningar. Antingen går en släkting till oss bort eller så är det vi själva som har vår bortgång nära förestående. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur grunderna i den legala arvsordningen skiljer sig åt mellan Sverige och Danmark i olika familjekonstellationer. Utgångspunkten är följand
Inom såväl den internationella som den svenska migrationsrätten finns konkurrerande intressen som uppställer krav på avvägning och rättssäkerhet dels i nationella lagstiftningar och internationella regelverk, dels i den nationella och internationella rättstillämpningen. Ambitionen att inte avvisa eller utvisa en individ som riskerar att utsättas för t.ex. tortyr i hemlandet, ska balanseras med beh
Abstract The aim of this thesis is to analyse two particular situations of ineffectiveness of contract and if these can be simultaneously applicable. The first situation pertains to when the board or the CEO (Chief Executive Officer) of a corporation goes beyond its authority in performing a value transfer. The second situation pertains to unlawful value transfer as defined in Sturetvättsfallet.
Det svenska skattesystemet vilar på uppfattningen att den skattskyldige har en principiell uppgiftsskyldighet vilken Skatteverket ytterst sett kan driva igenom med hjälp av vitesföreläggande. I Skatteverkets kontrollverksamhet kan det uppkomma misstanke om att den skattskyldige har lämnat oriktiga uppgifter vilket kan leda till att skattetillägg tas ut och att åtal om skattebrott inleds. Då uppg
Denna uppsats behandlar diskrimineringsrättens förbud mot bristande tillgänglighet i arbetslivet och analyserar hur långt arbetsgivarens skyldighet att vidta anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionsnedsättning sträcker sig. Med utgångspunkt i en rättsdogmatisk metod undersöks gällande rätt genom analys av svensk diskrimineringslagstiftning, EU-rätt, internationella åtaganden enligt FN:s
Den tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens har under senare år gjort det möjligt att skapa digitala imitationer av en persons utseende eller röst med en hög grad av realism. Dessa så kallade deepfakes har använts i skiftande sammanhang, från underhållning till desinformation och integritetskränkande spridning av syntetiskt material. Den ökade tillgängligheten till generativ teknik har
Det straffrättsliga orsaksbegreppet har främst diskuterats i rättsvetenskaplig doktrin, eftersom det saknas en legaldefinition och mängden rättspraxis kring begreppet är begränsad i Sverige. År 2024 kom dock ett avgörande, NJA 2024 s. 36, där Högsta domstolen för första gången uttryckligen diskuterade orsaksbegreppet. Rättsfallet handlade om alternativ kausalitet i form av alternativa dödsorsak
