Sökresultat

Dagens våldtäktsbestämmelse grundades 2005 på krav om våld eller hot om brottslig gärning. 2008 startades emellertid, på uppdrag av miljöpartiet, en utredning som föreslår att regeln istället ska grundas på ett rekvisit om samtycke och att dagens krav ska utgå. Med en sådan reglering föreslås att en våldtäkt ska anses ha begåtts om den ena parten inte uttryckt något samtycke till samlag eller därm

Inom den europeiska unionen upptäcktes tidigt ett behov av att reglera gräns­­­överskridande insolvensförfaranden. Redan på 1960-talet började medlems­staterna förhandla om en gemenskapsrättslig reglering med avsikt­en att underlätta hanteringen av dessa förfaranden. Det skulle dock dröja många år innan en sådan reglering blev verklighet. Insolvens­förordningen trädde i kraft den 31 maj 2002. Syft

Varför finns laglotten kvar trots flera försök att avskaffa den? Kan det vara styrkan i familjeenheten som gör att det fortfarande finns laglott? Numera är familjerna ibland väldigt splittrade på grund av skilsmässor och nya förhållanden vilket talar för ett avskaffande av laglottsinstitutet eftersom det blir så många olika föräldrar inblandade i ett barns liv. Förhandlingar vid det 34:e nordiska

Med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) infördes ett generellt arbetsskadebegrepp, som i princip omfattar alla skador som har sin grund i arbetet. En arbetsskadeprövning görs i två steg. Först prövas om en skada/sjukdom kan vara en arbetsskada, därefter prövas om det finns ett orsakssamband mellan skadan/sjukdomen och olycksfallet eller den skadliga inverkan. Ersättning utges om en bes

Denna uppsats syftar till att undersöka vilket skydd Sverige erbjuder mot illojal konkurrens rörande företagsspecifik information och huruvida detta skydd är tillräckligt. En genomgång har gjorts av internationella regleringar som Sverige anslutit sig till. I Sverige finns skyddet mot illojal konkurrens rörande företagsspecifik information främst i företagshemlighetslagen från 1990. Företagsspecif

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett statligt handelsmonopol som står i strid med artikel 31 EG kan motiveras. Vilka artiklar kan åberopas, finns det undantagsbestämmelser som inte stadgas i fördraget men som ändå kan motivera ett undantag från artikel 31 EG? Arbetet, som bland annat bygger på praxis från EG-domstolen, tar sikte på att utreda vilken inställning EG-domstolen har, och i vis

Insiderhandel är ett exempel på en informationsasymmetri. Asymmetrin uppstår eftersom insiders genom sina anställningar/uppdrag har tillgång till information som marknadens andra parter inte har. Asymmetrisk information kan orsaka en rad olika problem däribland adverse selection, ''lemon-effekten'', moral hazard och principal - agent problem m.m. Men asymmetrin har även effekter på

Runt om i Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka olika medlingsprojekt, i de allra flesta fall med inriktning på att medla mellan unga lagöverträdare och deras offer. Dessa projekt har i många fall uppstått oberoende av varandra och utan förankring i någon teoribildning. Det statliga intresset för medling har lett till antagandet av lag (2002:445) om medling med anledning av brott, samt finansi

Sverige har ännu inte uppfyllt sina förpliktelser att gå med fullt ut i den monetära och ekonomiska unionen, EMU. I och med undertecknandet av Maastrichtfördraget 1994 har Sverige emellertid fördragsrättsligt förbundit sig att göra detta. Det finns länder med formella undantag från EMU och dessa undantag är också fördragsfästa genom särskilda tilläggsprotokoll till EG-fördraget. Danmark och Storbr

“Meet the nitrous oxide reducing microbes in soils and sediments” Mitigating N2O emissions - an ES delivered by soil microbes Sara Hallin Dept. Forest Mycology & Plant Pathology Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala ClimBEco Annual Meeting Aug 24-25, 2017 Höllviken « the microbial zoo » Biomass in soil: 10 ton/ha • Bacteria 1-2 ton Bacteria occupy <0.3% of pore space Fungi: 10 – 100

https://www.cec.lu.se/sites/cec.lu.se/files/sara_hallin.pdf - 2026-07-17

Our doctoral students work on various subjects spanning a range of overarching themes. All links lead to ongoing doctoral projects in the Research Portal. Sigrid Nikka: Straffskärpningar och straffrättens gränserSarah de Heer: Autonomous decision-making systems in precision medicine from placement on the market to use: challenges to and opportunities for the right to good administrationJohan Herma

https://www.law.lu.se/research/doctoral-studies/phd-thesis-projects - 2026-07-15

Den 1 januari 2009 trädde nya regler ikraft gällande skatteplaneringsåtgärder med ränteavdrag. Reglerna ska begränsa möjligheten att göra avdrag vid internt finansierade delägarrätter från ett företag inom intressegemenskap. Syftet bakom reglerna är att förhindra ovan nämnda, däremot ska normalt driven affärsverksamhet inte försvåras. Det föreslås därför två undantagsregler. Avdrag ska få göras fö

De senaste åren har sexualbrottslagstiftningen och rättväsendets hantering av densamma fått ett mycket stort utrymme i samhälldebatten. Bland det som diskuterats allra mest har varit de frågor som försvarsadvokaterna ställer till målsäganden under sitt motförhör med denna. Det har hävdats att dessa förhör regelmässigt tar formen av grovt kränkande frågor, kretsande kring kvinnans mest privata ange

I ett flertal decennier har det varit möjligt att patentera gensekvenser och andra biotekniska uppfinningar. Bioteknikdirektivet, som antogs år 1998, medför inte några större förändringar. Avsikten är att harmonisera det rättsliga skyddet för biotekniska uppfinningar i de europeiska länderna i syfte att underlätta för handeln och den inre marknadens funktion. Den nationella patenträtten förblir de

Näringslivet genomför årligen omstruktureringar som leder till enorma engångskostnader. Den här uppsatsen handlar om några av de viktigaste kapitlen i IL som har med förmögenhetsöverföringar att göra. Dessa aktualiseras ofta även vid generationsskiften. I arbetet inventeras några av de vanligaste möjligheterna till lagreglerade, öppna förmögenhetsöverföringar som koncernbidrag, underprisöverlåtels

EU:s första ramprogram inrättades 1984 i syfte att stärka europeisk forskning och utveckling. Det innevarande ramprogrammet är det femte i ordningen och detta kommer att ersättas av sjätte ramprogram någon gång kring årsskiftet 2002/2003. Genom det nya ramprogrammet förs ambitionen fram att göra Europa till en av världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga, kunskapsbaserade och uthålligt växand