Sökresultat

När en fysisk person skall bedriva näringsverksamhet finns det olika alternativ att välja mellan. Den fysiska personen kan bland annat välja att bedriva sin verksamhet som enskild näringsverksamhet eller som aktiebolag. Det val av företagsform som näringsidkaren väljer att bedriva sin verksamhet i får både civilrättsliga och skatterättsliga konsekvenser. Regeringen har satt som mål att skatterätts

Domskälen är en betydande del av domen eftersom det utifrån dessa framgår hur domstolen har resonerat för att slutligen komma fram till sitt beslut. Domsmotiveringen fungerar som ett kvitto på att domstolen har tagit ställning till den bevisning som parterna lagt fram i målet, att den fastställda domen grundar sig på lag eller annan gällande rätt och att domstolen inte agerat opartiskt till någons

Denna uppsats behandlar huvudsakligen de internationella avtal som Sverige ingått med främmande makter för att underlätta samarbete över statsgränserna vid räddningsinsatser. Avtalen beskrivs, jämförs med varandra och presenteras mot bakgrund av svensk lagstiftning. Två delar av den inhemska lagstiftningen tas upp. Den ena är regleringen av räddningstjänstens verksamhet och den andra är regleringe

Konceptutveckling och samarbete mellan näringsidkare ökar i allt större utsträckning. Näringsidkare väljer ofta att ingå utvecklingssamarbete med andra näringsidkare för att på så sätt skaffa sig större kunnande som i sin tur kan användas till ökad lönsamhet i eller utvidgning av den egna verksamheten. Näringsidkare av idag är verksamma på marknader som präglas av kravet på fri konkurrens. Konkurr

Akutsjukvårdspersonal anses vara en högriskgrupp för utvecklandet av Post traumatiska stress syndrom efter en kritisk händelse. Syftet med litteraturstudien var att belysa påverkan av stress hos akutsjukvårdspersonal vid kritiska händelser och effekten av debriefing som bearbetningsmetod. En systematisk analys av åtta vetenkapliga artiklar genomfördes. Resultatet visade att akutsjukvårdspersonal s

Kronisk hjärtsvikt är ett stort hälsoproblem som bara ökar. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt har också gastrointestinala symtom som kan påverka deras matlust t.ex. illamående, aptitlöshet, tidig mättnad och ascites. Risken för undernäring ökar vid vissa medicinska diagnoser bl.a. hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors kunskap om nutrition i samband med kronisk

Förespråkare för aktiv eutanasi menar att det är patienten själv som ska avgöra när livet inte längre är värt att leva. En väl utvecklad palliativ vård är enligt opponenterna det bästa alternativet till aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans arbete ska genomsyras av helhetssyn och ett etiskt förhållningsätt. Det innebär att visa omtanke om och ha respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet

Patienter som söker sig till hälso- och sjukvården ska ses ur ett helhetsperspektiv och ges möjlighet till samverkan med hälso- och sjukvårdspersonalen samt att ta tillvara de egna resurserna. När patienter kommer till hälso- och sjukvården idag kan de själva ha sökt hälso- och sjukvårdsinformation på Internet. Detta kan påverka relationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet va

Förespråkare för aktiv eutanasi menar att det är patienten själv som ska avgöra när livet inte längre är värt att leva. En väl utvecklad palliativ vård är enligt opponenterna det bästa alternativet till aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans arbete ska genomsyras av helhetssyn och ett etiskt förhållningsätt. Det innebär att visa omtanke om och ha respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet

Försäkring är ett arrangemang genom vilket fysiska eller juridiska personer som är utsatta för likartade risker samverkar för att överföra och sprida risker. Något förenklat kan sägas att den som meddelar försäkring bedriver försäkringsrörelse. Av central betydelse för bedrivandet av försäkringsrörelse är FRL som innehåller associationsrättsliga bestämmelser vilka till stor del överensstämmer med

Syftet med resultatutjämning är att kunna utjämna skattebelastning inom en koncern för att uppnå skattemässiga fördelar. I svensk rätt används som resultatutjämningsmodell för nationella koncerner koncernbidrag med avdragsrätt för det givande bolaget och skattskyldighet för det mottagande bolaget. Reglerna är dock endast avsedda för svenska skattesubjekt, vilket leder till en negativ särbehandling