Sökresultat

Syftet med EES-avtalet är att utöka och stärka handeln mellan EU- och EFTA-länderna och ett av de mest karaktäristiska dragen i EES-samarbetet är utvidgningen av EG-rättens inre marknad till att också omfatta EFTA-länderna. Kontinuerligt antar EFTA-länderna sekundär EG-rätt i sina nationella rättsordningar vilket bidrar till att avtalsländerna har gemensamma rättsregler. Därtill har länderna i EES

En företagsöverlåtelse föregås i regel av en process bestående av långa förhandlingar mellan köpare och säljare, en s.k. förvärvsprocess varefter vilken parterna slutligen upprättar ett avtal. Frågan är när bundenhet inträder för parterna. AvtL utgår i princip från att ett anbud skall accepteras och att detta i sin tur leder till avtal. Avgörande för när bundenheten inträder är parternas avsikter,

I miljöbalkens 3 och 4 kap. finns regler om hushållning med naturresurser. De skall tillämpas vid kommunal planläggning och vid prövning av till exempel miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, väg- och järnvägsbyggen och mineralutvinning. De utgör grundläggande regler för planer och verksamheter som i övrigt prövas enligt skilda regelverk men som genom sitt ianspråktagande av mark och vatten är

Denna uppsats berör markägares förvaltningsrättsliga ansvar enligt 10 kapitlet Miljöbalken. Ansvaret, som omfattar även markägare som inte har bidragit till markföroreningen, grundas på principen om att förorenaren skall betala. Uppsatsen utgår från ett verkligt fall och illustrerar de svårigheter som idag finns med att avgöra markägaransvaret. Uppsatsen betonar miljörättens särställning inom juri

Det kommunala självstyret är historiskt starkt förankrat i det svenska samhället. I 1862 års kommunalförordningar erhöll kommunerna mer makt och självbestämmande. Flera indelningsreformer ökade möjligheterna för kommunerna att klara det ekonomiska ansvar som det inneburit att ansvara för det sociala skyddsnätet. Kommunerna gavs också möjlighet att själva bestämma över sin nämndorganisation, att sa

Som alla andra områden av vårt rättsystem så existerar inte arvsrätten i ett vakuum. Rätten påverkas av sin omgivning. En reglering kan ses som ett fält där olika intressen kämpar om att påverka regleringens innehåll och därmed också utseende. Hur en reglering ser ut är beroende av hur maktförhållandena mellan dessa olika påverkande faktorer inom regleringen ser ut. Grunden för arvsrätten är allts

CFC-regler infördes i Sverige år 1990. Detta regelverk tillämpades ytterst sällan. Den största anledningen till detta var att indirekta andelar i utländska bolag vid den tidpunkten inte kunde läggas till grund för beskattningen. Således kunde beskattning undvikas om ett holdingbolag användes för att äga andelar mellan svenska bolag och lågbeskattade bolag. I doktrin har denna brist i lagstiftninge

Det svenska konkurrensrättsliga sanktionssystemet innefattar i dagsläget två sanktionsmöjligheter vid överträdelser av kartellförbudet nämligen konkurrensskadeavgift samt skadestånd. Den senaste stora ändringen av KL gjordes den 1 augusti 2002 då ett eftergiftssystem infördes vilket i stora drag innebar att ett företag kunde få eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgiften om företaget an

Professor emeritus Contact details Email: benny [dot] carlson [at] ekh [dot] lu [dot] se Phone: +46 46 222 74 88Organisation Department of Economic History Visiting address: Scheelevägen 15B, Alfa 1, Lund Room number: Alfa 1:2111 Service point: HS 10 WebpageBenny Carlsons profile in Lund University research portalOther affiliations Professor emeritus Growth, technological change, and inequality Pr

https://www.lusem.lu.se/benny-carlson - 2026-06-17

Diskriminering av äldre är ett reellt problem såväl ur internationellt som nationellt perspektiv, trots det saknas rättigheter som enbart riktar sig mot äldre människor inom internationell rätt. Detta har uppmärksammats i FN: s resolution nr 46/91, vilken särskilt behandlar betydelsefulla behov för äldre människor. FN har också uppmanat samtliga stater att upprätta egna nationella handlingsplaner

Den svenska Arbetsdomstolen har debatterats och ifrågasatts under nästan hela sin existens. Debatten kring domstolen har främst rört de domare som nomineras av arbetsmarknadens organisationer. Kritikerna menar att dessa kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten genom att intresseledamöterna har så starka band till de organisationer som nominerat dem att de inte kan förhålla sig helt organisationsneut