Sökresultat

This article is over 5 years old, and the information may therefore be outdated. Chairs: Britta Ohm, Institute of Social Anthropology, University of Bern, Switzerland, Per Ståhlberg, Department of Media and Communication Studies, Södertörn University, Sweden & Vibodh Parthasarathi, Centre for Culture, Media & Governance, Jamia Milia Islamia, India. VENUE: Edilrummet, Akademiska Föreningen (AF), Sa

https://www.sasnet.lu.se/article/panel-3-beyond-desirable-critical-perspectives-media-modernity - 2026-07-21

Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever? – Vi i Skåne har en mycket robust HLR

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartstopp-utanfor-sjukhus-lagesbild-av-skane-efter-inford-sms-livraddning - 2026-07-22

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom.

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos - 2026-07-21

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-minskar-risken-felaktig-alzheimerdiagnos - 2026-07-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Öppen vetenskap och öppen data - policies i EuropaEn aktuell och koncis sammanställning över policies i öppen vetenskap i EU-länder: https://zenodo.org/record/3379705?utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed:%20OATP-Primary%20(OATP%20primary)#.XW4BTUfYXDAFör Sveriges del så har KB lämnat ett förslag

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-september-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation - 2026-07-21

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och celldelning med betydelse för cancer. Harald Stenmarks forskargärning inleddes med ett avhandlin

https://www.medicin.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-nordiska-pris-2023-till-cancerforskare - 2026-07-21

Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet, visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd, som publicerats i Nature Medicine och presenterades under Alzheimer's Association International Conference, visar också att nedsatt luktförmåga är starkt ko

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom - 2026-07-21

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.biologi.lu.se/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2026-07-21

Mer än varannan tonårsflicka blödde rikligt och 40 procent hade järnbrist. Forskningen som är ledd från Lunds universitet visar även att ett enkelt formulär kan användas för att upptäcka unga tonårsflickor med riklig mens som löper ökad risk. Så många som hälften av tonårsflickorna i studien som publiceras i PLOS One hade rikliga menstruationer, och fyra av tio hade järnbrist. Studien genomfördes

https://www.medicin.lu.se/artikel/riklig-mens-vanlig-hos-tonarsflickor-formular-avslojar-risk-jarnbrist - 2026-07-22

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mobilappar kan hjälpa patienter att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet som publicerats online i tidskriften Disability and Rehabilitation Assistive Technology. – Resultaten är viktiga för

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-battre-symtomhantering-och-halsosammare-livsstil-med-appar - 2026-07-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur påverkar den digitala tekniken vår arbetssituation? Hjälper eller stjälper den oss i vårt arbete? Kan information som samlas in om våra arbetsuppgifter breda vägen för äldre former av styrning och arbetsledning? Detta är några av frågorna som diskuteras i forskningstemat Digiwork på Pufendorfinstitutet.Under sju

https://www.pi.lu.se/artikel/digital-teknik-pa-jobbet-ar-ett-tveeggat-svard - 2026-07-21

När ”Quick Bites for Researchers” lanserades våren 2025 var det ett försök att skapa en ny kontaktväg mellan forskarna och bibliotekets expertis. Ett år senare kan bibliotekarierna Fredrik Larsson och Anja Zimmerman summera en satsning som inte bara överlevt sitt första år utan nu växlar upp.– Vi ville hitta ett enkelt och avdramatiserat sätt att ge forskare stöd i allt det som rör deras arbete, u

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/bibliotekets-forskningsstod-quick-bites-vaxer-vidare-med-nya-teman - 2026-07-21

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2026-07-21

Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala lås är vanliga lösningar på äldreomsorgens växande resursutmaningar. Men hur upplever användarna själva tekniken de får i sina hem? En ny avhandling från Samantha Svärdh, doktorand i forskargruppen Tillämpad Gerontologi vid Lunds universitet, visar att välfärdsteknik framför allt bidrar till deras trygghet. I en enkätstudie med drygt 400 hemtjäns

https://www.medicin.lu.se/artikel/valfardsteknik-ger-trygghet-men-inte-alltid-ett-aktivt-och-delaktigt-liv - 2026-07-22

De flesta kvinnor uppger under sin graviditet att de gärna vill amma och att de ser hälsofördelar både för sitt barn och för sig själva. Ändå är det bara cirka 60 procent som helammar två månader efter födseln. En studie från Lunds universitet visar att inom vårdformen BB hemma, fortsätter många fler nyblivna mammor amma. Längre amning ger flera skyddande effekter. För barnet minskar risken för in

https://www.medicin.lu.se/artikel/mer-stod-till-brosten - 2026-07-22

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, för sin banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Motivering: för banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar, med relevans för tidig diagnostik, prognosbedömning och utveckling av nya behandlingar. Oskar

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tilldelas-torsten-soderbergs-akademiprofessur-i-medicin - 2026-07-21

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har utsetts till mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, för sin banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Motivering:för banbrytande forskning kring biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar, med relevans för tidig diagnostik, prognosbedömning och utveckling av nya behandlingar.Oskar H

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-tilldelas-torsten-soderbergs-akademiprofessur-i-medicin - 2026-07-21

Det började med en nollvisionskurs. Aliaksei Laureshyn, som till vardags är biträdande prefekt på LTH:s institution för Teknik och samhälle, är en av de stående föreläsarna på Trafiksäkerhetsverkets årliga ”Vision Zero Academy”. – Lärarna kommer från hela branschen – bilindustrin, försäkringsbranschen, där finns forskare, läkare, och Trafikverkets egna anställda.2023 hade den svenska regeringen re

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/pa-vag-mot-omsesidigt-utbyte-av-kunskap-och-resiliens - 2026-07-21

Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt. Mer överraskande är att personer som äter klimatvänligt också uppvisar näringsvärden som är bättre än forskarna hade väntat sig. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. EAT-Lancet-kosten är en global kostvägledning som är framtagen för att främja både människors hälsa och en hållbar planet. Den utgår från

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden - 2026-07-21

Att det är bra för hälsan att äta mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter är välkänt. Mer överraskande är att personer som äter klimatvänligt också uppvisar näringsvärden som är bättre än forskarna hade väntat sig. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. EAT-Lancet-kosten är en global kostvägledning som är framtagen för att främja både människors hälsa och en hållbar planet. Den utgår från

https://www.medicin.lu.se/artikel/klimatvanlig-kost-gav-ovantat-goda-naringsvarden - 2026-07-22