Sökresultat

Under pandemin, då de allra flesta studenter behövde tentera på distans fanns det många lärare som ville ersätta övervakningen i sal med kameraövervakning via Zoom. Det kanske bara behövs i undantagsfall i fortsättningen och det finns många olika sätt att hantera detta på, men nedan skriver Karin Bergman från Nationalekonomi om hur de gjorde. Foto: Patrick on Unsplash Vi har använt Zoom-övervaknin

https://www.education.lu.se/artikel/sa-har-gjorde-vi-tentor-med-kameraovervakning-i-zoom - 2026-07-09

I alla kurser där studenter arbetar en längre stund med en skriftlig eller muntlig uppgift tycker jag att det passar att låta studenterna ge varandra respons. Responsmöten går utmärkt att genomföra digitalt – det finns till och med många fördelar med det framför att träffas fysiskt eftersom det ofta är lättare att skapa struktur och effektivitet digitalt. Dessutom är break-out-rum i Zoom tystare,

https://www.education.lu.se/artikel/digitala-responsmoten-nagra-rad-om-kamratrespons - 2026-07-09

Trots Sveriges vision att vara världsledande i att stödja hälsa och välbefinnande med välfärdsteknik senast det här året, är implementering och användning av sådan teknik förvånansvärt låg. Därmed är nyttan för människor begränsad. Det vill forskare vid CASE och profilområdet Proaktivt åldrande ändra på. Samhället hoppas ny teknik ska lösa många problem, spara personal, pengar och andra resurser.

https://www.case.lu.se/artikel/ny-forskning-ska-avsloja-om-valfardstekniken-ar-vard-sitt-pris - 2026-07-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Coronapandemin har slagit hårt mot de äldre och sköraste i samhället. Under året har det blivit extra tydligt: förstärkning och innovation inom den kommunala äldreomsorgen är nödvändigt. Forskare vid Lunds universitet och Helsingborgs stad går nu gemensamt i bräschen för forskningsbaserad kompetensutveckling inom äl

https://www.case.lu.se/artikel/forstarkning-och-nytankande-inom-kommunal-aldreomsorg - 2026-07-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2026-07-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2026-07-09

Målen fastställdes av rektor den 14 oktober 2021. Målen grundas på  resultatet från den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet behov som framkommit genom andra undersökningar eller uppföljningar dialog med lokala skyddskommittéer och representanter från skyddsorganisationen. Ett annat viktigt underlag är den granskningsrapport som presenterades av Internrevisionen under våren

https://www.hr-webben.lu.se/artikel/lunds-universitets-overgripande-arbetsmiljomal-2021-2023 - 2026-07-09

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-09

I samarbete med Lund University Commissioned Education (LUCE) erbjuder Institutionen för tjänstevetenskap ett nytt diplomprogram med start senare i vår. Fokus är på regionen kring Victoriasjön i östra Afrika och prefekt Mattias Wengelin, ansvarig för programmet, hoppas att kunna bidra till ökad kunskap om hållbar utveckling av tjänster. LUCE kontaktade Mattias Wengelin i egenskap av prefekt med ut

https://www.ses.lu.se/artikel/tjanstevetenskap-startar-diplomprogram-i-great-lakes-region - 2026-07-09

Var tredje patient blir tillfrågad om sina levnadsvanor när de besöker sjukvården. Den siffran borde vara högre, menar professorerna Hanne Tønnesen och Inger Kristensson Hallström, som är ansvariga för WHO Collaborating Centre vid Lunds universitet. Levnadsvanor borde angå sjukvården ännu mer än vad det gör idag, konstaterar Hanne Tønnesen: – Vi har helt enkelt inte råd att låta bli den förebyggan

https://www.medicin.lu.se/artikel/who-uppdraget-skapa-evidens-hur-varden-kan-forebygga-sjukdom - 2026-07-09

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra c

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-07-09

Olle Melanders forskning kombinerar analyser av blodmarkörer med förändrade vanor som kost och motion för att förebygga sjukdom. För ett friskare, längre liv följer han själv 80-procentsregeln vid måltider och tar dagliga löpturer – ett exempel på hur forskning omsätts i praktik. Med genetiska tester kan man avslöja vem som har hög risk för diabetes typ-2 och hjärt-kärlsjukdomar långt innan symtom

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lev-langre-med-mindre-mat-pa-tallriken - 2026-07-09

Personer med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Denna utsatthet kan leda till minoritetsstress, vilket i sin tur riskerar att orsaka långvarig psykisk ohälsa. Detta menar Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast, psykologiforskare vid Lunds universitet, i en ny rapport. Studien, som gjordes på uppdrag av Myndigheten för arbetsmil

https://www.sam.lu.se/artikel/diskriminering-forsamrar-arbetsmiljon-personer-med-utlandsk-bakgrund - 2026-07-09

Ny forskning visar att en stor andel av de som dör av överdoser haft minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Studien understryker behovet av att hitta nya metoder för att nå ut med insatser till människor som riskerar att dö av överdos. – Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor. Nästan hälften av alla som dör av överdos tillhör denna grupp, säger Björn Johnson, en

https://www.sam.lu.se/artikel/nya-ron-ifragasatter-dagens-arbete-mot-overdoser - 2026-07-09

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2026-07-09

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2026-07-09

Personer med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Denna utsatthet kan leda till minoritetsstress, vilket i sin tur riskerar att orsaka långvarig psykisk ohälsa. Detta menar Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast, psykologiforskare vid Lunds universitet, i en ny rapport. Studien, som gjordes på uppdrag av Myndigheten för arbetsmil

https://www.psy.lu.se/artikel/diskriminering-forsamrar-arbetsmiljon-personer-med-utlandsk-bakgrund - 2026-07-09

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vid Pufendorfinstitutet pågår just nu temat Postantibiotiska framtider, som samlar forskare från flera discipliner och fakulteter för att undersöka hur en värld där antibiotika inte längre fungerar kan vara levbar. I samband med coronavirusets framfart har vi fått se hela städer och länder stängas ner, människor pla

https://www.pi.lu.se/artikel/livet-bortom-antibiotikan - 2026-07-09

Ny forskning visar att en stor andel av de som dör av överdoser haft minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Studien understryker behovet av att hitta nya metoder för att nå ut med insatser till människor som riskerar att dö av överdos. – Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor. Nästan hälften av alla som dör av överdos tillhör denna grupp, säger Björn Johnson, en

https://www.soch.lu.se/artikel/nya-ron-ifragasatter-dagens-arbete-mot-overdoser - 2026-07-09

Frågar du någon på Musikhögskolan i Malmö behöver Eva Lundgren ingen närmre beskrivning. Som universitetsadjunkt och pianopedagog vid skolan är hon en uppskattad kollega med lång erfarenhet i konsten att undervisa och inspirera sina studenter. Men vad alla inte vet är att Eva är även ordförande i EPTA Sweden – Sveriges största pianopedagogförbund. Vad är EPTA egentligen? EPTA Sweden är en del av E

https://www.mhm.lu.se/artikel/episkt-eva - 2026-07-09