Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "forskningsportal" gav 5253 sökträffar

Totalresistenta bakterier från krigets Ukraina är extremt sjukdomsframkallande

För ett och ett halvt år sedan kartlades bakterier från krigsskadade på sjukhus i Ukraina. Studien, som rönt stor uppmärksamhet, visade att en del av bakterierna var totalresistenta mot antibiotika. Nu har samma forskare undersökt bakteriernas smittsamhet. – Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian Riesbeck, som le

https://www.medicin.lu.se/artikel/totalresistenta-bakterier-fran-krigets-ukraina-ar-extremt-sjukdomsframkallande - 2026-10-10

Miljöpionjär prisas – ger akademin bakläxa

Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-10-11

Stora kolutsläpp från skogsbränder sker dolt under marken

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den hittills mest detaljerade kartan över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Resultaten visar att de största utsläppen sker under markytan i torv och organiska jordar. Under den extremvarma sommaren 2018 rapporterades 324 skogsbränder i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forska

https://www.mgeo.lu.se/artikel/stora-kolutslapp-fran-skogsbrander-sker-dolt-under-marken - 2026-10-11

Japan tar hjälp av CASE-utvecklat forskningsverktyg

CASE-forskarna Björn Slaug och Susanne Iwarsson har visat att deras instrument för att bedöma tillgängligheten i äldres boende, fungerar även i Japan – trots att det från början är utvecklat efter svenska betingelser. Svensk forskning bidrar till att förbättra allmänhetens hälsa i Japan.– Genom ett långvarigt och noggrant arbete har vi kunnat överföra det till en väldigt annorlunda kulturell konte

https://www.case.lu.se/artikel/japan-tar-hjalp-av-case-utvecklat-forskningsverktyg - 2026-10-11

Nytt nätverk för forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar

Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Olof Hellgren på biologiska institutionen i Lund har varit med och bildat och är utsedd till Sveriges kontaktperson i styrgruppen för det EU-drivna COST-actionnätverket, Wildlife Malaria Network. Hur kommer det sig att du och andra forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2026-10-11

Fler blomrika livsmiljöer behövs för pollinatörer i jordbrukslandskapet

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-10-11

Reportage: Doktorand i fysioterapi undersöker effekten av aktivitetsmätare på artrospatienter

Sedan 2017 har fysioterapeut Elin Östlind tillsammans med sin huvudhandledare Eva Ekvall Hansson, sina bihandledare Kjerstin Stigmar och Frida Eek samt medförfattare Anita Sant’Anna drivit projektet Active@work, ett forskningsprojekt som finansierats av Vetenskapsrådet och som handlar om att undersöka effekten av aktivitetsmonitorering med aktivitetsmätare som tillägg till artrosskolan. Majoritete

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/reportage-doktorand-i-fysioterapi-undersoker-effekten-av-aktivitetsmatare-pa-artrospatienter - 2026-10-11

Skör arbetsgemenskap – en pandemieffekt

Fördjupade relationer med redan goda kollegor samtidigt som andra valdes bort. Under pandemin minskade spontana möten och vi slöt oss i sociala filterbubblor, men vem som borde tagit ansvar för de sociala relationerna är oklart. Det visar en studie som undersökt hur vi skötte våra relationer på jobbet under covid-19. Under pandemins hemarbete reducerades många kollegor till små digitala ansikten –

https://www.ch.lu.se/artikel/skor-arbetsgemenskap-en-pandemieffekt - 2026-10-11

Våra bibliotekarier guidar forskare med digitala kunskapsbitar

I en tid då forskare ständigt måste anpassa sig till nya digitala verktyg, ökade krav på synlighet och snabba tekniska förändringar, är det lätt att känna sig överväldigad. För att möta dessa utmaningar har naturvetenskapliga biblioteket tagit initiativet att lansera kunskapsserien "Quick Bites for Researchers". Serien är ett digitalt möte där fakultetens forskande personal, inklusive doktorander,

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/vara-bibliotekarier-guidar-forskare-med-digitala-kunskapsbitar - 2026-10-11

Ny markör i blodet visar mängden Alzheimer i hjärnan

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2026-10-11

Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svensk

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2026-10-11

Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära pla

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/startar-alzheimers-sjukdom-inuti-nervcellerna - 2026-10-11

Stort EU-projekt om Alzheimers koordineras från Lunds universitet

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2026-10-11

Ny avhandling utforskar fotojoniseringsdynamiken

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2026-10-11

Att förstå hur ljus och materia beter sig – nyckeln till framtidens teknik

Om vi kan förstå hur och varför ljus och materia beter sig som de gör är vi ett steg närmare att lösa några av fysikens mest grundläggande problem. Att finna svaren på dessa frågor driver Ville Maisi, biträdande lektor i fasta tillståndets fysik vid fysiska institutionen. Så länge han kan minnas har han varit intresserad av elektronik och fysik. Med stöd av European Research Councils Consolidator

https://www.fysik.lu.se/artikel/att-forsta-hur-ljus-och-materia-beter-sig-nyckeln-till-framtidens-teknik - 2026-10-11

Forskare om hur Amazonas kan räddas – åker till FN-konferens

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2026-10-11

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2026-10-11

Forskare har löst astronomisk stjärngåta

Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Nu kan ett forskarlag för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystem faktiskt bildas. Existensen av dessa klotformiga kluster av miljontals stjärnor har varit känd sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet. De runda stjärnsamlingarna återfinns i princip hos alla gal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-astronomisk-stjarngata - 2026-10-11

Miljöpionjär prisas – ger akademin bakläxa

Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, tilldelas det internationellt erkända Marsh Awards for Ecology av British Ecological Society. Priset uppmärksammar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-10-11

Enögd varelse gav upphov till våra moderna ögon

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-10-11