Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Telefonen ringde och avbröt honom när han rensade sin nyfångade fisk. Det var Eric Lander från Boston: ”Would you like to do some real fishing instead?” frågade han. Och på den vägen är det. Leif Groop svarade ja och idag, nästan 20 år senare, är han en av världens mest framgångsrika diabetesforskare, inte oväntat ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiske-med-allt-storre-tral-och-allt-finmaskigare-nat - 2026-07-03

I samband med Lunds universitets årshögtid i januari mottar Håkan Hardenberger, världsberömd solotrumpetist och professor, Lunds universitets guldmedalj för sina synnerligen betydelsefulla insatser för universitetet. – Jag brukar inte bry mig så mycket om medaljer, men när rektor Erik Renström ringde och berättade att jag skulle få Lunds universitets guldmedalj så blev jag genuint glad, säger Håka

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetets-guldmedalj-gar-till-hakan-hardenberger - 2026-07-02

Forskaren och läraren inom global hälsa, Jesper Sundewall, lämnar Lunds universitetet för nytt uppdrag som forskningschef på Sida från och med 1 januari. Från forskarvärlden tar han framför allt med sig praktisk erfarenhet av internationella samarbeten – Som forskare har jag arbetat mycket i nära partnerskap med universitet i låg- och medelinkomstländer och känner till de faktiska förutsättningarn

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-sida-till-akademin-och-tillbaka - 2026-07-02

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2026-07-01

I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder. – Det är första gången förekomsten av celiaki studeras utifrån fibrer i barns kost. Men nu behövs även klinisk prövning för att eventuellt kunna slå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-forskningsspar-fiberrik-kost-fore-tva-ars-alder-kan-minska-risk-celiaki - 2026-07-01

I en observationsstudie från Lunds universitet är resultaten tydliga: fram till två års ålder ser en mer fiberrik mat ut att minska risken för celiaki, glutenintolerans. Särskilt tydlig koppling sågs när barn hade ätit fiberrik mat före ett års ålder. – Det är första gången förekomsten av celiaki studeras utifrån fibrer i barns kost. Men nu behövs även klinisk prövning för att eventuellt kunna slå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-forskningsspar-fiberrik-kost-fore-tva-ars-alder-kan-minska-risk-celiaki - 2026-07-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar mol

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2026-07-03

Science Village blir nu samlingspunkt för halvledarforskningen i Lund efter att Lars-Erik Wernerssons forskargrupp tagit plats i The Loop. Flytten förväntas ge nya möjligheter till samverkan, samt ett ökat samarbete med MAX IV, ESS och kommande Nanolab Science Village. Flytten beskrivs av Lars-Erik Wernersson som ”ett strategiskt kliv framåt”. Lars-Erik Wernersson är professor i nanoelektronik på

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/lunds-halvledarforskning-flyttar-till-science-village - 2026-07-03

Det finns äldre som kan stå emot och till och med mildra utsatta situationer. Det visar en ny avhandling från Agata Yadav vid Institutionen för hälsovetenskaper och ansluten till CASE. Äldre människor som bor i utsatta områden i Sverige vill helst bo kvar. I avhandlingen belyses ”utsatta situationer” utifrån boendepreferenser och brist på prisvärda och åldersvänliga bostäder, hälsorelaterad funkti

https://www.case.lu.se/artikel/okad-ojamlikhet-och-okunskap-om-utsatta-och-ensamma - 2026-07-03

Intervju med Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid kemiska institutionen, om nätverksbidraget EXCITE. Stort grattis, Emma! Du och flera kollegor från Lunds universitet, tillsammans med forskare vid andra svenska lärosäten, har fått 1,2 miljoner kronor i nätverksbidrag från Vetenskapsrådet (VR) för att ta fram ett underlag för ett excellenskluster med titeln EXCITE: Excellence Cluster for Inn

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/potentiellt-nytt-excellenskluster-vill-utforska-mjuka-material-framtidens-teknik - 2026-07-03

Stora Gerontologipriset går i år till Marianne Rundström, SWEAH-ledamot och tidigare nyhetsankare på SVT, nu frilans och mycket engagerad i frågor om åldrande. I veckan tar hon emot priset på en nordisk gerontologikonferens i Stockholm. Grattis! Varför tror du att just du får priset?– Jag har en fördel med min bakgrund och är igenkänd. Jag har arenor där jag har drivit de här frågorna. I till exem

https://sweah.lu.se/artikel/tv-journalisten-strack-pa-ryggen-och-ta-plats - 2026-07-03

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2026-07-03

Kan man ge bebisar ”snälla bakterier” och därigenom förebygga diabetes typ 1? De studier som gjorts hittills har varit för små för att svara på det. Men nu pågår en stor multicenterstudie till vilken skånska nyfödda barn inkluderas, och som vill ge tydligare svar. Det är något av ett mysterium. Antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 är mycket högre idag än för 20 år sedan, men ingen vet rikti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-snalla-bakterier-motverka-diabetes-typ-1 - 2026-07-03

Bakgrunden till att en stamcellsdonator eftersöks är nästan alltid en malign blodsjukdom, som olika former av leukemi. De flesta säger ja direkt – självklart vill jag försöka rädda livet på mitt syskon. Men att donera stamceller är så mycket mer än en livräddande insats och medicinsk överföring av nödvändiga celler. Den känslomässiga insatsen är ofta hög, och donationen kan väcka stora existentiel

https://www.medicin.lu.se/artikel/livraddande-och-existentiellt-omvalvande-nar-syskon-donerar-stamceller - 2026-07-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Årets Medeonstipendiat heter Lena Eliasson, forskare vid Lunds universitets Diabetescenter i Malmö. Läs en förkortad version av det föredrag hon höll på Medeondagen. Typ 2 diabetes beror både på genetiska faktorer och livsstilsfaktorer. Dessa leder till:1) upptaget av glukos i muskel och fettväv, där det har sin ver

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stipendium-forskning-om-insulinutsondring - 2026-07-01

Idag lider cirka 20 000 svenskar av Parkinsons sjukdom men ännu finns bara symptomlindrande behandlingar. Genom en ny biobank får forskarna tillgång till 1 000 parkinsonpatienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil och sjukdomshistoria. – Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-biobank-ger-insikter-om-parkinsons-sjukdom - 2026-07-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och kli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2026-07-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hygienhypotesen säger att vi i lever så rent att det gör oss sjuka. Immunförsvaret, som inte får tillräcklig stimulans, vänder då sina vapen mot kroppens egna celler. Nu satsas nästan 60 miljoner kronor på att besvara frågan om hypotesen är sann eller falsk. Vårt immunförsvar utvecklas av de prövningar det utsätts f

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sysslolost-omoget-immunforsvar-sparar-ur-0 - 2026-07-01

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att analysera kroppens hållning och rörelser under en enbensknäböjning – en övning som ofta används inom idrottsmedicin och rehabilitering. Studien visar att AI kan matcha experternas bedömningar i flera moment. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JOSPT Methods, och visar att AI-baserad

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-bedomer-knarorelser-bra-men-har-svarare-fotens-rorelser - 2026-07-02

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Förträngningar i hjärtats blodkärl är en möjlig följdsjukdom vid typ 1-diabetes som på sikt kan leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I regel drabbas kvinnor av kranskärlssjukdom senare än män, men om kvinnan har typ 2-diabetes minskar den fördelen. Det gäller även vid typ 1-diabetes, visar forskare vid Karolinska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kvinnligt-kon-skyddar-inte-mot-hjartsjukdom-vid-typ-1-diabetes - 2026-07-01