Sökresultat

SCHEDULE & ABSTRACTS Chairs: Staffan Lindberg and Neil Webster Four sessions:1. Tuesday 20 Sept, 14.30–16.302. Wednesday 21 Sept, 10.00–12.003. Wednesday 21 Sept, 15.30–17.304. Thursday 22 Sept, 09.00-11.00Venue: NYA FESTSALEN, Akademiska Föreningen (AF), Sandgatan 2, LundFormat: Each author is given 15 minutes for presentation of her/his paper and then follows a general discussion of the paper du

https://www.sasnet.lu.se/article/panel-5-transformation-caste - 2025-10-01

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-10-01

De flesta kvinnor kommer någon gång under sitt yrkesliv att befinna sig i klimakteriet. Hur kan en arbetsplats riggas för att underlätta för anställda i övergångsåldern? Ett pilotprojekt vid Lunds universitet undersöker frågan. Svettningar, humörsvängningar och dålig sömn. Många kvinnor lider av att vara i klimakteriet. Enligt en studie från 2021 publicerad av Socialstyrelsen har 60 procent måttli

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/hur-kan-lu-bli-en-mer-klimakterievanlig-arbetsplats - 2025-10-02

Först var det effekten av att ha en ”tjock-tv” på rummet som forskarna undersökte. Nu, mer än tio år senare, har barnen blivit ungdomar som sover med mobilen bredvid kudden. Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-och-unga-blir-socialt-jetlaggade-av-nattlig-skarmaktivitet - 2025-10-01

Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som har letts av forskare vid Lunds universitet ökat stöd för att variationer i en gen som kallas AMY1 har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat. Ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för att

https://www.medicin.lu.se/artikel/brodstudie-undersoker-genernas-betydelse-att-bryta-ner-mat - 2025-10-01

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.medicin.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2025-10-02

En stor internationell studie visar att typ 1-diabetes utvecklar sig på tre olika sätt hos barn. Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum har bidragit med data från en uppföljningsstudie i Skåne. Den långsiktiga målsättningen med studien i Nature Communications är att utveckla en större förståelse för hur sjukdomen uppstår för att sätta in förebyggande åtgärder. – Studien ökar vår förståels

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stor-studie-pekar-ut-tre-vagar-mot-typ-1-diabetes - 2025-10-01

Möt Ivanna Read: masterstudenten i strategisk kommunikation som sätter Lunds universitet på kartan som bloggare på Studyinsweden.se. Förutom att prestera på topp i akademiska sammanhang är hon också universitetets senaste globala ambassadör – den 8 maj utnämns hon till Lunds universitets Global Swede vid en ceremoni på Utrikesdepartementet i Stockholm. Det är Svenska institutet som för åttonde åre

https://www.sam.lu.se/artikel/samhallsvetare-universitetets-nya-globala-ambassador - 2025-10-01

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2025-10-01

Ökade temperaturer i samband med klimatförändringar får nu CASE:s forskare att identifiera utmaningar och utveckla åtgärder för att mildra och hantera extremhetta. Den 19 mars träffas de i en workshop som leds av Andrew Karvonen, professor vid Urban Design and Planning vid LTH. Sedan den massiva värmeböljan i Europa i augusti 2003 har forskare undersökt hur städer planerar för kylande åtgärder. De

https://www.case.lu.se/artikel/forskare-samlas-att-mota-klimatets-heta-faror - 2025-10-03

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neu

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd - 2025-10-01

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-10-01

InfraVis har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet i den stora utlysningen “Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2021” för att bygga upp en ny nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data. Den nya infrastrukturen kommer att ge forskare en ingång till expertis och kompetensutveckling vid nio svenska lärosäten och är en del av arbetet att stär

https://www.medicin.lu.se/artikel/infravis-ska-hjalpa-forskare-att-visualisera-vetenskaplig-data - 2025-10-01

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur Coronakrisen hanteras i 16 länder. I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder

https://www.soc.lu.se/artikel/kaos-konsensus-eller-kontroll-ny-studie-jamfor-16-landers-pandemihantering - 2025-10-01

Ett nytt forskningsprojekt ska ta reda på hur den ökade risken för hatstormar mot journalister påverkar yttrandefrihet och demokrati. Bland annat ska vad som skrivs om 2000 journalister på Twitter analyseras. Att självcensur förekommer visar den inledande kunskapssammanställning som forskarna gjort. Digitaliseringen och sociala medier har banat väg för att många fler människor och experter än tidi

https://www.sam.lu.se/artikel/radsla-hat-leder-till-sjalvcensur-hos-journalister - 2025-10-01

Svenska universitet skapar värde i miljardklassen. Sedan 2010 har Sveriges lärosäten gett upphov till över 2 500 nya företag som idag sysselsätter nästan 10 000 personer, omsätter 18 miljarder kronor och genererar 4 miljarder i skatteintäkter årligen. En ny rapport framtagen gemensamt av Sveriges universitets innovationskontor sammanställer statistik om aktiebolag med ursprung i akademin. Siffrorn

https://www.innovation.lu.se/artikel/svenska-larosaten-kraftfulla-motorer-tillvaxt-och-innovation - 2025-10-01

Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny undersökning från LUDC visar att det är en epigenetisk förändring i en tidigare misst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2025-10-01

Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år. Kortfakta om studien: Klinisk forskning//Peer review-granskad publikation//

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartpatienters-liv-kan-raddas-med-enkel-medicinering - 2025-10-02

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Vissa forskningsområden består över tid, andra försvinner och nya tillkommer. Reaktionerna och känslorna som forskningen väcker är olika och beror ofta på vems känslor och reaktioner som avses: den stora allmänheten, en enskild grupp eller forskarkollektivet. Idéhistorikern Anna Tunlid disputerade på den svenska genetikens framväxt, från sent 1800-tal till runt 19

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/reaktioner-pa-forskning-forandras-ofta-over-tid - 2025-10-02

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom. Barncanceröverlevnade

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-kronor-till-barnonkologisk-forskning-vid-lunds-universitet - 2025-10-02