Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Studenter från Lunds universitet befinner sig på olika platser runt om i världen för att bedriva utbytesstudier, praktik eller fältarbete. En del av dem har åkt hem till Sverige under coronakrisen, medan andra stannar kvar. Vi har bett några av dem ge en bild av deras situation där de befinner sig på olika platser i

https://www.lu.se/artikel/studenter-utomlands-berattar-om-livet-under-coronakrisen - 2026-07-14

För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat. Hjärnan är den mest komplicerade struktur vi känner till och den ligger bakom vår intellig

https://www.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder - 2026-07-14

Klimatkompensation som miljöstrategi kan starkt ifrågasättas eftersom det finns stora utmaningar att förena klimatnytta med lokala behov, deltagande och utveckling. Det menar forskare från Lunds universitet som har studerat ett trädplanteringsprojekt i Uganda, genom vilket en rad svenska företag klimatkompenserar sina verksamheter. Klimatkompensation är en miljöstrategi som går ut på att finansier

https://www.lu.se/artikel/tradplantering-i-afrika-tveksam-miljostrategi - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning vid Lunds universitet och Region Skåne, har forskare undersökt riskfaktorer för blodproppar, dvs. venös tromboembolism (VTE). Resultaten visar på ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Risken ökar med längden. Långa personer har et

https://www.lu.se/artikel/samband-mellan-langd-och-risk-blodproppar - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Säkerhetsaspekten har setts som mycket viktig i Epihealth, ett forskningssamarbete mellan universiteten i Lund och Uppsala. Projektets register innehåller för närvarande data om 18.000 svenskar mellan 45 och 75 år. Syftet är att studera sambanden mellan å ena sidan gener, livsstil och miljöfaktorer, å andra sidan de

https://www.lu.se/artikel/sakerheten-viktig-nar-halsodata-lagras - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I sitt avhandlingsarbete som läggs fram i juni redovisar Michelle Stahlhut ett vårdprogram för att öka livskvaliteten för personer med Retts syndrom. Och nyligen disputerade Suzanne Johanson har testat metoden Individual Enabling and Support, IES, vid fyra öppenpsykiatriska mottagningar. Resultaten tyder på att IES

https://www.lu.se/artikel/langtidssjukskrivnas-vag-tillbaka-till-arbetet-ny-metod-testad-och-battre-tillvaro-flickor-med-retts - 2026-07-13

https://www.lu.se/artikel/enkelt-satt-att-mata-smarta-oppnar-battre-eftervard - 2026-07-13

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. – Hypotesen är att probiotika ska fr

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2026-07-14

https://www.lu.se/artikel/tonie-lewenhaupt-blir-arets-rausingpristagare - 2026-07-14

https://www.lu.se/artikel/universitetsstyrelsen-15-februari - 2026-07-14

Hur många översvämningar, värmeböljor och torrperioder kan samhället hantera innan konsekvenserna blir så stora att människor måste flytta? Var går gränsen för hur mycket man kan anpassa städer och miljöer till ett förändrat klimat? Klimatarbetet måste utvidgas till att omfatta en kartläggning av vilka förluster som är oundvikliga, och vilka grupper och platser som kommer att drabbas hårdast, mena

https://www.lu.se/artikel/hur-mycket-kan-samhallet-kan-anpassa-sig-till-extremvader-forskare-undersoker-hur-vi-ska-hantera - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Visst innebär det mycket arbete att koordinera ett stort EU-projekt med många partners, delrapporter och utvärderingar. Men det är värt det, tycker både Margareta Johansson och Lars Erik Wernersson som koordinerar var sitt projekt. – Det har lyft hela vår forskargrupp, säger Lars Erik Wernersson. Lars Erik Wernersso

https://www.lu.se/artikel/eu-samarbete-sporrar-till-battre-forskningsresultat - 2026-07-13

Att unga människor kan och tar till sig ny teknik bättre än äldre är en vanlig uppfattning. Det menar professor Susanne Iwarsson som nu ska undersöka vilken betydelse tekniken har, och har haft, för olika generationer.  – När man säger att unga är de som kan teknik så är det den digitala tekniken man tänker på. Men vem har egentligen upplevt mest teknikutveckling – en 85-åring eller en 32-åring? D

https://www.lu.se/artikel/attityder-till-teknik-studeras-i-nytt-projekt - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Unga svenskar, särskilt killar, läser allt mindre och förstår heller inte lika bra vad de läser. Men nu ska svensklärarna fortbildas och kulturprojekt dras igång för att få fart på ungas läsande. ”Unga läsare i Norden” är temat för en konferens som Statens kulturråd arrangerar vid Lunds universitet i slutet av oktob

https://www.lu.se/artikel/tar-upp-kampen-mot-samre-lasforstaelse-bland-unga - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 11 svenska profilerade forskare inom humaniora har bildat tankesmedjan Humtank. Den ska vara en motkraft i en samhällsdebatt som fokuserar på ekonomi, teknik och medicin. Andra ”think tank”-mötet hölls i Lund. – I varje viktig samhällsfråga finns också en humanistisk dimension som behöver komma fram, säger Andrej Sl

https://www.lu.se/artikel/humanister-startar-egen-tankesmedja - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Återkommande hot via telefon, e-post och brev – ofta i samband med att man har publicerat sig. Det är forskarvardag för genusforskaren Diana Mulinari och för många av hennes kolleger. – Det är närmast systematiskt. De som hatar och hotar är aggressivt sexistiska och rasistiska. Deras hatideologi handlar om vem jag ä

https://www.lu.se/artikel/genusforskaren-hat-och-hot-tillhor-vardagen - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Två Lundaforskare tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom ett femårigt anslag för fri forskning. Dessa är Stephanie Reimann, LTH, och Anna Blom vid Medicinska fakulteten. En viktig del i vårt immunförsvar är vårt komplementsystem, ett 40-tal proteiner som ”åker runt” i blod

https://www.lu.se/artikel/iskalla-kvantdroppar-och-kartlaggning-av-cellernas-inre-immunforsvar-far-36-miljoner - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Under oktober och november har bland annat dessa priser och anslag delats ut till lundaforskare. MEDALJ. Medicinska fakultetens silver-medalj tilldelas professor emeritus Nils--Otto Sjöberg för hans engagemang för fakulteten och dess forskning och utbildning inom medicin och hälsa. MEDICINANSLAG. Alexander Pietras,

https://www.lu.se/artikel/priser-utmarkelser-1 - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Är det okej att chefen mejlar sina medarbetare på kvällar och helger? Fler arbetsgivare borde ha uttalade regler för vad som gäller för mejlande efter arbetstid. Det menar Mikael Ottosson som forskar om arbetsmiljö inom projektet ”Ska du gå hem redan?” Flytande arbetstid betyder frihet för vissa och stress för andra

https://www.lu.se/artikel/hur-tillganglig-pa-mejl-maste-man-vara-pa-sin-fritid - 2026-07-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Svart vårskål är en liten oansenlig svamp som finns i barrskog i delar av Sverige. Den har hittills bara intresserat svampkännare, om ens det. Men nu kanske den svarta vårskålen kan få en ny roll – som källa till ett medel mot tuberkulos, TBC. Gabriela Godaly har gjort flera framgångsrika försök med svamp-peptider m

https://www.lu.se/artikel/amne-i-skogssvamp-kan-ta-kal-pa-tbc-bakterier - 2026-07-13