Sökresultat

I oktober meddelade Vetenskapsrådet sina beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2025. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2025–2031. Forskare vid Medicinska fakulteten beviljades totalt 214 500 000 kronor fördelat på 41 bidrag. En av forskarna som tilldelades projektbidrag är farmakologiforskaren Peter Zygmunt. Vi kontaktade Peter Zygmunt för att höra mer om hans fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/jonkanaler-beroring-och-smartforskning - 2026-06-01

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2026-06-01

Årets största anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse går till Vinay S Swaminathan vid Lunds universitet. Han erhåller fem miljoner kronor för sin forskning om hur frisk bröstvävnad utvecklas till tumörer och sprider sig. Vinay S Swaminathans forskargrupp har utvecklat en 3D-modell som efterliknar tumörens mikromiljö i laboratoriet. Tekniken ger nya möjligheter att förstå sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-frisk-till-sjuk-i-3d - 2026-06-01

Det har tidigare varit svårt att hitta DNA-mutationer i spermier, eftersom förändringarna är ovanliga och de flesta sekvenseringstekniker har stor felmarginal. Nu har forskare vid Lunds universitet gjort en pilotstudie, där de undersökt spermie-DNA och likheten med mutationer hos barn, med hjälp av avancerad duplexsekvensering. Nästan 80 procent av alla nyuppkomna mutationer hos barn kommer från p

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-mojliggor-identifiering-av-mutationer-i-spermier - 2026-06-01

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.medicin.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har seglat upp som ett av vår tids hetaste forskningsområden. I sin avhandling har Louise Brunkwall, nutritionist och forskare i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, studerat övervikt, fetma och kostens betydelse i relation till våra tarmbakterier. Fetma uppkommer när e

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-om-overvikt-fetma-och-kostens-betydelse-tarmfloran - 2026-06-01

En djurstudie vid Lunds universitet visar för första gången hur olika Parkinsonläkemedel påverkar hjärnans aktivitet på skilda sätt. Detta kan förklara varför vissa patienter utvecklar impulsiva och tvångsmässiga beteenden av sin behandling. Upptäckterna publicerades i NPJ Parkinson’s Disease. Vid behandling av Parkinsons sjukdom drabbas vissa patienter av oönskade beteendeförändringar som spelber

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnvag-bakom-impulsivitet-vid-parkinsonsbehandling-upptackt - 2026-06-01

En utredning från Miljödata AB, som levererar systemet Adato till Lunds universitet, visar att den grupp som låg bakom cyberangreppet mot Adato har lyckats komma åt viss information om alla anställda vid universitetet. Även tidigare anställda berörs. Denna sida är uppdaterad 2025-09-29.Såväl nuvarande som tidigare anställda vid Lunds universitet berörs. Tidigare anställda gäller de med anställning

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/angaende-cyberangreppet-mot-var-systemleverantor-miljodata - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv typ av cancer som står för cirka nio procent av alla bröstcancerfall i Sverige. Den är vanligare bland yngre kvinnor, har en hög ärftlighetsfaktor och ger oftare återfall tidigare i sjukdomsförloppet än annan bröstcancer. Med helgenomsekvensering har forskare i detalj kartl

https://www.medicin.lu.se/artikel/patientspecifik-diagnostik-svarbotad-brostcancer - 2026-06-01

För en tid sedan fick jag frågan ”vad vill Lunds universitet när det gäller AI och forskning?”. Först blev jag lite förvånad och tänkte ska universitetet ha en uttryckt önskan om detta. Men sedan började jag fundera på andra ambitioner vi tydligt uttalat. Vi vill vara ”ett universitet i världsklass”, vi vill ”förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor” och vi vill ”öka vårt in

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ska-vi-anvanda-ai-nar-vi-forskar - 2026-06-01

Den 14 till 15 november 2023 hölls det årliga evenemanget EU Days Lund. Där organiserade Centrum för europaforskning, tillsammans med Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), ett seminarium med titeln “A resilient Europe”. Panelen bestod av Cecilia Malmström, Lars Danielsson, och Rikard Bengtsson och modererades av Louise Bengtsson. I en tid av geopolitiska spänningar sätts Europas

https://www.cfe.lu.se/artikel/eu-days-lund-ett-motstandskraftigt-europa - 2026-06-01

Att gå är mer kognitivt krävande än man tidigare har trott. Och personer med lätt kognitiv funktionsnedsättning har svårare att gå än förväntat. Det är några av resultaten i Magnus Lindh-Rengifos avhandling om gång hos personer med neurodegenerativa sjukdomar. Han försvarar sin avhandling den 16 december på HSC, Health Sciences Centre, i Lund. Berätta om din forskning! - Gångförmåga ses ofta som e

https://www.case.lu.se/artikel/att-forska-om-gang-kandes-nodvandigt-att-jag-skulle-kunna-erbjuda-mina-patienter-battre-stod - 2026-06-01

Även om etableringen blir mindre omfattande än vad som inledningsvis planerades, vill LTH:s styrelse se ett nytt nanolabb och en etablering av fler verksamheter i Science Village. Nu har vi ett positivt beslut från styrelsen, och vi på LTH ser fram emot att ta vara på möjligheterna som skapas kring de världsledande forskningsanläggningarna Max IV och ESS, säger LTH:s rektor Annika Olsson. Behov av

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/lths-styrelse-vill-se-nytt-nanolabb-i-science-village - 2026-06-01

Läckta dokument från en påverkansaktör knuten till Kreml avslöjar att den uppmärksammade ryska desinformationskampanjen Doppelgänger bara är en liten del av ett mycket större informationskrig. Bakom står ett växande nätverk av PR-byråer, influencers och kampanjmakare som driver Rysslands påverkan gentemot väst. En analys av över 3 000 interna läckta dokument blottlägger hur verklighet och desinfor

https://www.ch.lu.se/artikel/ryska-paverkanskampanjer-mer-avancerade-man-tidigare-trott - 2026-06-01

Lunds universitet satsar ytterligare miljoner på Centrum för beredskap och resiliens (LUPREP). Pengarna ska gå till forskarskolan som får åtta nya tjänster samtidigt som två nya utbildningar ska starta. Med satsningen vill universitetet gå i bräschen för att bli Sveriges ledande nav för forskning, utbildning och samverkan kring samhällets beredskap och motståndskraft. Som ett svar på ökande samhäl

https://www.ch.lu.se/artikel/lunds-universitet-satsar-nya-miljoner-pa-framtidens-totalforsvar - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare publicerar nya rön om validerade biomarkörer för individens risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Med en modell som kombinerar nivåerna av två specifika proteiner i blodet hos personer med lättare minnessvårigheter kan forskarna förutsäga risken att utveckla alzheimerdemens på individnivå. Forskarna har äve

https://www.medicin.lu.se/artikel/biomarkorer-och-app-forutsager-individers-risk-utveckla-alzheimer - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det sjukdomsalstrande proteinet tau tycks ansamlas fortare hos kvinnor än män. Det visar en studie från Lunds universitets strategiska forskningsområde MultiPark och Skånes universitetssjukhus. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den

https://www.medicin.lu.se/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol … De flesta av oss har hört den, Taubes klassiska Sjösala vals som skildrar ett Sverige i försommarskrud. Men hur lätt är det egentligen att hitta de traditionella ängsblommorna idag, när allt fler arter är hotade? Och – handen på hjärtat – skulle du ens känna igen dem? Att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sju-sorters-blommor-ett-hotat-kulturarv - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Helena Edlund undersöker hur insulinresistens kan få ett protein att klumpa ihop sig i viktiga celler och orsaka typ 2-diabetes, Alzheimers eller Parkinsons sjukdom. Diabetesforskaren Helena Edlund tittar in i labbet, där en kollega håller på att skära en muslever i smala skivor. Han söker efter tecken på ansamlinga

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/samma-proteinplack-bakom-diabetes-och-neurologiska-sjukdomar - 2026-06-01

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ibland får diabetespatienten fel diagnos och med det fel behandling. Istället för den ovanliga diabetesformen MODY blir det typ 1 eller typ 2 diabetes. Här följer ett referat av en föreläsning professor Andrew Hattersley, en av världens främsta experter på MODY-diabetes, gav tidigare i år. Andrew Hattersleys forskni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mody-diabetes-ar-svar-att-diagnostisera - 2026-06-01