Sökresultat

Det finns äldre som kan stå emot och till och med mildra utsatta situationer. Det visar en ny avhandling från Agata Yadav vid Institutionen för hälsovetenskaper och ansluten till CASE. Äldre människor som bor i utsatta områden i Sverige vill helst bo kvar. I avhandlingen belyses ”utsatta situationer” utifrån boendepreferenser och brist på prisvärda och åldersvänliga bostäder, hälsorelaterad funkti

https://www.case.lu.se/artikel/okad-ojamlikhet-och-okunskap-om-utsatta-och-ensamma - 2026-05-21

Science Village blir nu samlingspunkt för halvledarforskningen i Lund efter att Lars-Erik Wernerssons forskargrupp tagit plats i The Loop. Flytten förväntas ge nya möjligheter till samverkan, samt ett ökat samarbete med MAX IV, ESS och kommande Nanolab Science Village. Flytten beskrivs av Lars-Erik Wernersson som ”ett strategiskt kliv framåt”. Lars-Erik Wernersson är professor i nanoelektronik på

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/lunds-halvledarforskning-flyttar-till-science-village - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70 år bör begränsa sina kontakter med andra människor så långt det går under en tid, vars längd är oviss. Hur ska de äldre och deras nära förhålla sig under denna kris? Äldreforskaren Lisa Ekstam vid CASE försöker råda och ge svar. Av Agata GarpenlindEnligt Folkhä

https://www.case.lu.se/artikel/aldre-i-corona-tider-strava-efter-att-bibehalla-rutiner-i-vardagen-och-aktivitetsbalans - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör fö

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2026-05-21

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2026-05-21

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2026-05-21

Ovariecancer (OC) upptäcks vanligtvis i sena kliniska stadier och snabb omfattande operation är avgörande för överlevnaden. Docent Päivi Kannisto använder flera verktyg för att flera patienter vid avancerad äggstockscancer skall få bästa individuella bedömning inför terapi. Multifaktoriella orsaker till äggstockscancer grundar sig på genetiska, immunologiska och miljömässiga förutsättningar hos re

https://www.epihealth.lu.se/artikel/bradskande-behov-av-tidig-upptackt-av-aggstockscancer-med-multipla-verktyg - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En gratisapp som ska hjälpa till att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset lanseras av forskare vid Lunds universitet. - Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks prof

https://www.covid19app.lu.se/artikel/appen-covid-symptom-tracker-lanseras-i-sverige - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Barn med hög risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen jämfört med individer med låg risk, enligt en ny studie. Fynden, som publicerats i Nature Communications, tyder på att ärftlig risk kan forma hur individen reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Både a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arftlig-risk-diabetes-kopplad-till-bakteriefloran - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea-0 - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsät

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gatan-med-metabola-minnet-forklarad - 2026-05-21

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-05-21

I en ny artikel undersöks hur arbetsrelationer förändrades under pandemin och det påtvingade hemarbetet. Hur nära kommer man sina kollegor när man inte längre träffas fysiskt och vems ansvar är det att bibehålla den sociala gemenskapen? Artikeln hade som syfte att ta reda på hur anställda upplever att relationen till deras kollegor förändrades när de inte längre kunde träffas fysiskt. Studien base

https://www.sam.lu.se/artikel/urholkade-sociala-relationer-i-distansarbete-under-pandemin - 2026-05-21

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hål

https://www.pi.lu.se/artikel/ett-rattviseperspektiv-pa-energi - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens in

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2026-05-21

Mycket av den samverkan som görs, varken dokumenteras eller blir synlig. Det kan leda till att tidigare misstag upprepas. Det menar Harald Gegner, Leili Laanemets och Karin Kullberg som skrivit en rapport om samverkan mellan socialtjänsten och lärare/forskare. I rapporten beskriver och analyserar de positiva och negativa faktorer som påverkar samverkan mellan utbildning/forskning och yrkesfält. Må

https://www.soch.lu.se/artikel/rapport-synliggor-lardomar-fran-samverkan-med-yrkesfaltet - 2026-05-21

Bland innovationsforskare finns en utbredd uppfattning att kunskapsintensiva företag frodas bäst i större städer. Men i takt med att nätet byggts ut och människor blivit bättre på att använda det, minskar städernas försprång. Dessutom har landsbygdens trofasta personal som inte hoppar mellan jobb visat sig vara en konkurrensfördel. Det visar samhällsgeografen Hjalti Nielsen i en ny avhandling. Och

https://www.sam.lu.se/artikel/klyftan-mellan-foretag-i-stad-och-land-minskar - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny rapport från Lunds klimatpolitiska råd utvärderas klimatpolitiken i Lund. Forskarna har i år fokuserat på transportsystemet. Trots höga ambitioner och flertalet insatser för att minska utsläppen behöver det lokala klimatarbetet accelereras för att nå de utsatta målen. Rapporten som överlämnades till kommunst

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lunds-klimatpolitik-utvarderas-av-forskare - 2026-05-21