Sökresultat

Kursen ska ge studenterna verktyg för att som medmänniska upptäcka och bemöta tecken på psykisk ohälsa hos människor i deras närhet. – Att våga närma sig, lyssna, visa omtanke och aktivt erbjuda stöd kan göra stor skillnad, säger fakultetens kurator Elin Linderberg. Medicinska fakulteten har beslutat att utbilda alla studenter på grundutbildningsnivå i “Medvetenhet om psykisk ohälsa – att upptäcka

https://www.intramed.lu.se/artikel/alla-vara-studenter-pa-grundutbildningarna-utbildas-om-psykisk-ohalsa - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 183 nya läkemedel mot diabetes är under utveckling i USA. De har kommit så långt att de testas på människor. Företagen ser den enorma marknaden och hoppas på stora vinster. Men vägen ända fram till apotekshyllan är lång, full av fallgropar och mycket dyr. Läkemedelsindustrins stora aktivitet inom diabetesområdet för

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mangder-med-nya-diabetesmedel-vill-igenom-nalsogat - 2026-06-19

För studenter är skickliga och pedagogiska lärare avgörande för att kunna ta del av en högkvalitativ utbildning. Det finns många faktorer som påverkar lärarnas förmåga, men en betydelsefull del är vilka möjligheter som finns för högskolepedagogisk kompetensutveckling och vilket värde som sätts vid pedagogiska meriter. I dagsläget ser Lunds universitets student­kårer (LUS) ett flertal utmaningar in

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/debatt-studenterna-fortjanar-en-starkt-hogskolepedagogik - 2026-06-20

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny app ska underlätta för sjukskrivna med ångest och depression att komma tillbaka till jobbet. I projektet mWorks fokuserar professor Ulrika Bejerholm med forskarkollegor på vilka styrkor, förmågor och nya strategier som kan hjälpa de sjukskrivna tillbaka och få arbetet att fungera. Forskningsteamet vill komma b

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-app-ska-underlatta-atergang-i-arbete-efter-sjukskrivning-psykisk-ohalsa - 2026-06-19

När forskare vid Lunds universitet genomförde avancerade analyser av upphostat slem från luftvägarna från patienter med svår covidsjukdom fann de höga nivåer av nätliknande strukturer orsakade av neutrofiler. Sedan tidigare vet man att dessa kan bidra till segt slem, kraftig sepsis-liknande inflammation och tromboser. Patienterna behandlades med ett redan befintligt läkemedel, vilket förbättrade s

https://www.medicin.lu.se/artikel/sega-nat-i-luftvagarna-hos-svart-covid-sjuka-lostes-upp-med-lakemedel - 2026-06-19

Vad innebär det att få diagnosen adhd och hur kan vi som samhälle bli bättre på att stötta dem och andra sårbara barn och unga? Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som precis doktorerat vid Lunds universitet, har i sin forskning undersökt hur barn med adhd utvecklas över tid. För några veckor sedan disputerade Pia Tallberg med en avhandling där hon undersökt hur kognitiva funktioner (som rör

https://www.medicin.lu.se/artikel/hur-paverkas-livet-barn-med-adhd - 2026-06-19

K2 – Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik– grundades i Lund 2013. Sedan dess har K2 producerat mycket forskning, utbildning och arrangerat mängder av arrangemang med målet att sprida kunskap om kollektivtrafikens roll för en hållbar utveckling. Nu går K2 in i sitt sista år med den ursprungliga finansieringen men allt tyder på att verksamheten fortsätter, om ä

https://www.ehl.lu.se/artikel/nationellt-centrum-forskning-och-utbildning-om-kollektivtrafik-gar-i-ny-fas - 2026-06-19

I samhällsdebatten gestaltas ofta äldre som sköra och passiva. Men nu visar en ny avhandling av CASE-anslutna doktor Afsaneh Taei, i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande, att äldre personer i utsatta områden tvärtom är aktiva och delaktiga i att försöka göra sitt närområde bättre och tryggare. – De vill bidra. Bland de urbana områden med mycket kriminalitet och droghandel som ingick i stud

https://www.case.lu.se/artikel/aldre-i-utsatta-omraden-kampar-att-skapa-trygghet - 2026-06-19

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.biologi.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Danmark och Spanien undersöktes om barns gener programmeras annorlunda om den gravida kvinnan med ett BMI på över 30 genomgick livsstilsinterventioner. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Diabetes. Under det senaste decenniet har kunskapen ökat om

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-livsstilsinterventioner-hos-gravida-med-fetma-paverka-fostrets-gener - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tre forskare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har sammanställt en antologi som ifrågasätter uppfattning om en flyktingkris år 2015. Boken undersöker även hur Tyskland, Sverige och Danmark använder byråkrati för att kontrollera, disciplinera och forma asylsökandes liv. År 2015 anlände över 1

https://www.soclaw.lu.se/artikel/hur-nordeuropeiska-valfardsstater-anvander-byrakratiskt-vald-mot-asylsokande - 2026-06-19

Årets prestigefulla Segerfalkföreläsning hålls av Eero Castrén, forskningsdirektor vid Centrum för neuroventenskap vid Helsingfors universitet. I sin forskning om hjärnans plasticitet har han funnit ledtrådar om vilka mekanismer i hjärnan som påverkas av antidepressiva läkemedel – och som kan besvara varför dessa mediciner fungerar. Eero Castrén forskar om hjärnans plasticitet och framför allt är

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-plasticitet-och-kopplingen-till-depression - 2026-06-19

Fetma och övervikt innebär en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, men normalviktiga får också sjukdomen. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att det går att identifiera individer med normal vikt som är i riskzonen genom att mäta BMI på ett nytt sätt. De har kartlagt överviktsliknande förändringar i ämnesomsättningen som kan kopplas till en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes.

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabolt-bmi-nytt-satt-att-forutspa-risken-typ-2-diabetes-hos-normalviktiga - 2026-06-19

Miljöskandalen i Teckomatorp ägde rum under 1970-talet. Nu femtio år senare har precis den tredje och sista etappen i saneringsarbetet avslutats. Under 2000-talet har Arbets- och miljömedicin vid Region Skåne och Lunds universitet, vid olika tillfällen undersökt rester av bekämpningsmedel i urinen hos saneringspersonal. Redan på 1980-talet var Arbets- och miljömedicin representerad i styrgruppen f

https://www.medicin.lu.se/artikel/en-miljoskandal-gar-mot-sitt-slut - 2026-06-19

Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning är nu en av de mest tatuerade i Europa. Samtidigt ökar förekomsten av melanom. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. Forskningsläget kring tatueringar och cancerMot bakgrund av det dåliga kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar, tillsammans med att

https://www.medicin.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom - 2026-06-20

En blodmarkör som ännu inte används i hjärtstoppsvården kan ge en tydligare bild av hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet som publiceras i The Lancet Respiratory Medicine. I Sverige drabbas årligen ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården. – Det här kommer ändra vården av dessa pa

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-avslojar-prognos-efter-hjartstopp - 2026-06-20

Från dissad artikel till världsledande alzheimerforskning. Kaj Blennow har gjort det möjligt att upptäcka Alzheimers sjukdom upp till 20 år innan symtomen visar sig, vilket inte bara förändrat forskningen – utan också lagt grunden för nya terapier. Nu belönas han med Eric K. Fernströms Nordiska pris för sin banbrytande forskning. Professor Kaj Blennow sätter sig gärna i sadeln för ett dressyrpass.

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-lund-till-varldsscenen-mot-fernstrompristagaren-kaj-blennow - 2026-06-20

Det finns en tydlig önskan i samhället att återvinna mer, både näringsämnen och olika material. Men problemet med recycling är att föroreningar kan följa med. I ett projekt på CEC har man identifierat mikroplaster i både kompostjord och biogödsel. På Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) pågår tre olika projekt där man undersöker olika återvunna produkter och material för att se om de inneh

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilka-risker-finns-det-med-fororeningar-i-en-cirkular-materialhantering - 2026-06-19

Belysning är viktigt för att skapa tillgänglighet och trygghet för oss människor under dygnets mörka timmar. Samtidigt kan artificiell belysning bland annat störa biologiska dygnsrytmer och försvåra för djur att navigera, vilket leder till negativa effekter på flera artgrupper med konsekvenser även för oss människor. I början av juni arrangerade LU Land frukostseminariet ”Belysning och ljusföroren

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nar-morkret-forsvinner-ljusfororeningars-paverkan-pa-naturen-och-vagar-mot-hallbar-belysning - 2026-06-19

Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2026-06-19