Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Risken för svår form av näthinnesjukdomen ROP, som kan ge blindhet hos extremt tidigt födda barn, halverades när barnen gavs ett nytt kombinationstillskott av olika fettsyror. Det framgår av en svensk studie ledd som letts från Göteborgs universitet, och i vilken David Ley och Ingrid Pupp varit huvudansvariga för ge

https://www.medicin.lu.se/artikel/halverad-risk-svar-nathinnesjukdom-hos-extremt-tidigt-fodda - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Antikroppsbaserade läkemedel har på senare år lett till stora förbättringar av behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar. Men det finns stora begränsningar i tekniken. Nu har forskare vid Lunds universitet med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9, utvecklat en ny metod för att underlätta utvecklingen av antikroppsbaser

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-att-utveckla-antikroppsbaserade-lakemedel - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genmanipulerade celler har i djurförsök avsevärt förbättrat läkningen av svårläkta fotsår hos grisar. - Såren läkte av sig själva och det gick mycket snabbare än annars. Behandlingen tog inte flera månader, som den normalt gör när den lyckas., säger Patrik Velander. Patrik Velander är forskare och specialistläkare p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genterapi-laker-diabetiska-fotsar-hos-gris - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi på Lunds universitets Diabetescenter och överläkare på Endokrinologiska kliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö har utsetts till årets diabetolog av Svensk förening för Diabetologi. - Det är självklart hedrande och roligt att mitt arbete uppskattas, kommenterar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/leif-groop-utsedd-till-arets-diabetolog - 2026-04-27

Professor Marko Milanovic är utsedd till Raoul Wallenberg Visiting Chair in Human Rights and Humanitarian Law från och med september 2025. Juridiska fakulteten är glad att kunna meddela att Professor Marko Milanovic, University of Reading, har utsetts till Raoul Wallenberg Visiting Chair in Human Rights and Humanitarian Law från och med september 2025 till och med augusti 2027. Han kommer under de

https://www.jur.lu.se/artikel/professor-marko-milanovic-utsedd-till-raoul-wallenberg-visiting-chair - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Julia Petersson läser sista terminen på kandidatprogrammet i strategisk kommunikation på institutionen för strategisk kommunikation och var med i laget som vann silver i reklamtävlingen för studenter: 48H. Tävlingen gick ut på att skapa annonser åt den ideella organisationen Jagvillhabostad.nu När jag pratar med Jul

https://www.isk.lu.se/artikel/strategisk-kommunikator-pa-andra-plats-i-reklamtavlingen-studenter-48h - 2026-04-27

CASE-forskaren Marianne Granbom har varit på studieresa i USA under hösten – där har hon också bott och verkat som forskare. Läs hennes reseberättelse! I november var jag på en studieresa i USA. Jag hade fått accepterat en presentation på GSA:s årliga konferens som i år var i Boston. För att motivera en sådan lång resa passade jag också på att besöka amerikanska kollegor. Jag flög först till Balti

https://www.case.lu.se/artikel/efter-fem-ars-distanskontakt-kunde-vi-traffas - 2026-04-27

Resan har gått från medeltidsarkeologi till ledande uppdrag inom utvärdering, utbildning och forskning. Nu tar Tina Josefson med sig erfarenheterna, och passionen för struktur, dialog och kreativitet, till LTH. På agendan just nu står att lyssna, lära och fortsätta utforska fakulteten. Tina Josefson är kanslichef på LTH sedan i maj 2025. Men hennes gärning inom akademin började redan för tjugo år

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-medeltidens-tankevarld-till-framtidens-akademi-mot-lths-nya-kanslichef - 2026-04-27

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-04-27

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-04-27

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-04-27

Nu inleds en utredning av ämnet fysik vid Lunds universitet. Syftet är att få inspel av en extern expertgrupp kring hur fysikämnet kan utvecklas framöver. Ett särskilt fokus ligger på hur förändringar i verksamheten kan bidra till att stärka ämnet och öka dess internationella genomslag. Ämnet fysik vid Lunds universitet finns idag vid Lunds Tekniska Högskola och Naturvetenskapliga fakulteten. Ämne

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/amnet-fysik-ses-over-av-expertgrupp - 2026-04-27

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-04-27

Sedan 2004 har stora regioner i Nordamerika och Eurasien upplevt en oförväntad nedkylning under höstarna. Forskare har länge trott att den skulle leda till minskade nettoutsläpp av koldioxid från landekosystemen. Men en omfattande studie visar nu att ekosystemen i stället har ökat sina utsläpp. Den senaste rapporten från Förenta nationernas klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, I

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/trots-kallare-hostar-okar-nettoutslappen-av-koldioxid-pa-norra-halvklotet - 2026-04-27

I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals år. Sjukdomsalstrande patogener, bakterier och virus spelar en viktig roll för hur immunförsvar utvecklas hos både människor och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2026-04-27

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2026-04-27

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2026-04-27

I en ny studie har en grupp geologer gått till botten med 300 års samlad forskning kring de ikoniska fisködlorna. Med utgångspunkt i ett unikt välbevarat fossil har forskarlaget dessutom skapat den förmodligen mest vetenskapligt korrekta rekonstruktionen av en fisködla som världen hittills skådat. Fisködlor, eller ichtyosaurier, var en mycket framgångsrik djurgrupp som i likhet med dagens valar ha

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-och-rekonstruerat-forhistorisk-fiskodla - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De globala ekosystemens förmåga att binda koldioxid regleras i hög utsträckning av näringsämnena kväve och fosfor. Ju mer begränsade växter är av dessa ämnen desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. En ny studie kartlägger nu de globala mönstren kring denna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-loser-gammal-klimatgata-om-ekosystemens-koldioxidupptag - 2026-04-27

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vad händer den dagen antibiotikan slutar att fungera? Hur ser livet i en post-antibiotisk tid egentligen ut? Den 14 oktober diskuterar forskare från en rad olika discipliner vid Lunds universitet hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut och delar med sig av den senaste forskningen inom området. Antibiotika

https://www.pi.lu.se/artikel/nar-antibiotikan-slutat-att-fungera - 2026-04-27