Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "are tariffs effecting the cost of stereos" gav 114808 sökträffar

Lunds Fernströmpris för forskning om proteinernas samspel

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet tilldelas i år professor Johan Malmström. Han får utmärkelsen och priset på 100 000 kronor för sitt världsledande arbete inom proteomik, ett forskningsområde där man på en storskalig nivå kartlägger proteiners

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstrompris-forskning-om-proteinernas-samspel - 2026-10-08

Ny studie: Virus med betydelse för utveckling av typ 1-diabetes

Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. St

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-virus-med-betydelse-utveckling-av-typ-1-diabetes - 2026-10-07

Lunds universitet rankas som bäst i världen inom hållbarhet

Lunds universitet har klättrat till förstaplatsen i världen i QS World University Rankings: Sustainability 2026. Rankningen omfattar cirka 2 000 lärosäten från omkring 100 länder och mäter hur universiteten bidrar till en hållbar framtid – genom forskning, utbildning och sina sätt att verka som organisationer. – Ödmjuk, stolt och inspirerad att fortsätta framåt – så sammanfattar jag känslan över a

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-universitet-rankas-som-bast-i-varlden-inom-hallbarhet - 2026-10-08

Fossil energi subventioneras dubbelt så mycket

3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil e

https://www.sam.lu.se/artikel/fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2026-10-07

Effektivare screening för typ 1-diabetes med enkelt blodprov

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa upp risken för sjukdom med ett enkelt stick i fingret. Både barn och vuxna kan få typ 1-

https://www.medicin.lu.se/artikel/effektivare-screening-typ-1-diabetes-med-enkelt-blodprov - 2026-10-07

Trots satsningar på förnybart: Fossil energi subventioneras dubbelt så mycket

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tr

https://www.svet.lu.se/artikel/trots-satsningar-pa-fornybart-fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2026-10-07

Skadlig exponering vid metallåtervinning

Återvinningsindustrin för metaller växer, inte minst genom nya metaller i elektroniska komponenter. Lundaforskare har undersökt inandningsluften på 13 återvinningsföretag i Sverige. Bland resultaten syns höga blyhalter och ett stort antal metaller i blodet hos dem som arbetar med återvinningen. Olika former av metaller ingår i, och är en förutsättning för, tillverkningen av de flesta produkter i d

https://www.medicin.lu.se/artikel/skadlig-exponering-vid-metallatervinning - 2026-10-08

Fokus: spara tid och pengar till akut hjärtsjukvård

Många patienter med akut bröstsmärta blir inlagda på vårdavdelning – trots att bara en bråkdel av dem behöver akut, högspecialiserad hjärtsjukvård. Forskaren och akutläkaren Tsvetelina Nilsson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur dessa patienter – på ett säkert sätt – snabbare kan bedömas. I snitt kan nästan hälften av de som söker för akut bröstsmärta tryggt skickas hem – redan efter någon

https://www.medicin.lu.se/artikel/fokus-spara-tid-och-pengar-till-akut-hjartsjukvard - 2026-10-08

Ätsvårigheter hos barn – samordnad vård saknas

Inom forskningen presenteras nya resultat som pekar på att ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt. Men även om kunskapen ökar, står Sverige till stora delar utan rätt resurser för att hjälpa barnen. Det säger erfarna forskare vid Lunds universitet, som sett problematiken från olika håll. – En tidig upptäckt av barn med troliga ätsvårigheter är sannolikt viktig för att barnet inte ska få större

https://www.medicin.lu.se/artikel/atsvarigheter-hos-barn-samordnad-vard-saknas - 2026-10-08

Ramarna som formar vår världsbild

Enligt sociologen Mikael Klintman tolkar vi mellanmänskliga och politiska budskap genom fyra slags filter. Blir vi medvetna om dessa ökar chansen till att förstå hur budskap formas – och varför vi reagerar som vi gör. Mikael Klintman har under många år forskat om kunskapsresistens och den egna gruppens påverkan på individen. En övergripande slutsats är att vi har svårt att ta till oss kunskap som

https://www.sam.lu.se/artikel/ramarna-som-formar-var-varldsbild - 2026-10-07

Dags att sätta biologisk mångfald på agendan – fem Lundaforskare om utmaningarna inför COP15

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2026-10-07

Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-10-08

Digitalt verktyg hjälpte patienter till bättre blodtryck

Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige har deltagit i studien. Samtliga var redan patienter och behandlades för högt blodtryck. Högt blodtryck är en folksjukdom som ungefär varannan person

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2026-10-08

Aggressiva hjärntumörer försvarar sig med tidigare okänd "sockersköld"

Forskare har för första gången identifierat en tidigare okänd försvarsmekanism i aggressiva hjärntumörer: en sockerrik sköld som omger tumörceller och som skyddar dem mot en särskilt destruktiv form av celldöd. Fakta om studien: Translationell cancerforskning // kvantitativ studie //orsak-verkan-samband // in vitro // in vivo // ex vivo //Aggressiva hjärntumörer växer i en extrem miljö som präglas

https://www.medicin.lu.se/artikel/aggressiva-hjarntumorer-forsvarar-sig-med-tidigare-okand-sockerskold - 2026-10-08

Stamcellsteknik ger nya svar om melatonin och diabetes

Hur påverkar en liten genetisk skillnad kroppens förmåga att hantera socker? Forskare vid Lunds universitet har använt stamcellsteknik för att ta reda på det. Genom att skapa två versioner av samma celltyp – en med och en utan den genetiska skillnaden – kan de följa hur melatoninets signaler påverkar de insulinproducerande cellerna och på så vis förstå mer om hur detta påverkar risken för typ 2-di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stamcellsteknik-ger-nya-svar-om-melatonin-och-diabetes - 2026-10-07

Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-10-07

Ny studie: Varför mår vissa svenskar bättre än andra?

Personlighet och sociala relationer har större betydelse för välbefinnandet än faktorer som inkomst. Detta visar en ny stor studie om svenskars välbefinnande. Resultaten bekräftar också att det finns en tydlig generationsskillnad, där yngre vuxna tydligt rapporterar lägre välbefinnande än äldre – ett skifte som började under pandemin. Forskarna har analyserat svar från över 34 000 representativa s

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-varfor-mar-vissa-svenskar-battre-andra - 2026-10-07

Hur nära makten står det svenska civilsamhället? Ny studie jämför Europas eliter

Måste ledare i civilsamhället ha nära kontakter med politik och näringsliv för att kunna påverka? Eller riskerar de då att tappa kontakten med dem de företräder? Ny forskning från Lunds och Göteborgs universitet visar att Sverige intar en mellanställning i Europa när det gäller hur nära civilsamhällets ledare står den övriga samhällseliten. Civilsamhället bygger på ideal om inkludering och folklig

https://www.sam.lu.se/artikel/hur-nara-makten-star-det-svenska-civilsamhallet-ny-studie-jamfor-europas-eliter - 2026-10-07

Omsorg om skogen ger inte alltid högre biologisk mångfald

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-10-07

Hur nära makten står det svenska civilsamhället? Ny studie jämför Europas eliter

Måste ledare i civilsamhället ha nära kontakter med politik och näringsliv för att kunna påverka? Eller riskerar de då att tappa kontakten med dem de företräder? Ny forskning från Socialhögskolan och från Göteborgs universitet visar att Sverige intar en mellanställning i Europa när det gäller hur nära civilsamhällets ledare står den övriga samhällseliten. Civilsamhället bygger på ideal om inkluder

https://www.soch.lu.se/artikel/hur-nara-makten-star-det-svenska-civilsamhallet-ny-studie-jamfor-europas-eliter - 2026-10-07