Sökresultat

Turismperspektivet är en bra ingång för att förstå vårt samhälle, skriver Malin Zillinger i tidskriften Organisation & Samhälle. Turism handlar lika mycket om rumslig förflyttning som om samhälleliga utvecklingsprocesser som griper in i varandra. Här reflekterar hon kring turismmobilitet som en av många mobiliteter, turismens roll för att upprätthålla nära relationer samt hur svårt det är att tänk

https://www.ses.lu.se/artikel/resande-en-del-av-vardagen-i-ett-globalt-samhalle - 2026-09-17

Intervju med Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid kemiska institutionen, om nätverksbidraget EXCITE. Stort grattis, Emma! Du och flera kollegor från Lunds universitet, tillsammans med forskare vid andra svenska lärosäten, har fått 1,2 miljoner kronor i nätverksbidrag från Vetenskapsrådet (VR) för att ta fram ett underlag för ett excellenskluster med titeln EXCITE: Excellence Cluster for Inn

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/potentiellt-nytt-excellenskluster-vill-utforska-mjuka-material-framtidens-teknik - 2026-09-17

Kan det amerikanska sjukvårdssystemet dra nytta av ett forskningsprojekt i skånska primärvården? Ja, det tycker USA’s nationella forskningsfinansiär NIH. Ett anslag på 33 miljoner kronor går nu till Oskar Hansson vid Lunds universitet och hans senaste projekt inom alzheimerforskning. Vi vill se om diagnostiken av Alzheimers i primärvården kan underlättas genom att använda blodprovet. Oskar Hansson

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/33-miljoner-fran-amerikanska-nih-till-alzheimerforskning-i-skanska-primarvarden - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensam

https://www.svet.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2026-09-17

Nytt gränssnitt till EBSCOhostDen 5:e augusti ändras gränssnittet för EBSCOhost-databaserna. Ni har redan nu möjlighet att bekanta er med gränssnittet via följande länk: http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://research.ebsco.com/c/hrh7jr/search?locale=en Denna länk finns även i Databases A-ZMer information om det nya gränssnittet hittar ni på EBSCO:s hjälpsidor:https://connect.ebsco.com/s/articl

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-maj-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-4 - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea-0 - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. - De allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes, säger Eric Lander. Han är en av världens mest betydelsefulla forskare inom genetik och systembiologi och sedan många år medlem i Lunds universitets Diabetescenters vetenskapliga råd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/i-vara-gener-finns-svaret-pa-manga-sjukdomsgator - 2026-09-17

Utvalda utvecklingsärenden, uppdateringar och förändringar som gjorts under 2020. DecemberLänkningen till staff.lu.se på interna engelska sajter blir nu automatiskt "Staff pages" istället för enbart "Staff". Det är nu möjligt att avpublicera/publicera flera sidor (Page, Landing Page och Article) på en gång via Content, genom alternativen "Publish/unpublish latest revision". De som har behörighet t

https://www.webbpublicering.lu.se/artikel/utvecklingslogg-2020 - 2026-09-17

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2026-09-17

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör fö

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2026-09-17

Martin Moström, Retail House, kommenterar om behovet av att handeln har en förmåga att förnya sig. Ryktet om den fysiska butikens död är överdriven. Den fysiska butiken har alltid varit under omvandling. När jag började inom dagligvaruhandeln för 20 år sedan fanns det över 3000 ICA butiker i Sverige. Idag finns det drygt 1000 st. Så en omvandling är inget som vi skall bekymra oss över. Det är en f

https://www.ehl.lu.se/artikel/se-dagligvarubutiken-med-nya-glasogon - 2026-09-17

Vissa menar att tillit och förtroende är en av de viktigaste komponenterna i relationen mellan handlare och kund. Samtidigt befinner sig i handeln i en stark förändring som har med digitalisering att göra, och de analytiska möjligheter som stora mängder data erbjuder inom såväl e-handel som fysisk handel. Tillgång till data är en förutsättning för utvecklade tjänster, individuell relevans och stär

https://www.ehl.lu.se/artikel/konsumenters-fortroende-handelns-datainsamling-ar-lagt - 2026-09-17

Stora Gerontologipriset går i år till Marianne Rundström, SWEAH-ledamot och tidigare nyhetsankare på SVT, nu frilans och mycket engagerad i frågor om åldrande. I veckan tar hon emot priset på en nordisk gerontologikonferens i Stockholm. Grattis! Varför tror du att just du får priset?– Jag har en fördel med min bakgrund och är igenkänd. Jag har arenor där jag har drivit de här frågorna. I till exem

https://sweah.lu.se/artikel/tv-journalisten-strack-pa-ryggen-och-ta-plats - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Bland innovationsforskare finns en utbredd uppfattning att kunskapsintensiva företag frodas bäst i större städer. Men i takt med att nätet byggts ut och människor blivit bättre på att använda det, minskar städernas försprång. Dessutom har landsbygdens trofasta personal som inte hoppar mellan jobb visat sig vara en k

https://www.sam.lu.se/artikel/klyftan-mellan-foretag-i-stad-och-land-minskar - 2026-09-17

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Agenda 2030 är ett försök att få till en hållbar framtid för vår planet. Statsvetarna ­Kristina Jönsson och Magdalena Bexell granskar politiken kring Agenda 2030 och dess globala mål. Här listar de sina iakttagelser hittills. Det unikaDetta är första gången som alla världens länder går samman och sätter upp gemensam

https://www.sam.lu.se/artikel/vad-du-inte-visste-om-agenda-2030 - 2026-09-17

Mycket av den samverkan som görs, varken dokumenteras eller blir synlig. Det kan leda till att tidigare misstag upprepas. Det menar Harald Gegner, Leili Laanemets och Karin Kullberg som skrivit en rapport om samverkan mellan socialtjänsten och lärare/forskare. I rapporten beskriver och analyserar de positiva och negativa faktorer som påverkar samverkan mellan utbildning/forskning och yrkesfält. Må

https://www.soch.lu.se/artikel/rapport-synliggor-lardomar-fran-samverkan-med-yrkesfaltet - 2026-09-17

Måste ledare i civilsamhället ha nära kontakter med politik och näringsliv för att kunna påverka? Eller riskerar de då att tappa kontakten med dem de företräder? Ny forskning från Lunds och Göteborgs universitet visar att Sverige intar en mellanställning i Europa när det gäller hur nära civilsamhällets ledare står den övriga samhällseliten. Civilsamhället bygger på ideal om inkludering och folklig

https://www.sam.lu.se/artikel/hur-nara-makten-star-det-svenska-civilsamhallet-ny-studie-jamfor-europas-eliter - 2026-09-17