Sökresultat

Att lyssna på sina medarbetare är inte bara något man gör för att visa på gott uppförande. Det är också ett klokt beslut för arbetsplatsen eftersom känslan att bli lyssnad på kan leda till ökad trivsel, bättre kvalitet och ökad effektivitet i vad som görs. Det menar två forskare som skrivit bok om strategiskt lyssnande. Några olika omständigheter fick forskarna Anette Svingstedt och Mats Heide att

https://www.ch.lu.se/artikel/gamla-chefsideal-ligger-i-vagen-lyssnandet - 2026-06-03

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/almedalen-en-mojlighet-lth-att-mota-beslutsfattare - 2026-06-03

Hur bygger man en stark publiceringsprofil i ett alltmer konkurrensutsatt akademiskt landskap? Vad krävs för att säkerställa att ens forskning faktiskt når fram till de människor som behöver den? Och hur blir man synlig i forskarsamhället – även om man inte har den mest utåtriktade personligheten? LTH-lektorn Enrico Ronchi ger sina bästa tips. Var inte rädd för att kasta dig ut i internationella s

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/sa-kan-du-oka-din-akademiska-publicering - 2026-06-03

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-06-03

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-06-03

Under årets EU Days Lund, 14-15 november, organiserade EU-kommissionen i Sverige en paneldiskussion om Sveriges möjligheter att påverka framtidens EU. Hur ska Sverige positionera sig de kommande åren? Vilken framtid och vilket Europa vill Sverige se? Vilken roll ska Sverige spela och hur ska vi se till att omvandla utmaningar till möjligheter? EU-deklarationen 2023 Panelen bestod av Maria Strömvik

https://www.cfe.lu.se/artikel/eu-days-lund-forma-eus-framtid-vad-ar-sveriges-roll - 2026-06-03

Amanuensverksamheten vid Lunds Universitet syftar till att stötta undervisande personal med kvalitetssäkring, överföring av material, kursstruktur i Canvas mm. Här berättar Arina Stoenescu, doktorand i Bokhistoria om sin erfarenhet av att få stöd av en amanuens. Läs också om hur amanuenserna ser på sin roll i verksamheten vid LU! Photo by Annie Spratt on Unsplash Ämnet Bokhistoria förändrade under

https://www.education.lu.se/artikel/amanuenser-stod-vid-kursuppbyggnad-och-kursdesign - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att upptäckten av insulinet 1921 var värt ett nobelpris var tämligen oomstritt. Men vem skulle lönas? När Nobelkommittén 1923 hade bestämt sig flammade protesterna upp. Jag var först, hävdade några. Inte ens i gruppen som ärades var man nöjda. Likväl - 14 november, pristagaren Frederick Bantings födelsedag , är till

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-ifragasatta-pristagare-upptackten-av-insulinet - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes. Det är forskare från Imperial College i London

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjart-och-karlsjukdom-inte-langre-varst - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En medicinsk upptäckt i forskarvärlden reder sig sällan själv. Den behöver hjälp på traven om den ska lämna universitetet och nå ut till patienten. Och det oavsett hur bra den är. Enligt jämförelser är Sverige bra på att forska men dåligt på att omsätta resultaten till patientnyttiga produkter och försäljning. Det k

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/steget-fran-forskning-till-fardig-produkt - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mycket talar för att diabetes typ 2 inte är en sjukdom utan snarare ett flertal olika. I en av Europas största satsningar någonsin på diabetesforskning ska Lunds universitet fördjupa kunskapen kring diabetes typ 2. Satsningen, som bär namnet DIRECT, har en budget på 45 miljoner Euro (ca 400 miljoner kr) och kommer a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/flera-sorters-typ-2-diabetes - 2026-06-03

I mitten av november beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att ge 138 miljoner till flera framstående cancerforskare vid Lunds universitet. En av dessa är professor Anders Bjartell som bland annat med hjälp av AI forskar om prognos, sjukdomsutveckling och att skapa nya behandlingar för prostatacancer. Anders Bjartell, professor och överläkare inom urologi är en av Sveriges främsta forskare inom

https://www.medicin.lu.se/artikel/138-miljoner-till-universitetets-cancerforskning-nya-biomarkorer-och-ai-ska-bidra-till-battre - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Pressmeddelande från SUS; Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden. Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan allergiframkallande ämnen spåras.  – Patien

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allergier-hos-personer-med-typ-1-diabetes-sparas-med-varldsledande-utredningar - 2026-06-03

Att vara konsekvent sen till möten, vara otrevlig mot kollegor eller studenter, inte följa lagar och rutiner (som till exempel att inte anmäla bisyssla om man är lärare), är exempel på misskötsamhet. – Alla kan göra fel och ibland måste man få stöd och tid att göra rätt, säger Lena Lindell vid sektionen HR som, tillsammans med kollegan Anna Leo, leder en workshop där chefer får verktyg att hantera

https://www.intramed.lu.se/artikel/slarv-eller-misskotsamhet-forebygg-sa-slipper-du-jobbiga-samtal - 2026-06-03

Under driftstoppet i Primula är det viktigt att alla manuellt dokumenterar de ärenden som man i vanliga fall själv registrerar i Primula, så att uppgifterna ska kunna registreras på rätt sätt i efterhand, när vi åter får tillgång till systemet. Därför har fakultetsledningen kommit fram till att vi på Medicinska fakulteten ska följa den här rutinen så länge stoppet varar. Senast uppdaterad 1 februa

https://www.intramed.lu.se/artikel/viktigt-sa-har-hanterar-du-arenden-nar-primula-ligger-nere - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. "Vad gör rutnätet?" är titeln på Matts Leiderstams VR-projekt som kommer att bedrivas vid Konsthögskolan i Malmö/Lunds universitet under 2019-2021. Matts Leiderstam har tidigare doktorerat i fri konst samt varit professor vid Konsthögskolan i Malmö. Han är under HT 2018 verksam som extern handledare vid skolan, men

https://www.khm.lu.se/artikel/matts-leiderstam-beviljas-vr-bidrag-forskningsprojekt-inom-konstnarlig-forskning - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det sociala arbetet i civilsamhället är en viktig resurs i dagens Sverige, men det har saknats ett samlande bidrag om aktuell forskning i ämnet. En ny antologi från forskare vid Socialhögskolan synliggör aktörer och fyller en kunskapslucka när det gäller undervisningsmaterial om civilsamhället. Stig Linde och Robert

https://www.soch.lu.se/artikel/storre-krav-pa-civilsamhallet-nu-under-valfardsstatens-glansdagar - 2026-06-03

Socialvetenskaplig tidskrift vill med ett temanummer om kritiska sociala arbeten bjuda in till en diskussion om hur olika kritiska perspektiv kan bidra till att utveckla socialt arbete på ett sätt som gör att socialt arbete blir en kraft för social förändring. För detta temanummer välkomnar de därför bidrag inom ett brett spektrum som sträcker sig över teori, forskningsmetod, etik och praktik, med

https://www.soch.lu.se/artikel/socialvetenskaplig-tidskrift-soker-skribenter-till-temanummer-om-kritiska-sociala-arbeten - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Befolkningstäthet, och inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen av pollinatörer i bostadsområden. Det visar en studie från Lunds universitet där trädgårdar och innergårdar i och omkring Malmö undersökts. Resultatet förvånar forskarna, som hade väntat sig att vegetationstäckningen skulle h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hog-befolkningstathet-negativt-pollinatorer - 2026-06-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opar

https://www.svet.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2026-06-03