Sökresultat

Anhöriga till personer med en demenssjukdom har ofta svårt att planera in möten utanför hemmet. För att ge anhöriga möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte har digitala eller virtuella praktikgemenskaper (vCoP) börjat användas i vården. Nu har SWEAH-doktoranden Sandra Lukic vid Lunds universitet studerat hur det fungerar. – Det känslomässiga stödet var avgörande för att kunna hantera utmani

https://sweah.lu.se/artikel/avgorande-med-stod-och-kunskap-demenssjukas-anhoriga-och-personal - 2026-10-03

Anhöriga till personer med en demenssjukdom har ofta svårt att planera in möten utanför hemmet. För att ge anhöriga möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte har digitala eller virtuella praktikgemenskaper (vCoP) börjat användas i vården. Nu har CASE-doktoranden Sandra Lukic studerat hur det fungerar. – Det känslomässiga stödet var avgörande för att kunna hantera utmaningar i vardagen och gav

https://www.case.lu.se/artikel/avgorande-med-stod-och-kunskap-demenssjukas-anhoriga-och-personal - 2026-10-03

Mistra har beviljat en finansiering om 50 miljoner kronor under fyra år till forskningsprogrammet BIOPATH (”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity”), med Lunds universitet som programvärd. Från CEC deltar forskarna Henrik Smith, Johanna Alkan Olsson, Ullrika Sahlin och William Sidemo Holm. BIOPATH kommer tillsammans med sina partners att kart

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2026-10-03

En studie som har publicerats i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology förutspår en stor ökning av antalet fall av typ 1-diabetes under de kommande 20 åren. Studien lyfter även fram den stora ojämlikheten inom diabetesvården. År 2021 var det omkring 8,4 miljoner människor världen över som hade typ 1-diabetes. Enligt forskarnas beräkningar kan antalet fall ha ökat till mellan 13 och 17,4 m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forutspar-stor-okning-av-typ-1-diabetes - 2026-10-03

Vissa varianter på den så kallade riskgenen TCF7l2 ger mer än 50 procents ökad risk för typ 2-diabetes. Genen är sedan flera år väl beskriven och mekanismerna för hur den ökar risken för typ 2-diabetes är kartlagda. Nu har forskare från USA och Storbritannien undersökt vad som händer när personer med typ 1-diabetes bär på vissa varianter av TCF7l2-genen. Och, resultatet är överraskande. I studien,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mildare-typ-1-diabetes-hos-personer-med-vissa-varianter-av-riskgen-typ-2-diabetes - 2026-10-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hjärtinfarkt ger samma symtom för patienter med diabetes som för patienter utan diabetes. Däremot dröjer patienter med diabetes längre innan de söker vård för sina hjärtinfarktsymtom. Det konstaterar Karin Hellström Ängerud i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet. – Det vi kan se är att bröstsmärtor

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiker-drojer-med-att-soka-vard-vid-hjartinfarkt - 2026-10-03

En forskningsstudie vid Lunds universitet, visar att det finns ett samband mellan selenbrist och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt. Risken är dubbelt så hög för de personer som har låga nivåer av selen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med mycket dålig prognos. Sedan

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-selenbrist-och-hjartsvikt - 2026-10-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett varierat landskap med hagar, ängar och andra oplöjda miljöer gynnar pollinerande insekter. I slättlandskap som domineras av plöjd åkermark saknar de pollinerande insekterna både mat och boplatser. Sådda blomremsor kan förbättra de pollinerande insekternas tillgång till mat och antas därför gynna pollinering. Ny

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sadda-blomremsor-har-begransad-effekt-pa-pollinering - 2026-10-04

Varje år besöker 600 personer vid totalt 7000 tillfällen sprutbytet vid Lunds universitetssjukhus, Malmö. Även om Skåne nu ligger i framkant när det gäller smittprevention, är Sverige ett av de länder som har strängast narkotikapolitik och vi har högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. I en avhandling från Lunds universitet, undersöks nu effekten av motgiftspreparatet naloxon.   Katja Troberg

https://www.medicin.lu.se/artikel/motgift-ska-sanka-dodligheten-vid-overdos - 2026-10-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor finsk undersökning som försökt stoppa typ 1 diabetes hos barn med dagliga doser av insulin i form av nässpray har avbrutits i förtid därför att behandlingen saknade effekt. I studien ingick 264 barn mellan två och fyra och ett halvt år som alla hade hög risk att insjukna i typ 1 diabetes. De hade både de gen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/annu-ett-bakslag-i-forsoken-att-forebygga-typ-1-diabetes - 2026-10-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nyinsjuknade med svår typ 2 diabetes som direkt får intensiv behandling med insulin under ett par veckor har bättre egen insulinproduktion ännu ett år senare. Forskarnas slutsats är att den snabba normaliseringen av sockerläget räddar stressade insulinceller från undergång. Den vanliga behandlingen vid nyupptäckt ty

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rivstart-med-insulin-sparar-betaceller - 2026-10-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En vanlig variant i genen för melatoninreceptorn ökar risken för typ 2 diabetes. Två forskargrupper vid Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) står bakom upptäckten vilken blottar en tidigare helt okänd mekanism bakom diabetes. Fyndet, som presenteras i dagens utgåva av tidskriften Nature Genetics, öppnar också vä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ovantad-koppling-diabetes-och-somnhormonet-melatonin - 2026-10-04

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med upptäckten av de nya riskgenerna för hjärtinfarkt är nu nio varianter kända. Att ärftligheten har stor betydelse för hjärtinfarkt är en gammal iakttagelse men kartläggningen av riskgener går ett steg vidare. De lägger grunden för en ökad förståelse för de grundläggande mekanismerna bakom och detta i sin tur bana

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-riskgener-hjartinfarkt-identifierade - 2026-10-04

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2026-10-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Pollineringen har större betydelse för jordgubbars tillväxt än vad man tidigare trott. En riklig pollinering ger bättre jordgubbsskörd med jordgubbar som växer snabbare och väger mer. Det visar en nyligen publicerad studie från CEC. Tre av fyra odlade grödor vi äter är pollinerade av insekter som bin, fjärilar och b

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/riklig-pollinering-ger-battre-jordgubbsskord - 2026-10-03

Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund. Naturen i staden bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster. Växter och inte minst träd är den levande delen av stadens ekosystem som vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/svenska-trad-battre-urbana-smafaglar - 2026-10-03

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2026-10-03

Varför använder Ryssland fortfarande morsekod? Är värnplikt mer jämlikt? Två frågor som Tony Ingesson, statsvetare och expert i underrättelseanalys, reflekterar över i två mycket lästa artiklar på plattformen The Conversation. Tony Ingessons ena artikel, om värnplikt, har 26 000 läsningar och den andra, om morsekod, har över 40 000. De båda artiklarna är två av de mer lästa från Lunds universitet

https://www.sam.lu.se/internt/artikel/vagen-fran-ide-till-popular-artikel-i-conversation - 2026-10-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Genom att studera enäggstvillingar har forskare från Lunds universitet identifierat mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av typ 2 diabetes. Detta kan förklara varför en enäggstvilling kan drabbas av sjukdomen medan den andra förblir frisk. Rönen har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-om-mekanismerna-bakom-utvecklingen-av-typ-2-diabetes - 2026-10-03

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer fördubblades, genom att inkludera alla gener i screeningtestet. I en

https://www.medicin.lu.se/artikel/brostcancerstudie-andrade-nationella-riktlinjer - 2026-10-04