Sökresultat

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-05-21

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2026-05-21

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-05-21

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-05-21

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2026-05-21

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-05-21

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2026-05-21

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.biologi.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-05-21

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-05-21

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip –

https://www.biologi.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-05-21

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.biologi.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-05-21

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-05-21

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-05-21

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-05-21

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Framstående insatser inom reumatologi och epidemiologi samt logopedi och audiologi lyfts fram när Medicinska fakulteten utser två nya hedersdoktorer för 2021. Tuhina Neogi och Laurence B. Leonard kommer att promoveras i Lunds domkyrka den 27 maj 2021. Förebild som ledareProfessor Tuhina Neogi är verksam vid Boston U

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-vid-medicinska-fakulteten-2021 - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare publicerar nya rön om validerade biomarkörer för individens risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Med en modell som kombinerar nivåerna av två specifika proteiner i blodet hos personer med lättare minnessvårigheter kan forskarna förutsäga risken att utveckla alzheimerdemens på individnivå. Forskarna har äve

https://www.medicin.lu.se/artikel/biomarkorer-och-app-forutsager-individers-risk-utveckla-alzheimer - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. João Duarte söker kopplingar mellan kognitiv försämring och diabetes. ”Våra fynd kan en dag bidra till utvecklingen av behandling av metabola eller neurologiska sjukdomar”. João Duarte är en av forskarna på Wallenberg centrum för molekylär medicinsk forskning vid Lunds universitet (WCMM LU). Under hösten 2020 presen

https://www.medicin.lu.se/artikel/mot-veckans-wallenbergforskare-joao-duarte - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Artrosportalen.se är en ny satsning från forskare vid Lunds universitet för att förmedla korrekt och uppdaterad information om ledsjukdomen artros direkt till patienter, anhöriga eller andra intresserade i allmänheten. Artros är en av våra stora folksjukdomar som orsakar smärta, funktionsnedsättning och försämrad li

https://www.medicin.lu.se/artikel/artrosportalen-ny-kalla-till-kunskap-direkt-fran-forskare-vid-lunds-universitet - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare inom kardiologi vid Lunds universitet har med hjälp av data från hjärtinfarktregistret Swedeheart studerat associationen mellan rörelsemönster och incidensen av hjärtinfarkt under covid-19 pandemin. Resultat i studien visar att social distansering är associerat med minskat insjuknande i hjärtinfarkt. – När

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartinfarkter-kan-forutspas-med-hjalp-av-mobiltelefoner - 2026-05-21