Filtyp
Ett forskarlag har lyckats analysera två efterföljande arter av fossilerade ormstjärnor. Resultaten visar att en 428 miljoner år gammal marin katastrof bidrog till en total förändring av djurens utseende. Den nya studien tydliggör hur miljömässiga rubbningar kan sätta igång storskaliga evolutionära processer. Ormstjärnor är en grupp tagghudingar som är nära besläktade med sjöstjärnor. Deras kroppa
Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr
Genom analyser av borrkärnor från Grönland och Antarktis har ett forskarlag lett från Lunds universitet hittat spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Det som förbryllar forskarna är att stormen ägde rum under en av solens mer passiva faser, då man tidigare trott att jorden var mindre exponerad för sådana händelser. Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-fran-gronland-och-antarktis-vittnar-om-mystisk-solstorm - 2025-10-25
Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, och Raimund Muscheler, professor vid geologiska institutionen, har valts in i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Marie Dacke Grattis Marie, hur känns det? – Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning. Varför tror du att du valdes in i KVA? – För min sinnes- och neurobiologiska forskning
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-invalda-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-10-25
Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera atmosfären hos en extrem exoplanet belägen 322 ljusår från jorden. Den nya kunskapen om den Jupiterliknande planetens skållheta gashölje är viktig när det kommer till att förstå mer jordlika planeter. WASP-189b är en mycket extrem planet utanför vårt solsystem med en dagstemperatur på 3200 grader. Planeten ligger mycket nära si
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/exotisk-cocktail-i-extrem-exoplanets-atmosfar - 2025-10-25
Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige. På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurre
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-10-25
Ett forskarlag, där Lunds universitet ingår, har med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi visat hur man med solens hjälp kan omvandla koldioxid till bränsle. Genombrottet kan bli en viktig pusselbit för att i framtiden minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Det solljus som träffar jordklotet under en timme motsvarar i runda tal mänsklighetens totala energiförbruknin
För tio år sedan upptäckte forskare i Lund tecken på att en av fysikens mest fundamentala lagar, Coulombs lag, inte verkade solid i vatten. I experiment såg det ut som att två laddningar av samma tecken attraherade varandra. Men tack vare en superdator kan forskarna nu lägga fram en förklaringsmodell som visar att Coulombs lag inte låter sig utmanas i brådrasket. Det var i samband med ett experime
Forskare har lyckats ta fram en enkel kolvätemolekyl som uppvisar en så kallad logisk grindfunktion, liknande den i transistorer, i en enda molekyl. Upptäckten kan i framtiden möjliggöra elektriska komponenter på en molekylär skala. Att framställa mycket små komponenter är en viktig utmaning i både forskning och utveckling. Ett exempel är transistorer. Ju mindre dessa kan göras, desto snabbare och
Med hjälp av avancerade mätinstrument på två olika teleskop i södra USA har ett forskarlag, med Lunds universitet i spetsen, lyckats lägga en viktig pusselbit för att förstå grundämnet ytterbiums tillkomst i Vintergatan. Den banbrytande upptäckten ger helt nya möjligheter att studera vår galax utvecklingshistoria. Ytterbium är ett av fyra grundämnen i det periodiska systemet som uppkallats efter Y
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-svenskt-amne-i-rymden - 2025-10-25
På måndagen släppte Förenta nationernas klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten und
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2025-10-25
I en ny studie har en grupp geologer gått till botten med 300 års samlad forskning kring de ikoniska fisködlorna. Med utgångspunkt i ett unikt välbevarat fossil har forskarlaget dessutom skapat den förmodligen mest vetenskapligt korrekta rekonstruktionen av en fisködla som världen hittills skådat. Fisködlor, eller ichtyosaurier, var en mycket framgångsrik djurgrupp som i likhet med dagens valar ha
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-och-rekonstruerat-forhistorisk-fiskodla - 2025-10-25
Vad händer den dagen antibiotikan slutar att fungera? Hur ser livet i en post-antibiotisk tid egentligen ut? Den 14 oktober diskuterar forskare från en rad olika discipliner vid Lunds universitet hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut och delar med sig av den senaste forskningen inom området. Antibiotika är i dag en etablerad och effektiv behandlingsform mot infektioner, den utgör ett
https://www.pi.lu.se/artikel/nar-antibiotikan-slutat-att-fungera - 2025-10-25
Den 13 oktober möts nationella och internationella forskare för att dela med sig av den senaste forskningen och diskutera den nya gentekniken, CRISPR/Cas9, påverkan på samhället. Forskare såväl som intresserad allmänhet är välkomna att följa symposiet online. Det var bara några år sedan som Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna skapade ett av genteknologins skarpaste verktyg - den genetiska sa
https://www.pi.lu.se/artikel/nobelprisad-genteknik-i-fokus-symposium-vid-lunds-universitet - 2025-10-25
Invigningstal vid utställningen ”Embracing the Future” av Patricia Piccinini, Borås konsthall, den 8 februari 2020 Tack för att ni inbjudit oss från Pufendorf-Temat CRISPRideas – Genome Editing Technologies att bidra till invigningen av Patrica Piccininis utställning. Pufendorfinstitutet är ett tvärvetenskapligt institut inom Lunds universitet med syfte att stimulera till samarbete mellan forskare
https://www.pi.lu.se/artikel/crispr-i-vetenskap-och-konst - 2025-10-25
Vad händer i mötet mellan natur, konst och människor? Detta undersöker utställningen Förtroligheter, som just nu visas i trädgården utanför Pufendorfinstitutet. Utställningen som vill bidra till att nå ett mer hållbart samhälle genom konstens möjligheter att inspirera till samtal om relationen mellan människa, kultur och natur, visades under sommaren på Botaniska trädgården i Lund, men gör nu ett
https://www.pi.lu.se/artikel/utstallning-om-biologisk-mangfald-visas-pa-pufendorfinstitutet - 2025-10-25
Med den senaste tidens uppmärksamhet på "invasiva främmande arter" befinner sig växter nu i centrum för en ny samhällsdiskussion. Inom Temat Perspektiv på invasiva arter vid Pufendorfinstitutet undersöker forskare från en rad olika discipliner hur allmänheten och olika experter ser på växter i såväl privata trädgårdar som i offentliga miljöer som till exempel parker, allmänningar, skog och hav. F
https://www.pi.lu.se/artikel/forskare-soker-perspektiv-pa-invasiva-vaxter - 2025-10-25
Det pratas alltmer om en ökad politisk polarisering. Men finns det belägg för att polariseringen ökar, vilka är orsakerna, och vad är skillnaderna mellan USA och Sverige? Dessa frågor undersöker det aktuella Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet. Ökad polarisering behöver nödvändigtvis inte vara av ondo, menar forskarna och Temamedlemmarna Nils Gustafsson och Anamaria Dut
https://www.pi.lu.se/artikel/de-undersoker-politisk-polarisering-pa-natet - 2025-10-25
Vad skulle en framtid utan antibiotika innebära för mänskligheten? Det en central frågeställning för två nya antologier från det tvärvetenskapliga Temat Postantibiotiska framtider vid Pufendorfinstitutet. Antologierna grundar sig i de frågeställningar och perspektiv på antibiotikaresistens och en levbar framtid utan antibiotika som gruppen utforskade under sin tid vid institutet 2019-2020. Liksom
https://www.pi.lu.se/artikel/en-framtid-utan-antibiotika-utforskas-i-nya-antologier - 2025-10-25
Under hösten 2021 ges medlemmar från gamla Teman en unik möjlighet att få komma tillbaka och arbeta vid institutet igen. Nysatsningen, Teman 2.0, innebär att tidigare Temaidéer kan väckas till liv för att hitta nya vägar framåt. De senaste tio åren har vi kunnat följa hur vildvuxna och oslipade forskningsidéer, som en gång började sin utveckling hos oss i våra Teman, har mognat; skärpts till; vuxi
https://www.pi.lu.se/artikel/gamla-teman-bjuds-pa-nytt - 2025-10-25
