Martin Bech i röntgenmikroskopilabbet som nu kommer att uppdateras. Foto: Till Dreier. Martin Bech, universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han driva flera spännande forskningsprojekt inom röntgenmikroskopi, som bland annat kan användas för att ta 3D-bilder av mänsklig vävnad. De senaste tio åren har röntge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stralningsfysiker-far-20-miljoner-kronor-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-08-21

Många fågelarter i tropikerna fångar och äter flick- och trollsländor. Här är en Rufous-tailed Jacamar som har fångat en stor trollslända i Atlantskogen i Brasilien. Foto: Erik Svensson. Kroppsstorleken hos trollsländor varierar över jordklotet. Insekterna är större i de tempererade områdena än i tropikerna, något som beror på både temperatur och förekomsten av rovdjur, enligt en ny studie från Lu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rovdjur-och-temperatur-bestammer-kroppsstorleken-hos-insekter - 2025-08-21

Urbana talgoxar föredrar inhemska träd för häckning. Foto: Caroline Isaksson. Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund. Naturen i staden bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svenska-trad-battre-urbana-smafaglar - 2025-08-21

Birger Schmitz, professor i geologi, har belönats av Meteoritical Society. Han får priset The Barringer Medal and Award för sin forskning om meteoriter och nedslagskratrar. Grattis Birger, hur känns det? – Bra, och stärkande för ett ibland sviktande självförtroende. Mest tillfredställande är att kunna visa dem som stöttat mig att någonting relevant kom ut ur alla strävanden. Det finns flera person

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geolog-far-prestigefyllt-pris - 2025-08-21

Maria Blasi Romero tog med sitt drivkraft och engagemang till FN:s partskonferens om biologisk mångfald, COP15, i Montreal. Foto: Kennet Ruona. Vi måste prioritera naturen även om det finns andra motstridiga intressen – den biologiska mångfalden är viktig för alla på planeten och avgörande för människors hälsa och välfärd. Det säger Maria Blasi Romero, forskare i biodiversitet och bevarandevetensk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unga-forskare-vill-paverka-globala-beslut-om-biologisk-mangfald - 2025-08-21

Derek Logan, kemiprofessor vid Lunds universitet, gläds åt den nya satsningen på kryoelektronmikroskopi. Forskare kommer snart att kunna bedriva nya avancerade strukturstudier av biologiska makromolekyler på hemmaplan. Kemiprofessor Derek Logan har – tack vare Crafoordska stiftelsen och Lunds universitet – fått 18 miljoner för att köpa in ett kryoelektronmikroskop. Med hjälp av kryoelektronmikrosk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-mikroskop-till-lund-tack-vare-mangmiljonanslag - 2025-08-21

Det är intressant att fundera över hur snabb processen att bryta ner mikroplast till nanoplast är. Det kanske går mycket snabbare än vad vi har trott menar Tommy Cedervall. En rapport framtagen av forskare vid Lunds universitet pekar på att nanoplaster inte behöver vara skadliga för akvatiska organismer. Rapporten har utgått från nanoplastpartiklar som kan tänkas uppkomma i hav- och vattendrag, oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nanoplaster-kan-vara-mindre-skadliga-vad-forskare-tidigare-har-trott - 2025-08-21

Återställda våtmarker, regnbäddar och grönområden i städerna - alla är de exempel på naturbaserade lösningar som kan bidra till att mildra klimatförändringar och skydda biologisk mångfald. Foto: Helena Hanson. Naturbaserade lösningar ger stora möjligheter att ta itu med miljö- och samhällsutmaningar. De kan bidra till att mildra klimatförändringar och skydda biologisk mångfald. Men för att införa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-mojligheter-naturbaserade-losningar-i-norden - 2025-08-21

Ny studie visar att blåmesar inte presterar lika bra som talgoxar i kognitiva impulskontrolltester. Foto: Johan Nilsson. Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-08-21

En drottning av arten Bombus terrestris, mörk jordhumla, som tillhör de humlor som brukar flyga ut tidigast på våren. De har anpassat sig mest efter säsongen som numera infaller cirka 14 dagar tidigare än för ett sekel sedan. Foto: Maria Blasi Romero. Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på år

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-ger-tidig-flygstart-risk-farre-humlor-och-minskad-pollinering - 2025-08-21

Järnsparven är en av flyttfåglarna som forskarna har undersökt. Foto: Kathy Blücher/Pixabay. Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver rygg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-08-21

Det nya samarbetet med Olle Engkvists Stiftelse är av strategisk betydelse för Lunds universitets expansion i Science Village, säger Lunds universitets rektor Erik Renström. NanoLund vid Lunds universitet har etablerat ett strategiskt, långsiktigt samarbete med Olle Engkvists Stiftelse som avser att stödja utrustning till Nanolab Science Village med 100 miljoner kronor fördelat över fem år. Genom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strategiskt-samarbete-med-olle-engkvists-stiftelse-100-miljoner-kronor-till-nanolab-science-village - 2025-08-21

Markku Rummukainen. Fotograf: Kennet Ruona. Nu kommer FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med en syntesrapport som sammanfattar de senaste årens rapporter. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, Sveriges kontaktperson för IPCC och även professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. Vad bidrar den nya syntesrapporten me

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/markku-rummukainen-om-nya-ipcc-rapporten-atgarder-i-nartid-ar-avgorande - 2025-08-21

Axl Eriksson, doktorand, visar upp den nya spektrometern som utvecklats på Kemiska institutionen vid Lunds universitet. Foto: Jens Uhlig. Ett forskarlag i Lund har tagit fram en kompakt spektrometer med hjälp av billiga komponenter. Instrumentet, som redan börjat användas i undervisningen, är tänkt att uppmuntra studenternas nyfikenhet och problemlösningsförmåga. Spektrometrar används för att dela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-utvecklat-en-billig-spektrometer-som-triggar-kemistudenters-nyfikenhet - 2025-08-21

Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi, ska under fem år undersöka hjälparproteinernas speciella egenskaper. Forskning som på sikt kan leda fram till effektivare behandlingar mot neurogenerativa sjukdomar. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi, har tilldelats ERC Advanced Grant. Under fem år ska Linses forskargrupp undersöka så kallade hjälparproteiner som skyddar kr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-prestigefyllt-anslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-08-21

Talgoxen och andra småfåglar som matas under vintern behöver inte sänka sin kroppstemperatur under natten lika mycket som fåglar utan tillgång till foderbord. Foto: Johan Nilsson. Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-08-21

KELT-9 b är universums varmaste exoplanet och befinner sig cirka 670 ljusår från jorden. Illustration: Bibiana Prinoth. Lundaforskare har gjort två nya upptäckter kring universums varmaste exoplanet KELT-9 b. De har dels hittat grundämnet terbium – en sällsynt metall med svenska anor som aldrig tidigare påträffats i en exoplanets atmosfär. Forskarna har också tagit fram en ny metod som gör det möj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-svenskt-grundamne-i-ultrahet-exoplanets-atmosfar - 2025-08-21

Svenska sjöar rymmer svar på viktiga frågor om evolutionen. Foto: Charlie Cornwallis. Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-08-21

Varmare vintrar leder till att helt nya arter som brandkronad kungsfågel etablerar sig i Sverige. Foto: Åke Lindström. Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar biologiska institutionen vid Lun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-08-21

Forskare har använt modern teknik för att studera den lilla fladdermusen i en vindtunnel. Foto: Anders Hedenström. Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungef

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-08-21