Av susanna [dot] olsson [at] nateko [dot] lu [dot] se (Susanna Olsson) - publicerad 16 juni 2025 Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys är en av tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet utsedda av Regeringen. Regeringen har utsett tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet. En av dem är Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/anna-maria-jonsson-utsedd-till-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-07-03

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 juni 2025 Två spiralgalaxer som smälter samman i en kosmisk omfamning. Bild: ESO Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att min

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-07-03

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 19 juni 2025 Bogong-fjärilen är det första ryggradslösa djuret som kan navigera efter stjärnhimlen. Foto: Ajay Narendra Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-07-03

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 24 juni 2025 Vacker här, men inte där. Vår inhemska rovfjäril är exempel på ett djur som ses på med ogillande i andra delar av världen. Foto: MostPhotos Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-07-03

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 juni 2025 Soppsköldpadda på ön Ascension. Foto: Susanne Åkesson Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-07-03

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 30 juni 2025 Den syreskapande kiselalgen i förstoring. Foto: Lunds universitet Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-07-03

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 2 juli 2025 Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-07-03

Publicerad 17 juni 2016 Partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike. Foto: Cern I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2025-07-03

Publicerad 30 november 2017 Ingemar André. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett huvudspår i hans forskningsprojekt handla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2025-07-03

Publicerad 7 januari 2019 Stanley Micklavzina gör rolig cirkus av fysik. Lunds universitet har fått två nya hedersdoktorer inom naturvetenskap. Den ena är en underhållande och kreativ cirkusartist inom fysikämnet. Den andra är en kemiprofessor som brinner för att ge studenter en tidig anknytning till kvalificerad forskning. Stanley Micklavzina, fysiker vid Oregons universitet i USA Stanley Micklav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-07-03

Publicerad 16 januari 2019 Tio gånger fler bromsar väljer den bruna modellen jämfört med den kroppsmålade. Foto: Gábor Horváth I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kroppsmalning-skyddar-mot-blodsugande-insekter - 2025-07-03

Publicerad 23 januari 2019 Till vänster ett lövverk såsom vi människor normalt ser det. Till höger samma lövverk fotograferat med en specialkamera som i mycket hög grad efterliknar färgseendet hos fåglar. Foto: Cynthia Teodore. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av en unik kamera för första gången lyckats återge hur fåglar ser färger i sin omgivning. Studien avslöjar hur fåglarnas färgse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-uppfattar-faglarna-varlden - 2025-07-03

Publicerad 1 februari 2019 Av alla nattaktiva djur är det bara dyngbaggar som navigerar med hjälp av polariserat månsken. Nu visar forskare vid Lunds universitet att skalbaggarna kan använda ljussignalerna trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen. – Vår undersökning avslöjar att skalbaggarna kan vara tillr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manens-faser-paverkar-skalbaggar - 2025-07-03

Publicerad 5 februari 2019 Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. För tre år sedan skapade FN den internationella dagen för kvinnor och flickor in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ungdomar-far-chans-att-jaga-higgspartiklar - 2025-07-03

Publicerad 13 februari 2019 Småfjärilar specialiserade på Lithophragma som är ett släkte av stenbräckeväxter. Foto: Magne Friberg. I en ny studie har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt att blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. – På ett ställe doftar de tallskog, på ett annat precis som jenkatuggummi, och lite längre söderut par

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomman-doftar-olika-pa-olika-platser - 2025-07-03

Publicerad 13 oktober 2023 Benjamin Claréus, på Institutionen för psyologi, har nyligen doktorerat med avhandlingen  ”More than just enduring”  som handlar om mental hälsa bland unga vuxna som tidigare skadat sig själva, samt processen att sluta skada sig själv mellan tonår och ung vuxenålder. Nyligen blev han intervjuad av Dagens Nyheter i en artikel med rubriken "Därför slutar ungdomar att skada

https://www.psy.lu.se/artikel/avhandling-om-ungdomars-sjalvskadebeteende-uppmarksammat-i-dagens-nyheter - 2025-07-03

Publicerad 24 oktober 2023 Foto: Johan Bävman En ny studie från forskarnätverket CLOO visar att organisatorisk och personlig resilens, det vill säga förmågan att stå emot och klara av en förändring, återhämta sig och vidareutvecklas, kan underlättas med hjälp av lokalt utformade utbildningsprogram. Studien är en del av projektet ”Den hållbara arbetsplatsen” som löpt under två år och fokuserade på

https://www.psy.lu.se/artikel/lokala-utbildningsprogram-ger-motstandskraftiga-biblioteksorganisationer - 2025-07-03

Publicerad 30 oktober 2023 Pojke leker med teknik. Foto Freepik. Tech-branschen efterlyser personal, och universiteten har i åratal försökt locka fler kvinnor till teknikämnen. Ny forskning visar att både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik, vilket leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer. Dessutom visade studien att skolans satsning på programmerin

https://www.psy.lu.se/artikel/ny-forskning-visar-konsstereotyper-hindrar-tjejers-teknikintresse - 2025-07-03

Publicerad 8 november 2023 Foto: Rawpixel.com, Freepik Forskaren Henrik Levinsson och hans team har beviljats medel från FORTE till ett treårigt projekt som ska studera överskuldsättning och suicidalt beteende, med särskilt fokus på unga vuxna, kön och spelberoende. Det långsiktiga syftet är suicidpreventivt, dvs. att identifiera tidiga tecken för att bättre kunna förutse risker för suicidalt bete

https://www.psy.lu.se/artikel/medel-till-trearigt-projekt-om-overskuldsattning-och-suicidalt-beteende - 2025-07-03

Publicerad 9 november 2023 Catharina Strid har tillsammans med en forskargrupp beviljats medel från Vetenskapsrådet, 5,8 miljoner kronor, till ett fyraårigt projekt som ska studera psykologstudenters relationella färdigheter. Syftet med studien är att undersöka hur utbildning i relationella förmågor organiseras vid ett antal psykologutbildningar och hur de faktiskt utvecklas hos studenterna under

https://www.psy.lu.se/artikel/forbattras-psykologstudenters-relationella-fardigheter-under-deras-utbildning - 2025-07-03