Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 562932 sökträffar

Mekanismerna bakom viktigaste diabetesgenen kartlagda

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Riskvarianter på genen TCF7l2 ger mer än 50 procents ökad risk för typ 2 diabetes. Nu har LUDC-forskare i ett internationellt samarbete kartlagt på vilket sätt mutationerna ökar risken. När sambandet mellan mutationer i TCF7L2-genen och diabetes stod klart kallade forskarna TCF7L2 för "årets gen" och förtjusningen ö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanismerna-bakom-viktigaste-diabetesgenen-kartlagda - 2026-06-10

Vårt arv är medicinens framtid

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Eric Lander, hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, hävdar att de nya och allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes. I de allt större och allt snabbare växande genetiska kunskaperna ligger morgondagens medicin. De gör det möjlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vart-arv-ar-medicinens-framtid - 2026-06-10

Första stegen tagna mot ett diabetesvaccin

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Proteinet GAD65 stoppar diabetes hos möss och pågående svenska undersökningar tyder på att möss och människor reagerar lika. Detta öppnar vägen för ett vaccin mot typ 1 diabetes. Det började med NOD-musen. Den är omtyckt av diabetesforskarna eftersom den spontant får diabetes. Och när det med injektioner av proteine

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsta-stegen-tagna-mot-ett-diabetesvaccin - 2026-06-10

Förändrat genpanorama bakom typ 1-diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. De ärftliga orsakerna till typ 1 diabetes har förändrats. Starka riskgener har minskat i betydelse och gener, som hittills betraktats som skyddande, verkar inte längre vara det i lika stor utsträckning. Det är forskarlaget i den stora undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes, BDD, som upptäckte den nya bilden nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandrat-genpanorama-bakom-typ-1-diabetes - 2026-06-10

Diabetesvaccin påverkar immunförsvaret som förväntat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Analyser av immunsystemets reaktion på vaccinering med GAD65 ger en molekylär bakgrund till varför behandlingen har positiv effekt och förbättrar vaccinerade barns blodsockerkontroll. De förändringar som vaccinering med GAD65 orsakar i immunsystemet ännu efter 15 månader visar att behandlingen återställer balansen m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesvaccin-paverkar-immunforsvaret-som-forvantat - 2026-06-10

Blodproteiner kan förutsäga diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En undersökning av proteiner i blodet kan med ungefär 80 procents säkerhet visa om en person kommer att insjukna i typ 2 diabetes inom fem år. Testet, som inte är tillgängligt i den vanliga sjukvården, har utvecklats av finska, svenska och amerikanske forskare. Forskarna i den stora finska Botniastudien, en familjeu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodproteiner-kan-forutsaga-diabetes - 2026-06-10

Gemensam ärftlig risk bakom flera diabetesformer

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Graviditetsdiabetes delar flera riskgener med andra diabetessjukdomar, visar en kartläggning som forskare på LUDC genomför. Det är ännu ett exempel på att gränserna mellan olika diabetestyper inte är så distinkta som man tidigare trott. Forskaren Nael Shaat på LUDC har i flera vetenskapliga studier visat att vissa r

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gemensam-arftlig-risk-bakom-flera-diabetesformer - 2026-06-10

Tolka och förstå betacellens molekylära språk

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Vid diabetes spelar den insulinproducerande betacellen huvudrollen. Bristen på insulin är central vid alla former av diabetes. Därför står betacellen i fokus för många diabetesforskare. En av dem är LUDC-forskaren Hindrik Mulder. – Vi kartlägger de molekylära orsakerna till att betacellen sviktar, säger han.Hos männ

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tolka-och-forsta-betacellens-molekylara-sprak - 2026-06-10

Lovande försök med vaccin mot typ 1-diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lovande-forsok-med-vaccin-mot-typ-1-diabetes - 2026-06-10

Epigenetiken slår en brygga mellan arv och miljö

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Inte bara arv och miljö, inte bara gener och livsstil påverkar risken att insjukna i typ 2 diabetes. Till de komplexa sambanden ska också läggas epigenetiska faktorer, förändringar av arvsmassan som inträffar under livetes gång. På sikt kan de nya rönen leda till principiellt nya sätt att behandla diabetes. En ny un

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-slar-en-brygga-mellan-arv-och-miljo - 2026-06-10

Möjligt vaccin mot hjärtinfarkt och stroke

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Kan kroppens eget försvarssystem mobiliseras i kampen mot hjärtinfarkt och stroke? Mycket talar för det. LUDC-forskare har visat att immunförsvaret reagerar på den förkalkning av blodkärlen som är upphov till infarkter. De har också kommit långt i försöken att hjälpa immunförsvaret att hålla kärlen rena. Patienter s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mojligt-vaccin-mot-hjartinfarkt-och-stroke - 2026-06-10

Från vision till verklighet: 20 års spetsforskning vid Lunds Stamcellscentrum

Under två decennierhar forskarna vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Stamcellscentrum spänt bågen för att utveckla och förfina stamcellsforskningen med människors förbättrade hälsa i sikte. Nu när 20-årsjubiléet närmar sig är det läge att reflektera över framsteg som gjorts och möjligheter som forskarna ser inom stamcellsforskningen framöver. Stamceller kan göra vilken uppfinnare s

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-vision-till-verklighet-20-ars-spetsforskning-vid-lunds-stamcellscentrum - 2026-06-10

Aspekter av boende för personer med Parkinsons sjukdom

Bostaden är en plats där vi spenderar mycket tid och den har visat sig ha stor betydelse för vår hälsa. Till exempel har forskning visat att boendet är viktigt för livstillfredställelse och välbefinnande för den åldrande befolkningen. Parkinsons sjukdom, som oftast diagnostiseras i 55- till 65 årsåldern, är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna; trots det saknas det kunskap om många bo

https://www.medicin.lu.se/artikel/aspekter-av-boende-personer-med-parkinsons-sjukdom - 2026-06-10

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete. Att gå är alltså mycket mer komplicerat än man kanske tror. Och det finns flera sätt att bedöma gång inom forskningen. Man kan fokuse

https://www.medicin.lu.se/artikel/kognitiv-formaga-ar-en-viktig-komponent-relaterat-till-gangformaga - 2026-06-10

Förlossningsläkare emotionellt stabilare än de flesta

Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt i akuta situationer. Forskningsstudien från Lunds universitet, publiceras i Scientific Reports. Man brukar sammanfatta personligheten i fem egens

https://www.medicin.lu.se/artikel/forlossningslakare-emotionellt-stabilare-de-flesta - 2026-06-10

Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2026-06-10

Att förstå kroppens och själens känslighet: Öppen föreläsning med 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten

En nobelpristagare och en pionjär har utnämnts till 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2023. Den 24 maj bjuder de på sina insikter om kroppens och själens känslighet i ett öppet seminarium. Att förstå kroppens och själens känslighet, "Understanding the sensitivities of body and mind" är en öppen föreläsning med 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. I den här föreläsning

https://www.medicin.lu.se/artikel/att-forsta-kroppens-och-sjalens-kanslighet-oppen-forelasning-med-2023-ars-hedersdoktorer-vid - 2026-06-10

Superstjärnor till Lund för läkemedelssymposium

Flera nobelpristagare, kända forskare och entreprenörer bakom framgångsrika biotech-företag kommer till Lund i maj för att medverka i Lund Spring Symposium, ett internationellt symposium om läkemedelsforskning. Läkemedel är läkarens främsta verktyg när de behandlar sina patienter och förståelsen för hur läkemedel fungerar är fundamental för att kunna vara en bra doktor, menar Lars Grundemar, adjun

https://www.medicin.lu.se/artikel/superstjarnor-till-lund-lakemedelssymposium - 2026-06-10

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner. Under pandemin blev det tydligt vilka möjligheter de genetiska budbärarmolekylerna (mRNA) öppnar upp för, då man för förs

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-raknar-hur-manga-rna-molekyler-som-tar-sig-i-cellen - 2026-06-10