Sökresultat

Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden, som nu publiceras i tidskriften Nature Communications, öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas från kroppen utan kirurgi. Elektroterapi är en medicinsk behandlingsmetod som använder elektrisk strö

https://www.medicin.lu.se/artikel/elektroterapi-utan-kirurgi - 2025-10-03

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening. Studien som letts av forskare från Lunds universitet publiceras i The Lancet Oncology. Varje år kallas cirka en miljon kv

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-stodd-modell-saker-mammografiscreening - 2025-10-03

En forskningsstudie vid Lunds universitet, visar att det finns ett samband mellan selenbrist och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt. Risken är dubbelt så hög för de personer som har låga nivåer av selen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med mycket dålig prognos. Sedan

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-selenbrist-och-hjartsvikt - 2025-10-03

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen av denna mekanism i levande möss. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, är viktig för att förstå och påverka blodbildningsprocess

https://www.medicin.lu.se/artikel/dna-bokmarke-hjalper-blodceller-minnas-vilka-de-ar - 2025-10-03

En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Resultaten visar att de största förändringarna i ämnesomsättningen skedde strax efter operationen. Redan ett år efter operationen närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen. Tidigare forskning har visat att en majoritet av dem som

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-hander-med-amnesomsattningen-efter-en-fetmaoperation - 2025-10-03

I början av hösten äger många disputationer rum vid Medicinska fakulteten. Här är tre av dem: Fabian Larrosa Pardo om patienter som söker vård för smärta, och hur smärtan och dess konsekvenser kan utvecklas på sikt. Kenta Okuyama om vad platsen där vi bor spelar för roll för våra hälsoval. Cecilia Häggsgård om upplevelsen av att ha extra förlossningsstöd under utdrivningsskedets sista del. Fokus:

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-disputationer-om-smarta-forlossningsstod-och-grannskapets-halsoeffekter - 2025-10-03

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer fördubblades, genom att inkludera alla gener i screeningtestet. I en

https://www.medicin.lu.se/artikel/brostcancerstudie-andrade-nationella-riktlinjer - 2025-10-03

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Det internationella forskningsprojektet som leds från Lunds universitet tilldelas nu 40 miljoner av Horizon

https://www.medicin.lu.se/artikel/40-miljoner-till-dammsugande-mordarceller - 2025-10-03

Ett forskarteam vid Lunds universitet har tidigare visat att ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar de att fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Skåne är associerade med sepsis. Det är ett starkt underdiagnostiserat tillstånd som kan jämföras med en epidemi. European Sepsis Alliance har nu gett forskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i

https://www.medicin.lu.se/artikel/sepsis-lika-vanligt-som-cancer-lika-dodligt-som-hjartinfarkt - 2025-10-03

Kan det amerikanska sjukvårdssystemet dra nytta av ett forskningsprojekt i skånska primärvården? Ja, det tycker USA’s nationella forskningsfinansiär NIH. Ett anslag på 33 miljoner kronor går nu till Oskar Hansson vid Lunds universitet och hans senaste projekt inom alzheimerforskning. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hade inte

https://www.medicin.lu.se/artikel/sokte-anslag-i-sista-stund-fick-33-miljoner - 2025-10-03

Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. St

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-virus-med-betydelse-utveckling-av-typ-1-diabetes - 2025-10-03

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. – Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till n

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsforskaren-anna-falk-leder-lunds-universitets-centrum-avancerade-terapier - 2025-10-03

Den 28 september firas lanseringen av SciLifeLab Lund – en av fyra nya sites som etablerades 2022. Siterna i Göteborg, Linköping, Umeå och Lund är delar av en statlig storsatsning på en nationell forskningsinfrastruktur, SciLifeLab, vars vision är att Sverige ska vara en världsledande forskningsnation inom molekylära livsvetenskaper. Esther González-Padilla, koordinator och Markus Heidenblad, före

https://www.medicin.lu.se/artikel/kick-scilifelab-lund - 2025-10-03

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren. – Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien. Markören det handlar om hete

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-kan-identifiera-parkinsonistiska-sjukdomar - 2025-10-03

När den ständige sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademin ringde upp Thoas Fioretos, blev han väldigt överraskad. Thoas Fioretos fick beskedet att han hade blivit invald som ny ledamot i KVA, klassen för medicinska vetenskaper. – Jag hade ingen aning om att jag hade blivit nominerad och det är förstås en stor ära att få det här uppdraget. Jag har varit forskare inom det medicinska området under

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-inget-man-tackar-nej-till - 2025-10-03

Bland de många disputationer som äger rum vid Medicinska fakulteten i höst, lyfter vi denna gång dessa: Jessica Melins arbete om hur familjen påverkas när ett barn med förhöjd risk för diabetes typ 1 deltar i screeningstudier. Ylva Bengtsson om vilken roll nivån av mineralerna selen, zink och koppar kan ha för risk och prognos för bröstcancer. Marie Larsson om hemoglobinnivån hos mycket för tidigt

https://www.medicin.lu.se/artikel/om-diabetesscreening-brostcancer-hemoglobin-och-alzheimer - 2025-10-03

Idag vet forskarna det mesta om vilka gener som gör att vi föds med just vår blodgrupp. Däremot är inte mycket känt om vad som styr mängden blodgruppsmolekyler hos personer med samma eller liknande blodgrupp. Och det kan spela roll för transfusionssäkerheten. Nu har en forskargrupp i Lund utvecklat ett verktyg som ger svar – och på kuppen löst en 50-årig blodgåta. Studien där det bioinformatiska v

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-bioinformatik-verktyg-loser-50-arigt-blodgruppsmysterium - 2025-10-03

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weiss för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19. Lundaforskarna Kristian Riesbeck och Anders Wittrup tycker att det är mycket välförtjänt och glädjande. De belönade up

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-kommenterar-nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin-2023 - 2025-10-03

Både svensk och internationell lag står bakom kvinnors rätt att amma på offentlig plats. Ändå beskriver kvinnor hur de får ta emot påhopp och dömande blickar när de ammar utanför hemmet. En ny studie från Lunds universitet visar att samhället måste ge tydligare och uttalat stöd för offentlig amning - och välkomna amning oavsett plats. – Kvinnorna och barnen saknar tillgång till det offentliga rumm

https://www.medicin.lu.se/artikel/att-amma-pa-offentlig-plats - 2025-10-03

En internationell konsensusrapport om precisionsmedicin inom diabetes ser bland annat potential inom screening av diabetes, bättre klassificering av typ 2-diabetes och biomarkörer som kan förutse hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna konstaterar också att det behövs mer evidens för att skräddarsydda behandlingar ska nå alla patienter. Rapporten bygger på ett stort samarbete mellan 28 universitet i

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-rapport-mojligheter-och-utmaningar-precisionsmedicin-inom-diabetes - 2025-10-03