Sökresultat

Personer med medfödd ökad risk för fetma skulle kunna minska sin risk genom att utöva fysisk aktivitet en timme om dagen, visar en studie från Lunds universitets Diabetescentrum. Forskarna har upprepat en tidigare brittisk studie men nu med ett betydligt större antal deltagare. De kan därigenom statistiskt säkerställa resultaten som bland annat slog fast att hög fysisk aktivitet minskar risken för

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/risk-fetma-kan-minskas - 2025-11-17

Mer än vart sjätte barn i Sverige med fetma har också ett förstadium till diabetes. Det visar en stor studie från Karolinska Institutet med över 35 000 barn från Sverige och Tyskland som publiceras i vetenskapstidskriften International Journal of Obesity. Studien, som bygger på ett samarbete mellan det nationella kvalitetsregistret för barnfetmabehandling, BORIS, och dess tyska motsvarighet, APV,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-barn-med-fetma-har-forstadium-till-diabetes - 2025-11-17

I en ny studie, som publiceras i tidskriften Nature, presenterar forskare en tidigare okänd mekanism som styr om cellen dör eller överlever autofagocytos, en process som kan liknas vid att cellen äter upp delar av sig själv. Upptäckten kan öppna upp för nya möjligheter att påverka processen, som är inblandad i en mängd olika sjukdomstillstånd. Studien kom till genom ett samarbete mellan forskare v

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/molekylar-strombrytare-styr-sjalvslukande-cellers-ode - 2025-11-17

Spädbarn som får fast föda tidigare än fyra månadersålder eller senare än sex månader löper större risk att insjukna i typ 1 diabetes. Iakttagelsen kommer från en stor amerikanska undersökning som över tid följer barn med förhöjd genetisk risk för diabetes. ”Det verkar som om den säkraste perioden för introduktionen av fast föda är mellan fyra och fem månaders ålder.” skriver forskarna som publice

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tidpunkt-spadbarns-forsta-fasta-foda-och-typ-1 - 2025-11-17

En gen som ger upphov till ett viktigt protein vilket deltar i signalen i hjärnan att du blir mätt efter en måltid har identifierats. Avsaknad av proteinet, till exempel beroende på varianter i genen eller att den helt saknas, blir att ätandet fortsätter och risken för övervikt och fetma ökar. Experimenten, som tidigare i sommar publicerades i tidskriften Science, är utförda på försöksdjur men for

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/viktigt-aptitreglerande-protein-genetisk-orsak-till-svar-barnfetma - 2025-11-17

Äter man mycket fett försvåras cellernas upptag av socker. Resultatet blir för höga blodsockervärden som måste kompenseras med mer insulin vilket är en hälsorisk, skriver näringsfysiolog Torwald Åberg. Diabetes är en sjukdom som påverkas direkt av den mat man äter. Typ 1 diabetes uppkommer genom att de insulinproducerande betacellerna av någon anledning förstörs. Därför måste man spruta insulin fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fettsnal-mat-minskar-insulinbehovet - 2025-11-17

En total avsaknad på tarmbakterier hos möss visar sig leda till förändringar i de delar av hjärnan som styr aptit, förbränning av näring och fettmassa. Två ämnen som minskar fetma produceras i högre grad i hjärnan hos möss som saknar tarmbakterier. – Man vet sedan tidigare att tarmens matinnehåll kan påverka hjärnan. Därför är det på sätt och vis logiskt att den andra komponenten av tarminnehållet

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-kan-ge-en-fetmabeframjande-hjarna - 2025-11-17

Barn som kommit till världen genom kejsarsnitt drabbas oftare av allergier och andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis typ 1 diabetes, än de som förlösts den naturliga vägen. Orsaken kan vara att de har en magrare bakterieflora i tarmen, visar en studie vid universitet i Sverige och Skottland. Forskarna har följt utvecklingen av tarmfloran hos 24 barn i Östergötland och Småland upp till två års åld

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kejsarsnitt-ger-mager-tarmflora-och-risk-autoimmun-sjukdom - 2025-11-17

En ny svensk studie visar att även måttlig viktökning hos personer med diabetes ökar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Studien som nyligen publiceras i tidskriften Diabetes & Metabolism, är unik i sitt slag eftersom det är första gången man har studerat detta samband hos en så stor grupp diabetespatienter. Övervikt eller fetma är förknippat med ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-mattlig-viktokning-okar-dodligheten-hos-diabetespatienter - 2025-11-17

Är det dags för ett nytt kosttillskott under graviditeten för att förhindra typ 1 diabetes hos det kommande barnet? Två nya vetenskapliga undersökningar, den ena från Finland och den andra från Lunds universitets Diabetescenter, pekar båda i den riktningen. Forskargrupperna har analyserat prover från navelsträngar och jämfört halten av en grupp fett, fosfolipider, i blodet. Resultatet från undersö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-ledtrad-till-varfor-sma-barn-drabbas-av-diabetes - 2025-11-17

I en ny studie vid Lunds universitet har forskare upptäckt att ett gammalt tumörläkemedel kan användas för att motverka avstötning av transplanterad vävnad, till exempel insulinproducerande celler vid typ 1 diabetes. Visar fortsatt forskning lika goda resultat skulle stora patientgrupper kunna slippa den idag nödvändiga livslånga behandlingen för att hålla immunsystemet i schack. Upptäckten var he

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammalt-tumormedel-motverkar-avstotning-vid-transplantation - 2025-11-17

Tack vare de senaste årens utveckling av smidigare och tekniskt mer avancerade proteser kan allt fler äldre amputerade lära sig gå. Gåskolan på Akademiska sjukhuset i Uppsala spelar en viktig roll för rehabiliteringen. Kärlkirurgen Tor Hierton insåg tidigt att amputerade var en eftersatt patientgrupp. Fram till 1960-talet var det inte ovanligt att patienterna "förtvinade" i rullstol eftersom de in

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-fler-aldre-lar-sig-ga-efter-amputation - 2025-11-17

Vilka genvarianter ökar risken för hjärtinfakt, och på vilket sätt? Kan man sålla fram personer med hög risk så att de får en förebyggande behandling som de kanske missar idag, medan andra samtidigt slipper åratals medicinering i onödan? Och finns det mer att göra, genom speciella koständringar eller nya läkemedel, för dem som bär på riskgenerna?
 Det är huvudfrågorna i den forskning som bedrivs a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gener-och-mattnadshormon-bakom-hjartinfarkt-ger-fernstrompris-vid-lunds-universitet - 2025-11-17

Låga halter av det nervskyddande proteinet Heat shock protein 27 i blodet kan vara förklaringen till att patienter med diabetes får skador i perifera nerver. Det visar en avhandling från Umeå universitet. Avhandlingen är gjord i samarbete med Handkirurgin på Malmö Universitetssjukhus och Lunds universitet. Perifer neuropati (nervskador) är en vanlig komplikation vid diabetessjukdom och ger besvär

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-halter-av-nervskyddande-protein-hos-diabetiker - 2025-11-17

Tarmbakterier som skyddar mot stroke, hjärtrisk hos diabetiker och mättnadshormon som är farligt för kvinnor. I Hjärtrapporten 2013, lyfter Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fram fem av de viktigaste forskningsupptäckterna under året som gått. Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom.– Med Hjärtrapporten vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjartrapporten-2013-fem-stora-forskningsframsteg - 2025-11-17

Var femte till tionde typ 2 diabetiker uppskattas i dag behandlas med DPP-4-hämmare, ett läkemedel som motverkar att det blodsockersänkande hormonet GLP-1 bryts ned i kroppen. Bakom upptäckten står professor Bo Ahrén, verksam vid Lunds universitets diabetescentrum. Vid den stora europeiska diabeteskonferensen, EASD, som äger rum i Barcelona 24-28 september, då forskare från hela världen möts och p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dpp-4-hammare-fran-ide-till-lakemedel - 2025-11-17

Med omkring 600 000 patienter i Sverige och 350 miljoner patienter i andra länder är diabetes en av världens stora folksjukdomar. Det "Stora nordiska priset" från Eric K Fernströms stiftelse, med en prissumma på en miljon kronor, går nu till den internationellt kände diabetesforskaren Leif Groop från Lunds universitet. Leif Groops specialitet har kallats för "genfiske". Det handlar om att ur den m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefyllt-miljonpris-till-diabetesforskare-i-malmo - 2025-11-17

Den 24-27 september arrangeras European Association for the Study of Diabetes, EASD, i Barcelona. Dit reser forskare från hela världen för att presentera nya resultat och ta del av nya rön. Lunds universitets Diabetescentrum representeras i år av ett 20-tal forskare. Här berättar några av dem om vad det är de ska presentera. Tina Rönn: Mekanismen bakom träningens hälsosamma effekterI epigenetik st

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-svenska-forskare-presenterar-ny-diabetesforskning - 2025-11-17

Många patienter med diabetes har en fördröjd magsäckstömning vilket ger symtom som illamående, kräkningar och aptitlöshet. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att en kost bestående av mat som lätt faller sönder till små partiklar, till exempel kokt potatis och fiskgratäng, kan ge en effektiv hjälp. Ungefär 35 procent av alla diabetespatienter drabbas av följdsjukdomen gastropares, en mags

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kost-som-minskar-magproblem-vid-diabetes - 2025-11-17

Den 23 september inleds European Association for the Study of Diabetes, EASD, i Barcelona. 18 000 diabetesforskare från hela världen möts för att presentera och ta del av nya forskningsrön. Från Lunds universitets diabetescentrum deltar bland andra Hanna Skärstrand, Anders Rosengren (som även mottar utmärkelsen Rising Star) och Leif Groop som nyligen utsetts till pristagare av det finaste svenska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-forskning-battre-diagnos-och-behandling - 2025-11-17