Sökresultat

Typ 1 diabetiker vars långtidsvärde för blodsockerhalten varierar har större risk för komplikationer än de vars socker ligger stabilt. Detta även om kontrollen är likvärdig utslaget över tid. Det är finska forskare som i den så kallade FinnDiane-studien kartlagt sambandet genom att följa drygt 2 100 patienter med typ 1 diabetes över en period vilken i genomsnitt varade nästan sex år.Forskarna hade

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svangande-blodsocker-okar-komplikationsrisk - 2025-11-29

Bakteriefloran hos tjocka människor är annorlunda än hos smala, även om de äter likadan mat. Ett oväntat fynd på genmanipulerade möss kanske förklarar varför det är så. Mössen saknar en gen i immunsystemet och får mer ”onda” tarmbakterier. Smala möss som smittas med dem blir tjocka och får diabetes. Djurförsöken, som presenteras online i tidskriften Science, stärker åsikten om att sammansättningen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tjocka-moss-smittar-fetma-till-smala-moss - 2025-11-29

Sett till antal och mängd är vi bara gigantiska och myllrande behållare för bakterier. I var och en av oss finns hundra gånger fler gener från mikrober än från oss själva. Så många att forskarna kallar det för vår andra arvsmassa. Det är en stor kartläggning av de bakterier som lever i oss som har kommit fram till de svindlande siffrorna vilka publiceras online i tidskriften Nature. Bakom kartlägg

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-andra-arvsmassa-hundrafemtio-ganger-storre-bor-i-magen - 2025-11-29

Personer som får diagnosen typ 2 diabetes och snabbt börjar ta läkemedlet metformin klarar nästan dubbelt så länge att kontrollera blodsockret innan de behöver ytterligare medicinering jämfört med dem som inte börjar förrän blodsockret börjar svikta. Typ 2 diabetes är en progressiv sjukdom, det vill saga att den ofta förvärras över tid. Den vanliga behandlingsstegen efter diagnos börjar med livsst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-tidigare-behandling-desto-battre-sparas-insulincellerna - 2025-11-29

Vid de atmosfäriska provsprängningarna av kärnvapen på 1950- och 60-talen ökade halten av kol-14 i atmosfären dramatiskt. Nu har lundaforskare utvecklat en metod för att mäta kolhalten i aterosklerotiska plack på patienter. Mätningar som avslöjar hur gamla och hur farliga placken är. - Dels är viktigt ta reda på om placken är stabila eller instabila inför en operation. Dels får vi med den här meto

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/karnvapenprov-berattar-om-blodkarlens-farliga-fettplack - 2025-11-29

En undersökning där tre typ 1 diabetiker, som fått både njure och bukspottkörtel transplanterade, deltog visar att det är den ursprungliga autoimmuna processen som förstör de nya insulincellerna. Bukspottkörtelns andra funktioner och njuren går fria från angreppet. Två av patienterna fick antikroppar i blodet lång tid innan blodsockerkontrollen började svikta. Den tredje patienten hade antikroppar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/grundsjukdomen-dodar-transplanterade-insulinceller - 2025-11-29

Förespråkarna för hygienhypotesen menar det. Vällevnaden - hög levnadsstandard, välstädade hem utan ohyra, rent vatten och få infektioner - gör att vårt immunförsvar inte utvecklas och då ökar risken att drabbas av autoimmuna sjukdomar, till exempel typ 1 diabetes. Förespråkarna i forskningsprojektet Diabimmune pekar på skillnaden mellan Finland och ryska Karelen. I välståndslandet Finland är före

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-det-valstandet-som-gor-barnen-diabetessjuka - 2025-11-29

Salasat, ett mer än hundra år gammalt läkemedel mot smärtor i lederna sänker blodsockret och minskar skadliga blodfetter vid typ 2 diabetes. Forskarna finner resultaten så uppmuntrande att de nu går vidare med en längre och större undersökning. Drogen, som ursprungligen kommer från pilträdets bark, har använts inom medicinen i mer än 1 500 år.- Det är en av de äldsta kända drogerna i den västerlän

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammal-trotjanare-lovande-nytt-medel-vid-diabetes - 2025-11-29

Blotta åsynen eller lukten av mat startar en komplex kedja av händelser som bland annat leder till att saliv- och insulinutsöndringen ökar. Nu har forskare upptäckt en genmutation som försämrar kroppens insulinsvar på en frestande och väldoftande måltid. Mekanismen bakom ökad saliv- och insulinutsöndring styrs av det parasympatiska nervsystemet, det vill säga funktioner som regleras av nerver men

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-det-vattnas-i-munnen - 2025-11-29

Höga blodfetter ökar i regel kolesterolvärdena i blodet vilket i sin tur ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja. Skillnaden var tydlig hos framförallt män, medan den hos kvinnor var mer marginell. Den främsta förklaringen till smörets relativt låga blodfettss

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smor-ger-lagre-blodfetter-olivolja - 2025-11-29

Läkemedelsföretaget Novo Nordisk donerar 885 miljoner danska kronor till universitetet i Köpenhamn och ett nytt center för grundläggande forskning om typ 2 diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det är den största donationen någonsin i Danmarks historia. Kamp mot folksjukdomarPengarna, mer än 1,2 miljarder svenska kronor, ska fördelas över tio år. Det nya centret i Köpenhamn har namnet ”The No

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ymnigt-guldregn-over-diabetesforskning - 2025-11-29

Barn till invandrare från länder med låg risk för typ 1 diabetes drabbas oftare än förväntat av sjukdomen om de växer upp i högrisklandet Sverige. Något i den svenska miljön ligger bakom, menar forskarna. Ahmed Delli, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, har kartlagt vad som händer när ett barn flyttar från ett område med låg risk för typ 1 diabetes till ett område med hög risk som Sveri

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/flytten-till-sverige-okar-diabetesrisken - 2025-11-29

Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 1990-talet har drygt 5 800 exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol, upptäckts. Ett av de mer extrema

https://www.fysik.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-11-29

Ta del av inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar inom natur, medicin teknik. Hela programmet hittar du på NMT: webbplats. 

https://www.fysik.lu.se/artikel/valkommen-till-nmt-dagar-gymnasieelever-och-larare-17-21-mars-2025 - 2025-11-29

Kungl. Vetenskapsakademien tilldelar Ruth Pöttgen från Lunds universitet Tage Erlanders pris i naturvetenskap och teknik 2025. Pöttgen hedras för sin avgörande roll som fysikkoordinator för LDMX (The Light Dark Matter Experiment) och för sitt ledarskap i designen och konstruktionen av hadronkalorimetern, en viktig komponent i LDMX-detektorn. - Jag känner mig glad och hedrad — över att ha blivit ti

https://www.fysik.lu.se/artikel/ruth-pottgen-tilldelas-tage-erlanders-pris-i-naturvetenskap-och-teknik-2025 - 2025-11-29

Ann-Kathrin Raab tilldelas 2025 års Oseenmedalj från Svenska Fysikersamfundet för bästa avhandlingsarbete inom fysik. Raab prisas för sin banbrytande forskning om ytterbiumbaserade laserkällor, som kan få stor betydelse för den framtida utvecklingen av halvledarteknik och medicinsk bilddiagnostik. Svenska Fysikersamfundet betonar i sin motivering att Raabs arbete gör viktiga bidrag till utveckling

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-vinner-pris-basta-avhandling-2025 - 2025-11-29

CERN:s fyra huvudexperiment – ATLAS, CMS, ALICE och LHCb – har tilldelats 2025 års Breakthrough Prize i grundläggande fysik, ett av världens mest prestigefyllda vetenskapspriser. Priset uppmärksammar banbrytande upptäckter som förändrar vår förståelse av universum, från Higgsbosonen till materiens övervikt över antimateria. Viktiga bidrag från Lunds universitetForskare och studenter vid Lunds univ

https://www.fysik.lu.se/artikel/sa-tar-lund-plats-i-varldens-storsta-vetenskapliga-aventyr - 2025-11-29

Nina Reistad, universitetslektor i fysik, har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog av Teknologkårens W-sektion. Hon får priset för sitt inspirerande och engagerade sätt att undervisa, där hon kombinerar tydlighet med ett genuint intresse för studenternas lärande. Nina har ansvar för en kurs i fysik- och elektricitetslära, gaser och vätskor, som hon håller för studenter på LTH:s civilingenjörsutbil

https://www.fysik.lu.se/artikel/studenternas-finaste-pris-till-nina-reistad - 2025-11-29

Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckten kan komma att revolutionera den tekniska utvecklingen. Smarta supraledare spås kunna förändra vår vardag i grunden. Datore

https://www.fysik.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2025-11-29

Gymnasieelever från 38 länder samlas i Lund för att tävla i fysik under International Young Physicists’ Tournament – en tävling som tränar framtidens forskare i problemlösning, samarbete och kommunikation. Den 29 juni till 5 juli är Lunds universitet värd för International Young Physicists’ Tournament (IYPT), en av världens mest prestigefyllda fysiktävlingar för gymnasieelever. Under tävlingsvecka

https://www.fysik.lu.se/artikel/lunds-universitet-vard-internationell-fysiktavling-i-sommar - 2025-11-29