Sökresultat

Christina Isaxon har alltid varit intresserad av hur små partiklar i luften påverkar vår hälsa. I takt med att samhällets användning av nanomaterial ökar, ställs forskningsfrågor om säkerhet på sin spets. ”Vi behöver veta mer om under vilka förhållanden som nanopartiklar kan påverka oss och hur vi kan hantera materialet säkert.” Hennes forskning handlar om att förstå hur nanopartiklar genereras oc

https://www.lu.se/artikel/battre-kunskap-behovs-kring-hur-vi-hanterar-nanopartiklar - 2025-11-30

En av världens ledande forskare inom magnetresonanstomografi, professor Peter C.M van Zijl, och Stig Ålund vars insatser varit av stor betydelse för forskning om äldre, åldrande och hälsa, blir hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. De promoveras i Lunds domkyrka den 3 juni 2022. Professor Peter C.M van Zijl är född i Amsterdam och verksam vid John Hopkins University School of Medicine i USA

https://www.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-vid-medicinska-fakulteten - 2025-11-30

Slutrapporten ”Vad kan vi lära av pandemin” från Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, belyser de medicinska konsekvenserna av pandemin och vad vi kan dra för lärdomar av den. – Tanken var att kunna ge ut en slutrapport när pandemin var över. Så blev det inte riktigt, men nu har vi samlat på oss så mycket kunskap att vi kan gå ut med bestämda rekommendationer, säger Jan Nilsson, professor i kardiovask

https://www.lu.se/artikel/munskydd-sociala-medier-och-langtidscovid-det-har-vi-lart-oss-av-pandemin - 2025-11-30

t.f. avdelningschef på LU Innovation, som märkt att färre innovatörer hört av sig under pandemin. – Vi har inte kunnat vara ute och träffa forskare på samma sätt. Det är färre som hört av sig med sina idéer, men det är ingen katastrofal minskning. Det minskade direkt när allt stängde ner, men förra hösten återgick det nästan till normalläge. Den största minskningen har vi faktiskt haft efter somma

https://www.lu.se/artikel/halla-thomas-rundqvist-hur-har-pandemin-paverkat-lu-innovation - 2025-11-30

Solen strålar med överflödande kraft mot jorden. Kan den bli vår räddare i klimatnöden? På universitetet jagas den perfekta solcellen på nya banbrytande sätt. Att dyrka solen är en svensk nationalsport och i religionshistorien så betyder solen liv och makt – från faraonernas tid till dagens wiccahäxor i de skånska skogarna. Länkar till artiklarna i temat hittas nedan. LUM 2 / 2021 LUM 2 2021 (PDF

https://www.lu.se/artikel/tema-solkraft - 2025-11-30

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan le

https://www.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-11-30

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.lu.se/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-11-30

Forskare vid Lunds universitet och Stockholms universitet kan ha löst gåtan om varför ett foster också låg i Peder Winstrups kista i Domkyrkan i Lund. DNA från biskopen och fostret har tillsammans med en utredning av släktskapsförhållandena visat att fostret troligen var biskopens egen sonson. Något framträder mellan biskopen Peder Winstrups bägge underben. Att döma av röntgenbilden är det frågan

https://www.lu.se/artikel/fostret-i-biskop-peder-winstrups-kista-kan-ha-fatt-sin-forklaring - 2025-11-30

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-11-30

Kan man ”fejka” risk management? Och när kan riskstyrning göra skillnad – på strategisk nivå? Detta är frågor som tas upp i en nyligen släppt bok – Empowered Enterprise Risk Management: Theory and Practice (Wiley & Sons, 2021). Författare är Håkan Jankensgård, docent på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Petter Kapstad, senior specialist inom enterprise risk management (ERM) och verksam v

https://www.lu.se/artikel/sa-bor-foretag-arbeta-med-riskstyrning-lat-papperstigern-forvandlas-till-en-radar - 2025-11-30

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.     Skruvar upp värmen – P

https://www.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-11-30

Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till användning. Plasmon är en kvasipartikel som härrör från kvantisering av svängningar i ett plasma eller i en metallpartikel. Exciton är

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2025-11-30

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2025-11-30

Lyssna på LUS vice ordförandes vårtal siste april och LUS ordförandes rektorsuppvaktning första maj. Siste april (30 april), Vårtalet, 17.55 LUS vice ordförande håller tal till våren. Talet hålls från andra våningen på AF-borgen klockan 17.55. Publiken samlas på Tegnérsplatsen. Vice ordförande ska enligt traditionen avslöja sin politiska inriktning genom en naturreferens. Efter talet sker mösspåta

https://www.lu.se/artikel/vartal-och-rektorsuppvaktning-siste-april-och-forsta-maj - 2025-11-30

Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn. Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakom

https://www.lu.se/artikel/amnesomsattning-och-somn-nycklar-till-gatan-als - 2025-11-30

Under årets Humanist- och teologdagar vid Lunds universitet bjuder föreläsarna på oförglömliga äventyr – från fablernas skatter till vattenfyllda gravar i Egypten, från grottkyrkor i Etiopien till skatterna inom oss – samt förstås till konstens, teaterns, klisterlapparnas och strupens språkliga skatter. Den 17 april är det premiär för Humanist- och teologdagarna, som i år är digitala. Religionshis

https://www.lu.se/artikel/dolda-skatter-temat-digitala-ht-dagar - 2025-11-30

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna. Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska statio

https://www.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-11-30

Mer distansarbete leder inte nödvändigtvis till minskat resande. I stället kan fritidsresandet öka för att kompensera hemmasittandet, tror transportforskaren Lena Winslott Hiselius. För kollektivtrafiken kan det bli en utmaning. Mycket talar för att distansarbetet kan vara här för att stanna, åtminstone delvis och på vissa arbetsplatser. Lena Winslott Hiselius, professor i trafikekonomi vid Lunds

https://www.lu.se/artikel/fritidsresandet-lar-oka-i-takt-med-hemmajobbandet - 2025-11-30

Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Livsmedelsforskaren Karolina Östbring listar vilka grödor det snackas om på konferenser, i akademin och industrin och som vi förväntas odla mer av i Sverige. Men allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser hon. Jämfört med många andra länder äts det lite bönor, linser och ärtor i

https://www.lu.se/artikel/basta-grodorna-att-klara-proteinskiftet - 2025-11-30

En liten del av de kvinnor som efter en bröstcanceroperation får behandling med hormonella läkemedel, skulle kanske vara mer hjälpta av en annan behandling. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet genomfört och som publiceras i JNCI Cancer Spectrum. – Kan resultaten bekräftas i ytterligare studier skulle det vara relevant att screena för de mutationer vi tittat på redan vid diagnos

https://www.lu.se/artikel/mutationer-kan-minska-effekten-av-brostcancerbehandling - 2025-11-30