Filtyp
Bakgrund: Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är centralt i den kommunala primärvården och påverkas av organisatoriska förutsättningar samt krav och förväntningar från patienter, anhöriga och verksamhet. Dessa faktorer kan inverka på arbetsmiljön och upplevelsen av meningsfullhet i yrkesrollen. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter på deras hälsofrämjande arbete inom kommun
Bakgrund: Hemsjukvården expanderar och att allt fler avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i patientens hem. Flera studier framhåller att patienter värdesätter att få vård i hemmet, men få studier beskriver sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med avancerade vårdbehov i hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av avancerade vård
Bakgrund: Postpartumdepression är en allvarlig diagnos som drabbar 10-13% av nyblivna mödrar. För att möjliggöra tidig identifiering ska alla nyblivna mödrar i Sverige erbjudas screening med självskattningsskalan Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Forskningen kring distriktssköterskors upplevelser av screeningen i Sverige är bristfällig. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenhete
Bakgrund: En åldrande befolkning och ett ökat antal äldre personer som vårdas i kommunal primärvård, kräver att distriktssköterskor är trygga i att samtala om döden. Patienter uttrycker en önskan om att diskutera sina förväntningar i livets slutskede, men denna önskning blir inte alltid tillgodosedd. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av samtal om döden med pati
Bakgrund: Att informera vårdnadshavare inför vaccination är en central del i skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Trots att information ges är vissa vårdnadshavare tveksamma till att låta skolsköterskan vaccinera deras barn. Skolsköterskor upplever kommunikationen med vårdnadshavarna som utmanande, vilket gör det viktigt att förstå hur kommunikationen ser ut inför vaccin
Bakgrund: Det finns många olika sätt att beskriva en mångbesökare men gemensamt är att de söker ofta sjukvård mer än andra patienter. Redan år 1954 uppmärksammades det att en liten grupp patienter tog upp en stor del av primärvårdens tid och de kan utgöra upp till 40–50 % av alla vårdbesök. Mångbesökarna är en komplex patientgrupp som ofta har flera kroniska sjukdomar, psykologiska eller sociala p
Bakgrund: Digital kommunikation som chatt blir allt vanligare i dagens primärvård. Kontakt via chatt ställer särskilda krav på distriktssköterskans arbetssätt. Studien utgår från Travelbees human-to-human-relationsteori, där empati, sympati och kommunikation är centrala för meningsfulla vårdrelationer Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av bedömningar
Bakgrund: Allt fler äldre med kroniska tillstånd och omfattande vårdbehov bor kvar i ordinärt boende, samtidigt som andelen platser i särskilt boende minskar. Det förskjuter vårdtyngden till hemmet och gör distriktssköterskan central i planering, samordning och genomförande av vård i en miljö som ofta är organisatoriskt och praktiskt utmanande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distrikts
Abstrakt. Bakgrund: Antibiotikaresistens (AMR) är ett växande hot mot den globala folkhälsan som orsakar miljontals dödsfall årligen och innebär stora kostnader för vården. Trots Sveriges relativt gynnsamma situation kvarstår utmaningar, särskilt inom primärvården där en stor del av antibiotikaförskrivningen bedöms vara onödig. Distriktssköterskors insatser är betydelsefulla i det förebyggande ar
Bakgrund: Psykisk ohälsa beskrivs som ett ökat hälsoproblem, speciellt bland tonåringar. Trots påvisad statistik om sämre mående så självskattar ändå tonåringar sin psykiska hälsa som god. Oftast är det skolsköterskan som blir den första kontakten gällande psykisk ohälsa för tonåringar. Elevhälsans uppdrag, däribland skolsköterskan, är att erbjuda exempelvis medicinska och psykosociala insatser fö
Bakgrund: Skolsköterskan har i sitt uppdrag att främja goda levnadsvanor till såväl barn samt deras vårdnadshavare för att förebygga ohälsa. Att främja goda levnadsvanor är centralt för att förebygga övervikt, obesitas och andra sjukdomar hos skolbarn. Samhället idag präglas av ökande hälsoutmaningar bland barn, där stillasittande, bristande matvanor och sömnsvårigheter påverkar deras fysiska och
Bakgrund: Personer med livsstilssjukdomar som dör i förtid har ökat och därmed har behovet av hälsofrämjande arbete också ökat och blivit mer aktuellt inom hälso- och sjukvården. Därför är det hälsofrämjande förhållningssättet i distriktsköterskans arbete betydelsefullt för att kunna stödja patientens delaktighet till egenvård. Riktade hälsosamtal utförs inom primärvården för att i ett tidigt sked
Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn – sås
BACKGROUND: The predictive value of atrial conduction abnormalities, reflected by P-wave indices (PWI), and their association with biomarkers signaling fibrosis for the development of atrial fibrillation (AF) in patients with heart failure (HF) remains underexplored.OBJECTIVE: We aim to investigate the associations between PWI, fibrosis biomarkers, and the risk of incident AF in patients with HF.M
FLT3 is a critical prognostic marker in acute myeloid leukemia (AML) due to its high frequency of mutation. Primary mutations in FLT3 include point mutations or deletions in the tyrosine kinase domain (TKD) and internal tandem duplications (ITD) in the juxtamembrane (JM) region. These mutations lead to ligand-independent activation, disrupting the JM region and kinase domain interaction, resulting
Partnervåld utgör ett allvarligt samhällsproblem med omfattande konsekvenser för både individer och samhälle. För att minska risken för skada till följd av problemet behöver socialtjänsten arbeta med både primär och sekundär prevention. Ett effektivt förebyggande arbete förutsätter emellertid kunskap om den tidsmässiga ordningen och variationen av riskfaktorer som är förknippade med utövande av paIntimate partner violence (IPV) is a serious social issue with profound consequences for individuals and society. To reduce the risk of harm caused by IPV perpetration, social services need to engage in both primary and secondary prevention efforts targeting the issue. However, effective preventive work requires knowledge about the temporal sequence and variability of risk factors associated with
