Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 138120 sökträffar

Populärvetenskapliga arrangemang

Vill du veta mer om aktuell forskning inom medicin och hälsa? Och på ett lättbergripligt vis? Här hittar du länkar vidare till olika populärvetenskapliga arrangemang. Forskningens dag Ett årligen återkommande populärvetenskapligt arrangemang. Våra forskare presenterar aktuell forskning inom ett utvalt tema.  Kunskapskrogen Samtalskvällar om medicinen och det mänskliga. Kvällar kring aktuella frågo

https://www.medicin.lu.se/samverkan/popularvetenskapliga-arrangemang - 2026-11-01

Stöd medicinsk forskning

Som medicinsk fakultet är det vår uppgift och vårt ansvar att bidra till människors hälsa. Vi för kampen mot sjukdom och ohälsa genom forskning som leder till kunskap och nya metoder och behandlingar. Vi utbildar även framtidens sjukvårdspersonal som får med sig forskningsbaserad kunskap ut i yrkeslivet. Vid vår fakultet finns många forskningsområden som är internationellt ledande. Det gäller exem

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning - 2026-11-01

Bengt Hjelm, Familjen Hjelms stiftelse

Berätta om din bakgrund, och din koppling till Medicinska fakulteten i Lund. – Efter en lång karriär med intensivt arbete som företagsdoktor, företagsledare och styrelseproffs i industrin, senast på Nibe AB, beslutade jag mig för att gå i pension när jag var 60 år. På det följde nästan 20 år som ”friherre”. Bland annat har jag ägnat mig åt träning och segling tillsammans med min hustru. Under den

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/bengt-hjelm-familjen-hjelms-stiftelse - 2026-11-01

Björn Ovander, Sparbanken Skåne

Kan du dela med dig av bakgrunden till Sparbanken Skånes engagemang för samhället, och specifikt ert stöd till forskning vid Medicinska fakulteten? – Som sparbank vill vi medverka till en positiv samhällsutveckling, det är något som funnits med i vårt DNA ända sedan de första sparbankerna bildades på 1800-talet. Förutom den ganska självklara aspekten kring vardagsekonomi och företagens utveckling

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/bjorn-ovander-sparbanken-skane - 2026-11-01

Ann Månsson, Bröstcancerföreningen Victoria Östra Skåne

Skulle du kunna kort dela lite information om Bröstcancerföreningen? Vad karaktäriserar er organisation och vad är viktigt för er att stötta? – Bröstcancerföreningen Victoria Östra Skåne är en lokal bröstcancerförening som tillhör Bröstcancerförbundet. Vi har stödpersoner som nyopererade, opererade och anhöriga kan ta kontakt med för samtal och stöd. Vi ordnar föredrag och aktiviteter för våra med

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stod-medicinsk-forskning/donationer-som-gor-skillnad/ann-mansson-brostcancerforeningen-victoria-ostra-skane - 2026-11-01

Jenny Fredriksson

Riskgener för typ 2-diabetes och död i hjärt- kärlsjukdomar Typ 2 diabetes är en sjukdom där dels bukspottkörtelns förmåga att producera hormonet insulin och dels kroppens förmåga att svara på insulin (insulinkänslighet) är nedsatt. Eftersom insulin behövs för att ta upp socker (glukos) från blodet i organ som muskel och fett, är glukoskoncentrationen i blodet förhöjd hos typ 2 diabetiker. Med hjä

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2006/jenny-fredriksson - 2026-11-01

Emma Carlsson

Kandidatgener för fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes Förekomsten av fetma ökar lavinartat över hela världen, Sverige inte undantaget, och detta är en stor bidragande orsak till att antalet fall av typ 2 diabetes tilltar på ett liknande sätt. Både fetma och typ 2 diabetes är sjukdomar med ett komplicerat mönster av samverkande genetiska och miljömässiga faktorer. Drabbade individer har en k

https://www.diabetesportalen.lu.se/emma-carlsson - 2026-11-01

Ola Hansson

Hormonkänsligt lipas, nya roller för ett gammalt enzym Ur ett evolutionärt perspektiv har förmågan att lagra energi varit fördelaktig när tillgången på föda varit begränsad. I våra dagar i västvärlden råder det ingen brist på mat och vår förmåga att lagra energi har istället blivit en börda i dubbel bemärkelse. Energi lagras i kroppen framförallt i form av fett, s.k. triglycerider. Övervikt och fe

https://www.diabetesportalen.lu.se/ola-hansson - 2026-11-01

Håkan Lindvall

Hormonkänsligt lipas och betacellerna Arbetet med denna avhandling har handlat om hormon-känsligt lipas (HKL) och dess roll i ?-cellerna, som producerar insulin och finns i bukspottskörteln. För att senare kunna beskriva vad vi har kommit fram till och vad det kan innebära, kommer jag först att kort beskriva HKL och sjukdomen diabetes. Hormon-känsligt lipas (HKL) är ett enzym, som finns inne i kro

https://www.diabetesportalen.lu.se/hakan-lindvall - 2026-11-01

Devjit Tripathy

Defekt insulinsekretion vid typ 2-diabetes Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som karakteriseras av kroniskt förhöjt blodsocker och som obehandlad kan leda till svåra komplikationer i blodkärl, ögon, njurar, nerver m.m. Sjukdomen beror på kroppens oförmåga att producera (typ 1 diabetes) eller svara på effekt av (typ 2 diabetes) hormonet insulin. Det finns ca 150 miljoner personer med diabetes i värl

https://www.diabetesportalen.lu.se/devjit-tripathy - 2026-11-01

Proteinet fosfodieteras roll för insulinutsöndring

Linda Hämdahl Denna avhandling är en s.k. sammanläggningsavhandling och innehåller tre delarbeten. Delarbete I är publicerat, delarbete II är under revision inför publikation och delarbete III är i manuskriptform. Syftet med mina studier har varit att undersöka regleringen av insulinsekretion från de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln med fokus på ett specifikt protein - fosfodiesteras

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2003/proteinet-fosfodieteras-roll-insulinutsondring - 2026-11-01

Kristina Bengtsson

Genetiska faktorers betydelse för högt blodtryck Högt blodtryck (hypertoni) och åldersdiabetes (typ 2 diabetes) är två av västvärldens vanligaste folksjukdomar, i Sverige är förekomsten ca 15% respektive 3,5%. Båda tillstånden ger upphov till hjärta-kärlkomplikationer såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke och orsakar hög sjuklighet och dödlighet i befolkningen. Kombinationen av hypertoni och t

https://www.diabetesportalen.lu.se/kristina-bengtsson - 2026-11-01

Cecilia Lindgren

Sökandet efter misstänkta riskgener för diabetes Typ 2 diabetes (även kallat sockersjuka eller åldersdiabetes) är en av våra vanligaste förekommande folksjukdomar och ungefär 5% av alla människor beräknas ha sjukdomen. Typ 2 diabetes karakteriseras av kroniskt förhöjda blodsockernivåer som orsakas dels av en oförmåga hos insulin att befrämja blodsockerupptag i dess målvävnader, fett och muskel, oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/cecilia-lindgren - 2026-11-01

Carl-Johan Östgren

Typ 2-diabetes och högt blodtryck Typ 2 diabetes är en av världens vanligaste och snabbast ökande kroniska sjukdomar. Sjukdomen är smygande och ger ofta inledningsvis inte några särskilda symptom. Den kan därigenom förbli oupptäckt under många år. Typ 2 diabetes är dock en allvarlig sjukdom; överdödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är fyra gånger högre hos patienter med typ 2 diabetes än hos dem som

https://www.diabetesportalen.lu.se/carl-johan-ostgren - 2026-11-01

Antikroppar och skillnad mellan typ 1- och typ 2-diabetes

henric borg Vid Typ 1 diabetes mellitus (insulinberoende, [ungdoms]) förlorar kroppen förmågan att tillverka insulin, det hormon som styr upptaget av socker i kroppens celler. Insulinet bildas av bukspottskörtelns hormonproducerande betaceller, och Typ 1 diabetes orsakas av att dessa celler skadas och förstörs. Denna skadeprocess anses idag i de flesta fall förmedlas av kroppens eget immunsystem,

https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2002/antikroppar-och-skillnad-mellan-typ-1-och-typ-2-diabetes - 2026-11-01

ÅsaLinda Lethagen

Klinisk, genetisk och betabok beskrivning av LADA Diabetes mellitus, sockersjuka, har blivit en allt vanligare sjukdom över hela världen. Det finns totalt drygt 100 miljoner diabetiker idag och antalet förväntas åtminstone fördubblas till år 2010. Viktiga skäl till denna nästan epidemiska utveckling är livsstilsförändringar som lett till bl.a. övervikt och minskad fysisk aktivitet. Ett annat skäl

https://www.diabetesportalen.lu.se/asalinda-lethagen - 2026-11-01

Bengt Littorin

DISS-studien, riskfaktorer och klassifikation Patienter med diabetes mellitus har högt blodsocker. Insulin reglerar blodsockervärdena. Redan i slutet av 1800 talet föreslogs att skulle det finnas två olika typer av diabetes, den ena beroende på bristande insulinbildning, den andra beroende på bristande insulineffekt. Insulinkänslig och insulinresistent I början av 1900 talet utvecklades insulinfra

https://www.diabetesportalen.lu.se/bengt-littorin - 2026-11-01

Diabeteshistoria

Diabetessjukdomen är nog lika gammal som människan själv. Under århundraden präglades behandlingen av vanmakt och okunskap. Ett exempel är att diabetikerna uppmanades att äta socker. Först under det sena 1800-talet blev behandlingarna mer ändamålsenliga. En rad olika dieter infördes. Mer ändamålsenliga men plågsamma, till exempe l svält- och fettkurer. Med insulinets upptäckt 1921 ändrades bilden.

https://www.diabetesportalen.lu.se/om-diabetessjukdomar/diabeteshistoria - 2026-11-01

Insikten att all diabetes inte är samma sjukdom

Först när insulinet några år in på 1920-talet blev till tillgängligt för allt fler diabetiker som tack vare den nya behandlingen överlevde allt längre stod det klart att diabetes inte var en enda sjukdom. Den gamla indelningen i milda, svåra och farliga diabetesfall stämde inte. När tanken väl var väckt dröjde det inte länge innan diabetesläkarna började urskilja mönster. Det mest uppenbara var at

https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/insikten-att-all-diabetes-inte-ar-samma-sjukdom - 2026-11-01

Joining Forces for Sustainability: The value of interdisciplinary education

ADVANCING SUSTAINABLE SOLUTIONS Our global sustainability challenges are complex and require partnerships and collaboration across disciplines and sectors. As such, as a society, we must value interdisciplinary perspectives and work together to address these challenges. In this episode, we discuss the value of interdisciplinary education to address our complex sustainability challenges. We share t

https://www.iiiee.lu.se/media-press/podcast-advancing-sustainable-solutions/podcast-episode-guide/joining-forces-sustainability-value-interdisciplinary-education - 2026-11-01