Sökresultat

Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. För tre år sedan skapade FN den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. Dagen infalle

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ungdomar-far-chans-att-jaga-higgspartiklar - 2025-11-19

I en ny studie har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt att blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. – På ett ställe doftar de tallskog, på ett annat precis som jenkatuggummi, och lite längre söderut parfym, berättar Magne Friberg, universitetslektor vid biologiska institutionen i Lund. I åtta år har han studerat blomdoften i 94 pop

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomman-doftar-olika-pa-olika-platser - 2025-11-19

Nu startar projektet Stjärnförsöket. Förhoppningen är att få in 100.000 observationer under det kommande året. Syftet är att väcka uppmärksamhet för det ständigt växande problemet med ljusföro­reningar. Projektets vetenskapliga ledare är fysikern Urban Eriksson. Stjärnförsöket är ett massexperiment och bygger på begreppet citizen science, det vill säga att allmänheten bidrar med datainsamling till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stjarnskadning-pa-bred-front - 2025-11-19

Nu görs det satsningar på en rad nya forskningsprojekt om extremväder, i ljuset av den gångna sommarens extrema torka. Tre av dessa projekt handlar om extremvädrets inverkan på algblomningar, på humlesamhällen samt användningen av klimatmodeller för att undersöka effekter på politik, juridik och samhällsengagemang. Det statliga forskningsrådet Formas beviljade nyligen 50 miljoner kronor till samma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-pa-extremvader - 2025-11-19

Anders Johansen, professor i astronomi vid Lunds universitet, tilldelas Göran Gustafssonpriset i fysik. Han får priset på drygt 5 miljoner kronor för sin banbrytande forskning om hur planeter bildas och utvecklas i närheten av unga stjärnor. Anders Johansen har rönt stora internationella framgångar med sina datorsimuleringar. Hans teorier förklarar hur det kan ha gått till när små dammpartiklar i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fint-pris-till-forskning-om-hur-planeter-bildas - 2025-11-19

Forskare i teoretisk fysik vid Lunds universitet har tagit fram en algoritm för att spåra felmärkta data hos cancerpatienter. Insatsen gav dem förstapriset i en tävling som utlysts av den amerikanska myndigheten för livsmedel och läkemedel. Felmärkta kliniska och biologiska data är ett problem som bidrar till oanvändbara resultat och felaktiga beslut inom vården. Den mänskliga faktorn ligger bakom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-vann-tavling-med-konstgjord-intelligens - 2025-11-19

Bortåt 100 arter av seglarfåglar är helt anpassade till ett liv i luften. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet efter att ha studerat ännu en art och konstaterar att det finns individer som inte landar på över tre månader. – De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid bi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fodda-att-ata-och-sova-i-luften - 2025-11-19

Solstormar kan bli betydligt kraftigare än vad man hittills bedömt. En ny studie av bland annat forskare från Lunds universitet har hittat bevis för det tredje nu kända fallet av enorma solstormar i historisk tid. Vårt samhälle är sannolikt inte är tillräckligt förberett för sådana händelser, menar forskarna. Vår planet befinner sig i ett ständigt bombardemang av kosmiska partiklar. Men ibland bli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/samhallet-skyddas-daligt-mot-enorma-solstormar - 2025-11-19

Forskare vid Lunds universitet är på väg att ta reda på vad bin i olika klimatzoner i skilda delar av världen ser bäst. Resultaten ökar kunskapen kring pollinering när forskarna nu lättare kan avgöra vilka blommor som olika bin har lättast att urskilja och vilka de har svårt att se. Sedan tidigare är det känt att stora bin ser bättre än små individer, men det har varit oklart varför. – Vi har unde

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-ser-stora-humlor-sma-blommor - 2025-11-19

Jätteplaneten Jupiter bildades fyra gånger längre bort från solen än sin nuvarande omloppsbana. Det tog bara 700 000 år för giganten att förflytta sig inåt i solsystemet. Bevisen för denna mäktiga resa har forskarna hittat tack vare ett antal asteroider runt Jupiter. Det är känt att gasjättar kring andra stjärnor ofta befinner sig väldigt nära sin sol. Enligt gängse teori har dessa gasplaneter bil

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-jupiters-okanda-resa - 2025-11-19

En färsk studie från Lunds universitet visar hur man kan öka möjligheten att utvinna ström ur bakterier. Studien kan bli vägledande i jakten på de åtråvärda elektronerna. En av samhällets stora utmaningar idag är att tillgodose behovet av förnybar och miljövänlig energi. En möjlig energikälla som intresset växer allt mer kring är bakterier. De senaste åren har forskare försökte att fånga in den el

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bakterier-kan-bli-framtida-stromkalla - 2025-11-19

En professor på geologiska institutionen vid Lunds universitet får drygt 26 miljoner kronor i ett åtråvärt anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojektet handlar om kiselalgernas tidiga tillväxt i havet för 250 miljoner år sedan och de globala effekter som algernas tillväxt gav upphov till. Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får pengarna för ett femårigt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskning-far-prestigefyllt-mangmiljonbelopp - 2025-11-19

Nu tycks forskare ha hittat resterna av en planet som cirkulerar runt en slocknande stjärna. Det aktuella planetfragmentet har en omloppstid på bara två timmar och väcker stor nyfikenhet hos astronomerna. En ny studie, som nu publiceras i tidskriften Science, lägger fram bevis för att forskare har hittat en liten himlakropp, en så kallad planetesimal, runt en vit dvärg drygt 400 ljusår från Jorden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sondersliten-planet-kretsar-runt-doende-stjarna - 2025-11-19

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna. Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hos-dykarskalbaggar-bromsar-hanarna-evolutionen - 2025-11-19

Nu utkommer fossilforskaren och lundaprofessorn Mats E. Eriksson med sin andra bok i den tämligen udda kombinationen av geologi och hårdrocksmusik. Dessutom låter han uråldriga fossil och hårdrocksartister mötas i en unik utställning som får Sverigepremiär på Sweden Rock-festivalen i början av juni. Mats E. Eriksson, geologiprofessor vid Lunds universitet, forskar till vardags på mikroskopiska fos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fossilfynd-infiltrerar-hardrocksmusik - 2025-11-19

Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita. Honmyggor förlitar sig på värme, fukt och kroppslukt i sin jakt på blod. Nu har forskare i Lund och USA upptäckt hur det går till när myggor känner lukten av svett och varför

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-dras-myggor-till-svettiga-personer - 2025-11-19

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardstips-fem-enkla-satt-att-bidra-till-biologisk-mangfald - 2025-11-19

I sommar är det femtio år sedan människan för första gången satte sin fot på månen. Med avstamp i denna utomjordiska händelse har Lunds universitets magasin tagit pulsen på aktuell astronomiforskning vid Lunds universitet. Sofia Feltzing och Ross Church jobbar i ett par av de stora satsningar som ligger i forskarnas horisont inför framtiden. Den 21 juli 1969 tog mänskligheten sitt första kliv på e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pulsen-pa-astronomin-50-ar-efter-manlandningen - 2025-11-19

Växter har ett kemiskt försvar som gör att de släpper ut vissa ämnen vid exempelvis insektsangrepp. Nu visar en studie med forskare från Lunds universitet att växternas utsläpp kan vara många gånger större om angreppen sker i varmare klimat. Hur utsläppen av dessa ämnen förändras i framtiden och vilka effekter de har på ekosystemet måste tas med i klimatdiskussionen, menar forskarna bakom studien.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxternas-kemiska-krigforing-okar-vid-varmare-klimat - 2025-11-19

För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar dyngbaggarna ut riktningen med hjälp av vinden. Det är ett internationellt forskarlag bestående av biologer i Sverige och Sydafrika som har upptäckt dyngbaggarnas vindkompass och hur den kom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djur-kopplar-pa-reservkompassen-nar-solen-star-hogt - 2025-11-19