Sökresultat

Markus Lahtinen, universitetsadjunkt och forskare på Institutionen för informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tillträdde maj 2024 som ordförande för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS). SNOS-nätverket är en ledande aktör inom säkerhets- och trygghetsfrågor. Genom att driva opinionsbildning och sprida nyheter via sina plattformar SecurityUser.com och den internat

https://www.ehl.lu.se/artikel/markus-lahtinen-ny-ordforande-sakerhet-naringsliv-och-samhalle-1 - 2025-12-13

Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund ger från och med i höst tre online-baserade kurser som framför allt vänder sig till yrkesverksamma inom offentlig eller icke vinstdrivande verksamhet som vill öka sina kunskaper och förmågor rörande ledning och styrning inom offentliga eller icke vinstdrivande organisationer. Akademiska kurser som kan underlätta sektorns kompetensförsörj

https://www.ehl.lu.se/artikel/kefu-har-tagit-fram-tre-universitetskurser-i-satsning-pa-livslangt-larande - 2025-12-13

Den 1 december förde i år med sig snöblandat regn – och ett besök av vice riksbankschef Anna Breman i Lund. Hon besökte Lunds universitet för att tala om den aktuella penningpolitiken. Vad innebär den? Hur ser landets ekonomiska läge ut? Vad har vi att vänta de närmaste åren? Hon fick sällskap en namnkunnig panel som gav sina perspektiv i ämnet. Med regn och rusk utanför fönstren, fylldes Crafoord

https://www.ehl.lu.se/artikel/vice-riksbankschefen-i-lund-rantan-ar-en-prognos-inte-ett-lofte - 2025-12-13

Hur mäter vi ett lands utsläpp av koldioxid mest rättvisande? Genom hur mycket utsläpp produktionen ger upphov till inom landets gränser? Eller ska vi ta hänsyn även till utrikeshandeln på olika sätt? Ekonomihistorikern Astrid Kander från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet förespråkar att de nuvarande måtten kompletteras med egenutvecklade ”teknikjusterade klimatfotavtrycket” som även mäter ex

https://www.ehl.lu.se/artikel/energihistorikern-astrid-kander-om-det-teknikjusterade-klimatfotavtrycket - 2025-12-13

Reds. anm: denna intervju gjordes 2024 och är översatt från engelska till svenskaSofie, berätta vad du gör idag!Jag arbetar med hållbarhetsdata och uppmuntrar företag att mäta data som verkligen spelar roll - jag hjälper dem att förstå att ESG*-data (*Environmental, Social samt Governance) är lika viktiga för verksamheten som finansiella data. SustainLab, där jag arbetar, är en fullserviceleverant

https://www.ehl.lu.se/artikel/mot-alumnen-sofie-bjerling - 2025-12-13

Möt Stina Vikingson och Pernilla Thellmark på Ekonomihögskolans karriärcenter som börjat jobba konkret och handfast med personliga utvecklingsmål för hållbar utveckling. Deras målgrupp är studenter, men metodiken fungerar för allt från den enskilda individen till team och större grupper på arbetsplatsen. – Välj en färdighet som du skulle vilja utveckla. Reflektera över den tillsammans med någon du

https://www.ehl.lu.se/artikel/inre-hallbarhetsmal-studenternas-personliga-utveckling - 2025-12-13

Ett spatio-temporalt dataset på mikronivå för geokodade individer i fem svenska församlingar, 1813-1914, har skapats av Finn Hedefalk, Patrick Svensson och Lars Harrie. Publikationen finns fritt tillgänglig på: http://www.nature.com/articles/sdata201746, och information om författarna finns här: Finn Hedefalk, Patrick Svensson och Lars Harrie.Datasetet ger en detaljerad spatio-temporal beskrivning

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/historiskt-spatio-temporalt-dataset-1813-1914-publicerat-i-nature-scientific-data - 2025-12-13

Professor Torben R. Christensen är huvudförfattaret ill en internationell utvärdering av Arktis klimat och miljö, "Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic", (SWIPA). Författarna intervjuades för en kortfilm som nu är tillgänglig. SWIPA-rapporten släpptes den 25 april 2017 vid en konferens i Washington, "Bringing Knowledge to Action" som organiserades av Arctic Monitoring and Assessment-progr

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/torben-r-christensen-i-kortfilm-om-arktis-klimat-och-miljo - 2025-12-13

EASAC har gett ut en ny rapport om skogens multifunktionella roll. Bl.a. avlivas myten om bioenergins klimatneutralitet. EASAC – de Europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma vetenskapliga råd – har gett ut en ny rapport som handlar om skogens multifunktionella roll med fokus på biodiversitet och klimat. I rapporten avlivas bland annat myten om bioenergins klimatneutralitet och där ges förslag p

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/ny-rapport-fran-easac - 2025-12-13

Hakim Abdi, som nyligen disputerade vid institutionen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel på webbplatsen The Conversation. Hakim Abdi disputerade nyligen vid institutionen. Nu har han publicerat en populärvetenskaplig artikel på webbplatsen The Conversation. Artikeln har titeln ”Chad is the country most vulnerable to climate change – here’s why”.Artiklar som publicerats på webbplatsen p

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/chad-country-most-vulnerable-climate-change-heres-why - 2025-12-13

Jörgen Olofsson, Markku Rummukainen och Minchao Wu intervjuades nyligen i olika medier. Forskare i intervju om strategier för att uppnå klimatmålenJörgen Olofsson har intervjuats i Dagens ETC om en ny bok med 100 strategier för att uppnå klimatmålen till år 2050. ”Jag har bara skummat igenom listan, men jag ser att till exempel livsmedel, hur de produceras och konsumeras, är med. Det tror jag är e

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/medarbetare-i-svensk-media - 2025-12-13

Anders Lindroth intervjuad i Dagens ETC om skogens klimatpåverkan, och om varför kolhalten i atmosfären ökar. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen, blev nyligen intervjuad av Dagens ETC. En artikel handlar om skogens klimatpåverkan. ”I princip vore det bästa för klimatet att bara låta skogen stå den närmaste tiden, om man snabbt vill uppnå resultat”, säger Anders.I en annan artike

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/anders-lindroth-i-intervjuer-i-dagens-etc - 2025-12-13

Antagandet att bioenergi är klimat- eller koldioxidneutralt ifrågasätts allt mer. Återbetalningstiden för koldioxidskulden som uppstår vid förbränning kan vara mycket lång. Exempelvis generar kalhyggesbruk mycket stora utsläpp av växthusgaser de första 10–15 åren efter avverkning, skriver forskarna Anders Lindroth och Christina Moberg. Läs hela artikeln på DN DebattBesök Anders Lindroths personals

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/dn-debatt-kalhyggesbruk-ger-stora-utslapp-av-vaxthusgaser - 2025-12-13

Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen, har intervjuats i ett filmklipp som publicerats på ATL:s webbplats. I intervjun berättar Lindroth bland annat om kontinuitetsskogsbruk och skogen som kolsänka.Se filmklippet här

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/anders-lindroth-i-intervju-om-skogen-som-kolsanka - 2025-12-13

Ett stor "gardin" sätts upp för att minska vatteningången till delar av skogen. NBC News gjorde nyligen ett reportage om ett pågående VR-Uforsk-finansierat projekt samordnat av Dr Dan Metcalfe. Projektet går bl.a. ut på att man riggar en 30 meter hög 40 meter bred gardin mitt i orörd molnregnskog i Peru. Syftet är att minska den mängd vatten som når skogen, för att därefter mäta följderna detta få

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/dan-metcalfe-samordnar-projekt-peruansk-regnskog - 2025-12-13

Dan Metcalfe skriver om ett nyligen publicerad artikel i Science. Dr Dan Metcalfe vid institutionen har skrivit om en nyligen publicerad artikel i Science. Artikeln handlar om resultatet av 26 års kontinuerlig försöksuppvärmning på markmikrobiella populationer och effekten det får på kolets kretslopp. Författarna fann att jordens mikrobiella population, under långa perioder av uppvärmning, förändr

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/en-mycket-storre-andel-av-den-kol-som-finns-lagrad-i-marken-skulle-kunna-vara-i-riskzonen-att-bli - 2025-12-13

Anders Lindroth intervjuad i flera medier om skogarnas förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen, har intervjuats i flera medier om ny forskning som visar att tidigare vårar ökar skogarnas förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären. Lindroth berättar bland annat att våren numera inträffar åtta dagar tidigare än för 35 år sedan. Läs mer i

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/tidigare-var-okar-skogarnas-kolupptag - 2025-12-13

Under en av sessionerna på COP23 i Bonn kommer Margareta Johansson berätta om konsekvenserna av när permafrosten töar. Temperaturökningen vid Arktis sker snabbare än den genomsnittliga globala uppvärmningen, och Arktis är en nyckelregion när det gäller människans förståelse av klimatförändringarna. Lindrings- och anpassningsstrategier i Arktis är således en integrerad del av EU:s bredare ansträngn

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/margareta-johansson-haller-foredrag-under-cop23 - 2025-12-13

Petter Pilesjö, Andreas Persson, Ali Mansourian och Micael Runnström har tillsammans med forskare vid Eduardo Mondlane University (EMU) i Moçambique fått 18 miljoner kronor av Sida för att utveckla ubildningsprogram vid EMU samt samt utbilda doktorander i Sverige. Petter Pilesjö, Andreas Persson, Ali Mansourian och Micael Runnström har tillsammans med forskare vid Eduardo Mondlane University (EMU)

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/forskare-far-18-miljoner-kronor-samarbetsprojekt - 2025-12-13

Förlusterna av markens kol och kväve i samband med skogsbränder är mycket större än vad man hittills har känt till. Det visar en omfattande forskningsstudie som nu har sammanställt brandexperiment världen över. Inte bara vegetationen går förlorad vid skogsbränder. När skogen brinner drabbas även marken, genom förluster av både kol och näringsämnen. Dessa näringsförluster kan i sin tur påverka ekos

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/ovantat-stora-naringsforluster-vid-skogsbrander - 2025-12-13