Sökresultat

Hba1c, långtidsvärdet för blodsocker ger värdefullt besked om medelvärdet. Men för att spåra toppar och dalar måste provet kompletteras med vanliga blodsockerkontroller. Att med ett enda blodprov få svar på hur den senaste tidens genomsnittliga blodsockernivå varit är till stor hjälp för en god blodsockerkontroll vid diabetes. Men eftersom Hba1c bara ger besked om genomsnittsnivån fångas inte ens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hba1c-plus-enskilda-blodsockervarden-ger-en-sann-bild - 2026-01-20

Högt blodtryck ökar risken för njurskador vid diabetes. Gränsen för behandling är också satt snävare vid diabetes men nu visar en stor undersökning att även sänkning av normalt blodryck har en skyddande effekt på njurarna. Sambandet mellan högt blodtryck och njurskador vid diabetes är sedan länge känt. Därför inleds behandling med blodtryckssänkande läkemedel oftare vid lägre värden, det vill inna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bra-njurarna-sanka-ocksa-normalt-blodtryck - 2026-01-20

Genetiska varianter som ökar risken för hjärtinfarkt ligger också bakom en större ärftlig risk för stroke. Detta visar en stor undersökning som forskare vid Lunds Universitet och Universitetssjukhusen i Malmö och Lund har utfört. – Det är välkänt att stroke går i vissa släkter, men fram tills nyligen har man bara känt till ett fåtal ovanliga genvarianter som kan orsaka stroke, säger Gustav Smith,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riskgener-stroke-identifierade - 2026-01-20

Vill du gå ned i vikt? Ät inte så mycket! Det låter självklart. Nu är det också vetenskapligt visat. Minska på fettet eller på kolhydraterna? Det fungerar, bara du minskar på något. – Det enda som betyder något för att du ska gå ner i vikt är mängden mat du äter, inte om det är proteiner eller kolhydrater eller något annat, säger Frank Sacks, professor på Harvard-universitetet i USA till Sveriges

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enda-sattet-att-ga-ned-i-vikt-mindre - 2026-01-20

En matsked kanel på gröten minskar insulinresistens och stimulerar tarmhormonet GLP-1. Kanel gör att kroppens sockeromsättning underlättas. Läkaren Joanna Hlebowicz på Universitetssjukhuset MAS i Malmö har i sin forskning visat på kanelkryddans olika antidiabetiska egenskaper. - Kanel är inget alternativ till nya läkemedel vid diabetes men kryddans effekter kan vara utgångspunkt för nya läkemedel,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kanel-forbattrar-sockeromsattningen - 2026-01-20

Under graviditeten börjar kvinnor med långvarig typ 1 diabetes att producera insulin. Hur det går till är oklart. Forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn har följt 90 kvinnor med typ 1 diabetes under hela graviditeten och regelbundet mätt deras nivåer av C-peptid som ett mått på koppens egen insulinproduktion.I stort sett samtliga kvinnor fick allt högre C-peptidnivåer ju längre graviditeten forts

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-typ-1-diabetes-borjar-producera-insulin - 2026-01-20

- Det är ett vanligt missförstånd att de som redan har typ 1 diabetes inte skulle ha nytta av ett fungerande diabetesvaccin. Stoppar vi immunsystemets angrepp på insulincellerna växer nybildade celler successivt fram och börjar producera insulin, säger Åke Lernmark. Många försök att stoppa immunsystemets angrepp på de insulinproducerande cellerna som leder till typ 1 diabetes har gjorts och flera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-fungerande-diabetesvaccin-skulle-ocksa-bota - 2026-01-20

Om några veckor börjar de första barnen vaccineras med GAD. Förhoppningen är att GAD ska hejda den sjukdomsprocess som leder till typ 1 diabetes. Det är första gången GAD-vaccinet testas på barn som har hög risk att insjukna men ännu inte gjort det. Högriskbarnen har dels en ärftlig risk för diabetes, dels antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna, vilket är ett tecken på att immunsystem

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gront-ljus-diabetesvaccin-till-friska-hogriskbarn - 2026-01-20

Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar också hur felaktiga de ga

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2026-01-20

Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2026-01-20

Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par enäggstvillingar får di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2026-01-20

En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste åtta vecko

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2026-01-20

Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för nya läkemedelHormonkänlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2026-01-20

Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvikten innebär en ökad risk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2026-01-20

Sedan länge är komjölk till små barn en misstänkt igångsättare av det autoimmuna angrepp som kan leda till typ 1 diabetes. Nu frikänner en stor finsk undersökning helt komjölken. Diabetesrisken ökar inte. Många faktorer i omgivningen står på de misstänktas lista för att trigga igång immunsystemet mot de insulinproducerande betacellerna. En av dem är sedan länge komjölksproteiner i form av välling

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vallingen-friad-fran-misstankar - 2026-01-20

En molekylär strömbrytare som styr graden av insulinresistens kan bli måltavla för nya läkemedel riktade direkt mot insulinets dåliga effekt ute i kroppen. Fyndet, vilket är gjort hos feta möss, kan vara en del av den bakomliggande förklaringen till att övervikt och fetma så intimt hänger samman med insulinresistens, det vill säga att vävnaderna ute i kroppen blir mer eller mindre okänsliga för in

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanism-bakom-insulinresistens-upptackt - 2026-01-20

Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man ska inte göra det på ege

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2026-01-20

Barn som växer snabbt på längden har stort tycke för godis, läsk och annat sött. Suget är befogat och när tillväxten avtar minskar begäret. - Detta är den först visade länken mellan ett sug efter socker och ett biologiskt behov, säger Danielle Reed, forskare på Monell Chemical Senses Center i Washington i ett pressmeddelande om undersökningen.Barn gillar godisBarn i många olika kulturer föredrar d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-sockersug-biologiskt-berattigat - 2026-01-20

I konkurrens med tiotalet andra europeiska konsortier har Lunds universitet med samarbetsparter fått ett forskningsanslag på cirka en kvarts miljard kronor. Pengarna, som kommer från EU och läkemedelsindustrin, ska användas till att flytta fram positionerna i kampen mot diabetessjukdomarnas komplikationer. I det vinnande konsortiet, SUMMIT, ingår förutom Lunds Universitet också Karolinska Institut

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-kvarts-miljard-till-forskning-om-komplikationer - 2026-01-20

Barn som är överviktiga i tioårsåldern löper större risk att senare i livet insjukna i typ 1 diabetes. Förklaringen kan vara att övervikten stressar betacellerna vilket får immunsystemet att angripa dem. Sambandet stod klart när forskare vid University College i London analyserade viktutvecklingen och typ 1 diabetes bland drygt 11 000 barn som har följts sedan födelsen med kontroller när de var fe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-en-trolig-lank-mellan-typ-2-och-typ-1-diabetes - 2026-01-20