Sökresultat

Det pågår febril forskningsutveckling inom fältet bioelektronik och implantat av elektriskt ledande material för behandling av sjukdomar. Men behandling med bioelktronik är inte komplikationsfritt. Forskare vid Lunds universitet har nu tagit ytterligare ett steg inom fältet och utvecklat en förfinad metod för att skapa detaljerad och vävnadsvänlig bioelektronik. I studien som publiceras i Advanced

https://www.medicin.lu.se/artikel/de-skapar-bioelektronik-i-kroppen-med-ljus - 2025-09-30

För ett och ett halvt år sedan kartlades bakterier från krigsskadade på sjukhus i Ukraina. Studien, som rönt stor uppmärksamhet, visade att en del av bakterierna var totalresistenta mot antibiotika. Nu har samma forskare undersökt bakteriernas smittsamhet. – Bakterien Klebsiella pneumoniae som är resistent mot alla antibiotika är dessutom extra aggressiv och farlig, säger Kristian Riesbeck, som le

https://www.medicin.lu.se/artikel/totalresistenta-bakterier-fran-krigets-ukraina-ar-extremt-sjukdomsframkallande - 2025-09-30

Genom att presentera cancerforskning som en kamp mellan ont och gott – och sig själv som en hacker som attackerar celler för att göra dem snälla, tog doktoranden Luís Oliveira hem vinsten i Forskar Grand Prix. Hans vinst är den femte i raden för Lunds universitet i tävlingen där forskare från hela landet utmanar varandra i presentationsteknik. Forskar Grand Prix genomfördes i Stockholm inför en pu

https://www.medicin.lu.se/artikel/vinst-femte-aret-i-rad-luis-oliveira-vinner-forskar-grand-prix - 2025-09-30

Christopher Rääf leder ett nytt forskningsprojekt som ska utveckla nya metoder för att analysera risker och upptäcka farliga CBRNE-ämnen som kan användas vid terrorattentat i svensk miljö. Målet är att förbättra beredskapen mot terrorattentat och minska samhällets sårbarhet för hot från farliga ämnen. Det fyraåriga forskningsprojektet ”Antagonistiska CBRNE-hot” finansieras av Myndigheten för samhä

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-skyddar-samhallet-mot-farliga-amnen-och-terrorhot - 2025-09-30

Ett internationellt forskarsamarbete lett från Lunds universitet visar hur magnesium tar sig in och ut genom cellmembranet. Magnesium är en livsviktig mineral som påverkar en rad biologiska processer i kroppen. Ämnet har bland annat betydelse för att cellernas energikraftverk, mitokondrierna, ska kunna producera och tillgodogöra sig kroppens energimolekyl, ATP.  När mitokondrierna inte fungerar ka

https://www.medicin.lu.se/artikel/sjalvreglerande-kanaler-forser-vara-celler-med-magnesium - 2025-09-30

En ny studie ledd från Lunds universitet har löst ett flera år gammalt mysterium: vilka patienter med aggressiv bröstcancer som blir hjälpta av en målriktad cancerbehandling som varit under utveckling men som lagts i malpåse. Studien är angelägen då den väcker hopp om att läkemedlet kan fortsätta utvecklas och förhoppningsvis nå hela vägen till dessa patienter. Trots de amerikanska forskarnas anst

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskares-upptackt-vacker-liv-i-cancerlakemedel - 2025-09-30

Med Medicinska fakulteten som en av grundarna har nätverket European Network for Climate and Health Education nyligen grundats. Andreas Vilhelmsson är en av Lunds universitets kontaktpersoner i nätverket, vars mål är att utbilda nästa generations läkare om klimatförändringarnas hälsoeffekter och om en hållbar sjukvård. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är numera medlem och en av grundarn

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-natverk-vill-mota-klimatforandringarnas-hot-mot-folkhalsan - 2025-09-30

Det är sedan tidigare känt att personer med artros har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, något som till största del förklarats med livsstils- och miljöfaktorer. Nu visar en studie från Lunds universitet att generna spelar större roll än vad man tidigare känt till, vilket tyder på att sjukdomarna kan ha gemensamma genetiska rötter. Att personer med artros även har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdo

https://www.medicin.lu.se/artikel/genetisk-koppling-mellan-artros-och-hjart-karlsjukdom-utmanar-syn-pa-riskfaktorer - 2025-09-30

Över en halv miljon svenskar har problem med nervinklämning i handleden – så kallad karpaltunnelsyndrom – ett tillstånd som orsakar stor smärta och kan påverka livskvaliteten negativt. Nu har Lars Dahlin, överläkare inom handkirurgi vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, gjort en sammanställning av all tillgänglig forskning på området till den internationella tidskrift

https://www.medicin.lu.se/artikel/karpaltunnelsyndrom-mycket-fortfarande-okant-om-folksjukdomen - 2025-09-30

En nyligen påbörjad klinisk studie undersöker nu om det går att förbättra prognosen för personer som drabbas av septisk chock genom att minska på mängden vätska som patienterna får. – Ända sedan 1800-talet har vården gett vätskebehandling intravenöst till svårt sjuka. Detta till trots saknas evidens för hur vi bäst ska styra denna behandling för att för att utfallet ska bli så bra som möjligt för

https://www.medicin.lu.se/artikel/vatskebehandling-vid-septisk-chock-under-lupp - 2025-09-30

… du doktorerar inom infektionsmedicin och har publicerat en studie som handlar om hur generna ändras hos en bakterie när den infekterar lungorna. Berätta!Vi har studerat hur bakterier, i detta fall Haemophilus influenzae, använder sina gener när de infekterar den mänskliga lungan, alltså hur genuttrycket förändras under pågående infektion. Haemophilus influenzae kan orsaka lunginflammation och äv

https://www.medicin.lu.se/artikel/halla-dar-linnea-polland-doktorand-i-infektionsmedicin - 2025-09-30

Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått från registerstudier och undersökt familjer med sjukdomen hereditärt angioödem, HAE. De fann en ny ärftlig mekanism som ökar risken för blodproppar i ben och lungor hos individer med HAE. Studien, som publiceras i tidskriften Blood, v

https://www.medicin.lu.se/artikel/upptackt-ny-arftlig-riskfaktor-blodpropp - 2025-09-30

Som forskare får man ibland ligga i lite extra för att nå ut med sin kunskap. Framöver lär det bli mer hårdträning på cykeln för forskaren Oskar Jonsson. Nu är det nämligen klart att han ska genomföra en 100 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa på tandemcykel i södra Sveriges landsbygd våren 2025. Planen är att i snitt cykla fyra mil om dagen, tillsammans med forskare, doktorander och and

https://www.medicin.lu.se/artikel/laddar-100-mil-lang-forskningsturne-pa-tandemcykel - 2025-09-30

Det pågår ett ständigt krig mellan bakterier och deras virus, bakteriofager, där båda försöker överlista varandra. I en internationell studie som letts från Lunds universitet, har forskarna nu lyckats förstå grunderna i hur en av bakteriernas försvarsystem mot fagattackerna fungerar. Det är en viktig pusselbit för att få fram effektiva fagterapier som alternativ till antibiotika. Bakteriofager – o

https://www.medicin.lu.se/artikel/kriget-mellan-bakterier-och-deras-virus - 2025-09-30

För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet visar att molekylära mekanismer i tumörvävnad kan förklara varför andra får återfall. Checkpointhämmare är en typ av immunterapi som aktiverar kroppens e

https://www.medicin.lu.se/artikel/malignt-melanom-aterfall-efter-immunterapi - 2025-09-30

I projektet Barnmorska hela vägen följer studenterna samma kvinna från inskrivningssamtalet till förlossning och eftervård. Kontinuiteten blir en trygghet för den blivande föräldern och ger större förståelse hos barnmorskestudenterna för allt som föräldrar går igenom under en graviditet. Daniela Wolfe känner varsamt på den gravida magen och på barnet som ligger där inne. Det växer som det ska och

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-var-bebis - 2025-09-30

Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige har deltagit i studien. Samtliga var redan patienter och behandlades för högt blodtryck. Högt blodtryck är en folksjukdom som ungefär varannan person

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2025-09-30

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är även viktiga för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer. Ett internationellt forskarlag har studerat sj

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2025-09-30

Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården. Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fung

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-ska-satta-lunds-universitets-sepsisforskning-pa-varldskartan - 2025-09-30

I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar. Det är välkänt att behandling med medicinsk strålning och cytostatika (cellgifter) kan påverka fertiliteten hos män. Studier

https://www.medicin.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer - 2025-09-30