Sökresultat

De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en ny studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan hjälpa oss att förstå klimatförändringarna. Trollsländor, och den spensligare varianten flicksländor, är rovinsekter med kraftfulla käkar, fasettögon och spektakulära färger. Vad som är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjaderlatta-langdistansflygare-med-pergamenttunna-vingar - 2026-10-13

Två av Naturvetenskapliga fakultetens forskare får finansiering i Vetenskapsrådets satsning på strategisk rekrytering av biträdande lektorer. Jennifer Graham vid Fysiska institutionen och Adela YiYu Zhang vid Matematikcentrum är två av bara 22 forskare som får stöd i den nationella satsningen. Fem års finansiering för unga forskareSatsningen är en del av regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/full-pott-naturvetenskapliga-fakulteten-i-vetenskapsradets-satsning - 2026-10-13

Det märkliga rymdobjektet ’Oumuamua tog forskarvärlden med storm för nio år sedan. I kölvattnet av dess passage nära vår planet har frågorna varit många. Nyligen startade en internationell satsning för att leta efter fler besökare från andra solsystem. En natt i oktober 2017 utför ett teleskop på Hawaii sitt rutinmässiga arbete med att skanna av himlavalvet. Dagen efter upptäcker en av forskarna e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jakten-pa-besokare-fran-andra-solsystem - 2026-10-13

Vad kan du göra med jorden för att få växterna i din trädgård att trivas? Professorn i markbiologi och jordexperten Håkan Wallander svarade nyligen på tittarfrågor om jord. Se sändningen i efterhand eller läs ett urval av vad som sades nedan. Vanligaste misstaget – och lösningenDet vanligaste misstaget är att låta jorden ligga bar, enligt Wallander. Då kan jorden eroderas, blåsa bort och skadas –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardsjorden-som-far-vaxterna-att-trivas-expertens-basta-tips - 2026-10-13

En svartvit flugsnappare från Sibirien flyger över 4 500 kilometer längre än nödvändigt för att nå sitt övervintringsområde i Afrika. Orsaken är att fåglarnas flyttväg fortfarande styrs av genetiska instruktioner från den senaste istiden. Hur flyttfåglar hittar till sina vinterkvarter och tillbaka till sina häckningsplatser har länge varit en av biologins stora gåtor. I en ny studie som publiceras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gener-fran-istiden-styr-flyttfaglars-omvagar-till-afrika - 2026-10-13

Forskare vid Lunds universitet spelar en central roll i den internationella satsningen på ESA:s nya teleskop ARRAKIHS. Teleskopet ska delta i jakten på svar om hur galaxer bildas och universums gåtfulla mörka materia. Den europeiska rymdorganisationen ESA har nu gett grönt ljus för slutfasen i projektet ARRAKIHS, ett teleskop som ska skjutas upp i jordens omloppsbana år 2030. Lundaforskarna Oscar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-teleskop-ska-studera-galaxer-och-mork-materia - 2026-10-13

Nu har forskare testat den rådande teorin om sambandet mellan kroppsstorlek och ämnesomsättning bland djur. Studien omkullkastar årtionden av forskning som hävdat att ämnesomsättningen alltid ökar långsammare än kroppens storlek. Inom biologin har det i flera decennier betraktats som en naturlag att det råder ett fixerat samband mellan kroppsstorlek och ämnesomsättning, i alla djurgrupper. Denna k

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/trollslandor-utmanar-klassisk-teori - 2026-10-13

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-10-13

Massutdöendet i slutet av trias för 201 miljoner år sedan orsakades av omfattande vulkanutbrott och ett snabbt varmare klimat när den dåvarande jättekontinenten Pangea började spricka upp. Den globala temperaturen steg med minst 3–4 grader Celsius. En ny studie i Nature Geoscience visar att omfattande skogsbränder härjade på de ormbunkssavanner som bredde ut sig efter skogsdöden – och att ormbunka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/201-miljoner-ar-sedan-harjades-europa-av-skogsbrander-under-tusentals-ar - 2026-10-13

Bibiana Prinoth, som disputerade vid Lunds universitet 2025, prisas nu internationellt. Hon är en av endast nio forskare i världen att tilldelas IAU:s PhD Prize. Utmärkelsen lyfter fram de mest framstående doktorsavhandlingarna globalt och placerar hennes forskning i absoluta världstoppen. Bibiana Prinoth tilldelas priset av Internationella astronomiska unionen (IAU), en organisation som samlar as

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astrofysiker-fran-lund-far-internationellt-pris-sin-avhandling - 2026-10-13

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny ljusdriven metod som gör det möjligt att omvandla enkla kemiska byggstenar till flera olika typer av avancerade molekyler. Upptäckten ger kemister ett nytt verktyg för att snabbare ta fram molekyler som på sikt kan ligga till grund för nya läkemedel och andra viktiga kemiska ämnen. Att utveckla nya läkemedel börjar ofta med att kemister kan framst

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-ljusdriven-metod-ger-kemister-fler-vagar-till-framtidens-lakemedel - 2026-10-13

Honungsbiet har länge varit modellarten när forskare studerat bins syn. Men nya forskningsresultat från Lunds universitet visar att flera mindre arter kan se skarpare. Honungsbiet har haft en särställning inom synforskningen. Det är en välstuderad art, och mycket av kunskapen om hur bin uppfattar sin omvärld bygger på studier av just honungsbin.Men honungsbiet är bara en av världens cirka 20 000 b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bin-ser-varlden-pa-fler-satt-vi-trott - 2026-10-13

Astronomer har hittat tecken på exokometer – kometer i andra solsystem – kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna pekar mot en möjlig mekanism för hur vatten kan transporteras från planetsystemets kalla yttre delar till områden där planeter bildas. Planetsystemet PDS 70 är drygt fem miljoner år gammalt och ligger omkring 370 ljusår från jorden. Systemet har minst två gasjättar och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kometer-kan-ha-levererat-vatten-till-ungt-planetsystem - 2026-10-13

Anders Reinholdt, forskare vid Kemiska institutionen, är en av sex Lundaforskare som tilldelas ERC Starting Grant. Han får 1,5 miljoner euro för att under fem år fördjupa sig i ovanliga trippelbindningar mellan metaller och andra grundämnen. Kan du berätta lite om ditt projekt N-VERT?– Min bakgrund ligger inom organometallisk kemi – den del av kemin som undersöker vad som händer när metaller bilda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-prestigefyllt-eu-anslag - 2026-10-13

I en omfattande studie har forskare kartlagt RNA-virus i ett stort antal städer världen över. Forskarna identifierade nästan 55 000 olika sorters virus, varav merparten aldrig tidigare har observerats. Viruskartan kan komma till nytta vid såväl biologisk riskbedömning som brottsplatsutredningar. Den nya forskningsstudien har resulterat i den första storskaliga kartan över RNA-virus i städer och de

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tusentals-nya-fynd-bidrar-till-global-viruskarta - 2026-10-13

De pågående klimatförändringarna har påverkat fjärilars utbredningsområden i betydligt större omfattning än vad man tidigare trott. Det framgår av en stor forskningsstudie som avslöjar en omfattande inverkan på fjärilarnas förekomst runt om i världen. Studien är den största sammanställning som någonsin har gjorts av hur fjärilars utbredning har förändrats över tid. Forskare från en lång rad länder

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatet-ritar-om-kartan-varldens-fjarilar - 2026-10-13

En fjäderlätt smekning kan sätta i gång en känslomässig kedjereaktion i en växt på mindre än en minut. Forskare vid Lunds universitet har identifierat den molekylära signalväg som kopplar mekanisk påverkan till förändringar i växtens gener och tillväxt. Växter kan inte springa undan när vinden tilltar, regnet piskar eller en växtätare med slöa ögon och glupande aptit börjar tugga på deras blad. I

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-gata-om-hur-vaxter-kanner-beroring - 2026-10-13

En ny forskningsstudie vill utmana den konventionella synen på ett bisamhälle. Genom att betrakta bina som en superorganism omdefinieras honungsbiets grundläggande biologi. De banbrytande insikterna kan få konsekvenser för modern biodling. Enligt den gängse synen består ett bisamhälle av ett mycket stort antal enskilda organismer; närmare bestämt en drottning, 200–300 drönare samt tiotusentals arb

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/bisamhallet-kan-ses-som-en-superorganism - 2026-10-13

Var kommer nästa översvämning att slå? Vilka delar av staden blir hetast när klimatet förändras? Genom att kombinera AI och geografisk information ska ett nytt EU-projekt hjälpa oss förstå framtidens samhällsutmaningar. Lunds universitet leder satsningen. Kartor har länge hjälpt oss att förstå världen. Nu får de sällskap av artificiell intelligens. En kombination av dessa – så kallad GeoAI (geospa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/eu-projekt-om-ai-och-geografi-leds-fran-lund - 2026-10-13

Vilka naturområden bör skyddas och vilka kan exploateras? Indikatorer för biologisk mångfald kan hjälpa företag att fatta mer hållbara beslut. Men bara nio procent av världens största företag inom branscher med stor påverkan på naturen använder sådana indikatorer, visar en ny studie från Lunds universitet. Indikatorer för biologisk mångfald är verktyg som används för att identifiera och jämföra na

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/foretag-riskerar-felbedoma-sin-paverkan-pa-biologisk-mangfald - 2026-10-13