Claudia Di Matteo. I dag den 12 juni 2025 har doktorand Claudia Di Matteo lagt fram sin avhandling i socialt arbete: "Mobilizing Knowledge: Framing Gender-based Violence and Negotiating Social Protection for Migrant Women with Precarious Legal Status". Claudia Di Matteo och fakultetsopponent Johan Vamstad (Marie Cederschiöld högskola) bjöd på ett intressant och samtidigt lättsamt samtal om avhandl

https://www.soch.lu.se/artikel/claudia-di-matteo-disputerad - 2025-08-23

Hur är det att vara över 90 år och ha hemtjänst, flera gånger om dagen, år efter år? Inom ramen för det Fortefinansierade hemtjänstprojektet ”Hemtjänst i äldres vardag” har 92-åriga Eva-Mari Köhler skrivit dagbok om sina erfarenheter av hemtjänst. Tove Harnett är projektledare och har skrivit förordet. I Sjukt gammal får vi en unik inblick i Eva-Mari Köhlers vardag, nedtecknad i en osminkad dagbok

https://www.soch.lu.se/artikel/sjukt-gammal-unik-inifranskildring-av-livet-med-hemtjanst - 2025-08-23

Glenn Möllergren och Håkan Jönson. Foto: Åsa Wallin, Sydsvenskan. I forskningsprojektet "Hemtjänst i äldres vardag" har forskarna Håkan Jönson och Glenn Möllergren intervjuat äldre med hemtjänst, som vittnar om stress under måltiderna och sorg över att alltid hänvisas till mikromat. Professor Håkan Jönson och doktorand Glenn Möllergren berättar i en artikel i Sydsvenskan (5 augusti 2025) att de re

https://www.soch.lu.se/artikel/sorg-och-stress-nar-aldre-hanvisas-till-mikromat - 2025-08-23

Hans Swärd medverkade i Sveriges Radios program Konflikt den 25 oktober. Programmet handlade om den nya fattigdomen i Sverige, om människor som sover i provisoriska läger och tigger eller samlar pantburkar. Hans Swärd och Mats Åberg, tidigare ambassadör i Rumänien och initiativtagare till "Nätverket för romska EU-migranter" i Sverige, diskuterar olika aspekter av problemet utifrån en social, histo

https://www.soch.lu.se/artikel/hans-sward-om-hemlosa-eu-medborgare-i-p1 - 2025-08-23

I Sydsvenskan den 27 oktober intervjuades Ingrid Sahlin och Marcus Knutagård, professor respektive lektor vid Socialhögskolan, apropå tidningens reportage om kostnader för hemlösheten i Malmö.Ingrid Sahlin: "Jag förstår inte varför man inte gör mer av allmännyttan. Det är inte socialtjänstens sak att lösa bostadsbristen, det är kommunens sak. Och att det ska byggas mer kan man utan vidare tvinga a

https://www.soch.lu.se/artikel/ingrid-sahlin-och-marcus-knutagard-intervjuas-i-sydsvenskan - 2025-08-23

Henrik Smith är professor i zooekologi vid Lunds universitet. Bild: Johan Persson. Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-08-23

Klimatförändringens konsekvenser för Sverige står i fokus för symposiet. Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största ak

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2025-08-23

CEC-forskare ligger bakom nytt profilområde som beslutats av rektor vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2025-08-23

Hur naturen ska värderas i politiskt och ekonomiskt beslutsfattande är temat för IPBES nya rapport. Bild: Istockphoto. Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2025-08-23

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2025-08-23

Bild: Hans Ott/Unsplash Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2025-08-23

Stadsskogar har mindre mångfald av fåglar, även om skogen håller hög kvalitet, visar ny forskning. Bild: Tariq Sulemani/Istockphoto. En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogs

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-08-23

Koncentrationen av metan har ökat den 27 och 28 september vid ICOS mätstation i Hyltemossa. Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann,

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-08-23

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-08-23

Adrian Gustafson i Arktis på fältarbete. Bild: privat. Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis –

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-08-23

Trädavverkning vid Norunda forskningsstation. Observera att avverkningen sker snabbare i filmen än verkligheten. Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-08-23

Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona. FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor t

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-08-23

Kustingenjör Caroline Hallin undervisar ­doktorander från den tvärvetenskapliga forskarskolan ClimBEco vid Knäbäcks­husen, där havet håller på att äta upp stranden. Foto: Sara Håkansson Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2025-08-23

Krisen för den biologiska mångfalden är mer komplex och mindre känd än klimatkrisen, menar flera forskare. Bild: Kaleni/Pixabay. Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisa

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-08-23

Skogens miljömål nås inte i dag. Klas Lucander har bland annat undersökt vad utökad kvävegödsling skulle kunna få för effekter på skogen. Foto: Shutterstock Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2025-08-23