Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 128062 sökträffar

Näktergalens extremflyttar genom öknen kartlagda

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-05-29

Fosforbrist kan förvärra klimatproblemen

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-05-29

Internationell lagtävling i naturvetenskap hålls i Lund

Den 2–9 maj välkomnar Lunds universitet naturvetenskapliga talanger från hela Europa. Ungdomar från 23 länder ska då delta i European Olympiad of Experimental Science (EOES). Att samarbeta lär bli ett vinnande nyckelord. EOES är en europeisk tävling i naturvetenskap. Alla tävlingsmoment bygger på experimentellt arbete i laboratoriemiljö, och eleverna tävlar i lag istället för individuellt. Tävling

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-lagtavling-i-naturvetenskap-halls-i-lund - 2026-05-29

Marksvampar avgörande för öars återhämtning

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-05-29

Nyktofila flyttfåglar styrs av månen

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En banbrytande långtidsstudie från Lunds universitet visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm. ”… det stilla, sorgsna och sköna månskenet, som får fåglarna att drömma i träden…”Den franske poeten Paul Verlaine hade fel i sin berömda dikt Clair de Lune. Månskenet får inte alls fåglarna att drönaraktigt drömma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyktofila-flyttfaglar-styrs-av-manen - 2026-05-29

Museifynd avslöjar hur bisarr bananfluga blev blodtörstig undervattensjägare

En köttätande bananfluga som lever i porlande, afrikanska vattendrag kan låta som en feberdröm. Men med hjälp av dna-analys från en uppnålad museiinsekt i Zürich har forskare lyckats rita en evolutionär karta över en gåtfull fluga som inte skådats sedan 1981. Forskare vid Lunds universitet har lyckats kartlägga arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor – Drosophila enhydrobia. Till s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/museifynd-avslojar-hur-bisarr-bananfluga-blev-blodtorstig-undervattensjagare - 2026-05-29

När planeter vandrar: Lundaforskare bidrar med nyckelanalys

Hur hamnar vissa planeter mycket nära sina värdstjärnor, trots att de verkar ha bildats långt längre ut? En ny internationell studie, ledd från University of Southern Queensland i samarbete med MIT, söker svar. Från Lunds universitet har Judith Korth bidragit med dynamisk analys. I fokus står TOI‑1130b, en så kallad mini‑Neptun som kretsar kring en stjärna cirka 190 ljusår från jorden. Planeten fa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nar-planeter-vandrar-lundaforskare-bidrar-med-nyckelanalys - 2026-05-29

Fåglar kan ta stor skada av värmeböljor

Extremväder utgör ett allvarligt hot mot fåglar. Ändå saknas både kunskap och metoder för att mäta de negativa effekterna. I en ny studie har forskare kartlagt kunskapsluckorna och föreslår konkreta verktyg för att analysera riskerna för fåglar. Världen över har det blivit allt vanligare med extremväder, ofta i form av kombinationen värme och torka. Dessa vädersituationer blir dessutom alltmer kra

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-kan-ta-stor-skada-av-varmeboljor - 2026-05-29

Torvmarker kan förstärka klimatuppvärmningen

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2000-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-05-29

Blomsterprakten som skördar trafikoffer

Blomrika vägkanter kan locka hungriga humlor, men riskerar samtidigt att vara farliga för de surrande små insekterna. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet. Den aktuella studien har undersökt vilken roll som vägkanter spelar för humlor. Å ena sidan kan blomsterfyllda vägkanter vara värdefulla eftersom de bidrar med livsmiljöer för växter och ger föda till pollinerande insekter. Å

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer - 2026-05-29

Allt ljus på den mörka sektorn

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk materia och kanske ledtrådar om mörk energi. I mi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2026-05-29

Mångmiljonsatsning på täta proteinkapslar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2026-05-29

Nya hedersdoktorer i naturvetenskap

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lunds universitet har fått två nya hedersdoktorer inom naturvetenskap. Den ena är en underhållande och kreativ cirkusartist inom fysikämnet. Den andra är en kemiprofessor som brinner för att ge studenter en tidig anknytning till kvalificerad forskning. Stanley Micklavzina, fysiker vid Oregons universitet i USA Stanl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2026-05-29

Kroppsmålning skyddar mot blodsugande insekter

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukdomar. Kroppsmålning förekommer bland exempel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kroppsmalning-skyddar-mot-blodsugande-insekter - 2026-05-29

Så uppfattar fåglarna världen

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av en unik kamera för första gången lyckats återge hur fåglar ser färger i sin omgivning. Studien avslöjar hur fåglarnas färgseende gör att de får en helt annan verklighetsuppfattning än vi människor. Människans färgseende bygger på tre grundfärger: rött, grönt och blått.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-uppfattar-faglarna-varlden - 2026-05-29

Månens faser påverkar skalbaggar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Av alla nattaktiva djur är det bara dyngbaggar som navigerar med hjälp av polariserat månsken. Nu visar forskare vid Lunds universitet att skalbaggarna kan använda ljussignalerna trots att de tidvis är mycket svaga, och trots att konstgjorda ljuskällor, främst i städer, stör det naturliga ljuset från natthimlen. – V

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manens-faser-paverkar-skalbaggar - 2026-05-29

Ungdomar får chans att jaga Higgspartiklar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Måndagen den 11 februari får skånska gymnasieungdomar leka partikelfysiker med forskarna i Lund. Eleverna får analysera riktiga data från forskningsanläggningen CERN och även prova på att jaga Higgspartiklar. Allt för att fira den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap. För tre år sedan skapade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ungdomar-far-chans-att-jaga-higgspartiklar - 2026-05-29

Blomman doftar olika på olika platser

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en ny studie har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt att blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. – På ett ställe doftar de tallskog, på ett annat precis som jenkatuggummi, och lite längre söderut parfym, berättar Magne Friberg, universitetslektor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomman-doftar-olika-pa-olika-platser - 2026-05-29

Stjärnskådning på bred front

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu startar projektet Stjärnförsöket. Förhoppningen är att få in 100.000 observationer under det kommande året. Syftet är att väcka uppmärksamhet för det ständigt växande problemet med ljusföro­reningar. Projektets vetenskapliga ledare är fysikern Urban Eriksson. Stjärnförsöket är ett massexperiment och bygger på beg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stjarnskadning-pa-bred-front - 2026-05-29

Ny forskning på extremväder

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nu görs det satsningar på en rad nya forskningsprojekt om extremväder, i ljuset av den gångna sommarens extrema torka. Tre av dessa projekt handlar om extremvädrets inverkan på algblomningar, på humlesamhällen samt användningen av klimatmodeller för att undersöka effekter på politik, juridik och samhällsengagemang.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-pa-extremvader - 2026-05-29