Sökresultat

professor Forskningsområde: Biomekanik - Vad händer när vi belastar vår kropp? Jag forskar inom medicinsk teknik, mer specifikt biomekanik. Det innebär att jag med hjälp av fysikens lagar och mekanikens verktygslåda försöker förstå hur krafter påverkar kroppens vävnader. Som ämne är det brett, men min forskning fokuserar på rörelseapparatens vävnader, dvs skelettets ben, ledbrosk, ligament och sen

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/hanna-isaksson - 2026-05-01

Här kan du läsa övergripande information om ledsjukdomen artros, bland annat om hur diagnosen ställs och vilka symtom som är vanligast. Vad är artros? Varför drabbas man av artros? Hur ställs diagnosen? Vad är sjukdomens vanligaste symtom? Vad händer i en artrosdrabbad led? Hur behandlar man artros? Går det att förebygga artros? Vad är artros? Artros (ibland kallat ledsvikt) är en sjukdom som angr

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros - 2026-05-01

docent Forskningsområde: Nya magnetkamerametoder för studier och tidig diagnos av artros. Jag är sjukhusfysiker och arbetar i gränslandet mellan fysik/teknik och medicin. Mer specifikt sysslar vi med utveckling och implementering av nya diagnostiska bildmetoder baserade på magnetkamerateknik. Med magnetkameran kan man ta detaljerade skiktbilder av kroppen utan att använda joniserande strålning. Ar

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/jonas-svensson - 2026-05-01

professor, läkare, epidemiolog Forskningsområde: Artros – från tidiga sjukdomsmekanismer till börda på individ och samhälle Jag brukar dela upp min forskning i tre grenar:1. Molekylära processer vid artrosutvecklingen och dess olika stadier med hjälp av bland annat min biobank och avancerade mätinstrument i laboratoriemiljö.2. Strukturella förändringar som sker i ledvävnaderna och dess eventuella

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/martin-englund - 2026-05-01

professor emeritus, läkare, ortopedspecialist Forskningsområde: Artros — från gen till patient för en bättre behandling Jag försöker i min forskning visa vad det är som gör att så många av oss drabbas av den allra vanligaste ledsjukdomen, artros; hur sjukdomen utvecklas och visar sig som smärta, funktionsnedsättning och förändringar i ledens struktur och vilken behandling som bäst hjälper patiente

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/stefan-lohmander - 2026-05-01

Även om det i dagsläget inte finns något botemedel mot artros,  går det att med hjälp av olika behandlingsmetoder att lindra sjukdomens symtom och fördröja sjukdomsutvecklingen. Artrosbehandling brukar delas upp i en tredelad pyramid, med utbildning, träning och viktminskning (vid behov) som basen i pyramiden. Denna bas är grundbehandlingen vid artros och är således den viktigaste delen som ska er

https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros - 2026-05-01

Lund OsteoArthritis Division (LOAD) är ett regionalt nätverk för artrosforskning. LOAD (Lund OsteoArthritis Division) är ett tvärvetenskapligt nätverk koordinerat av professor Martin Englund. Nätverket består av välmeriterade artrosforskare vid Lunds universitet. Inom LOAD finns ofta världsledande kompetens inom klinisk ortopedi, epidemiologi, extracellulär matrixbiologi och proteomik, fysioterapi

https://www.artrosportalen.lu.se/load - 2026-05-01

Din medverkan bidrar till att artrosforskningen går framåt. Det pågår studier om artros för att fördjupa kunskapen kring sjukdomen.  Ofta behövs direkt medverkan från frivilliga försökspersoner och patienter i dessa studier. Utan sådan medverkan hade forskningen inte kunnat röra sig framåt.Vi söker därför ofta frivilliga personer som vill och kan delta i våra studier kring en av Sveriges vanligast

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/delta-i-studier - 2026-05-01

Här kan du läsa patienthistorier berättade av personer som lever med artros. Skriv gärna till oss om du har egna erfarenheter av artros som du vill dela med dig här på Artrosportalen. Lever du med artros vill vi på Artrosportalen gärna höra din historia och eventuellt dela dina erfarenheter med våra besökare. Det spelar ingen roll hur gammal du är eller hur länge du har haft artros. Vi välkomnar a

https://www.artrosportalen.lu.se/mitt-liv-med-artros - 2026-05-01

Var med och stöd Artrosportalen.se och artrosforskning för att skapa en bättre framtid för alla som lider av ledsjukdomen artros! Det bästa sättet att få bättre förståelse för sjukdomsmekanismer vid artros, för att exempelvis ta fram nya bättre behandlingar, är forskning. Medicinsk forskning av hög kvalitet kostar dock mycket pengar. Drift av Artrosportalen.se för att sprida senaste information oc

https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/stod-oss - 2026-05-01

Här kan du läsa korta sammanfattningar från doktorsavhandlingar inom artrosområdet som publicerats av våra doktorander vid Lunds universitet. Under varje sammanfattning går det att klicka sig vidare för att få tillgång till hela avhandlingen.

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/avhandlingar - 2026-05-01

En främre korsbandsskada är den vanligaste typen av korsbandsskador och drabbar bland annat unga fotbolls- och handbollsspelare. Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät.  De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/artros-efter-ledskada/korsbandsskada - 2026-05-01

En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/artros-efter-ledskada/meniskskada - 2026-05-01

En knäskada i skidbacken och två protesoperationer. När Gunill-Louise var på skidsemester det året hon fyllde trettio, råkade hon ut för en olycka i backen som senare i livet skulle orsaka henne allvarliga knäproblem.Jag åkte offpist och skulle vara lite häftig, men jag föll i skidbacken och skadade menisken i mitt vänstra knä.Det skadade knät lindades in i bandage och Gunill-Louise blev tillsagd

https://www.artrosportalen.lu.se/mitt-liv-med-artros/min-historia-gunill-louise - 2026-05-01

Fotbollskada på 90-talet: ingen knärehabilitering "på den tiden". När 15-åriga fotbollsspelaren Veronika skadade sitt högra knä i samband med en match, var det ingen som berättade om riskerna som fanns för att utveckla framtida knäproblem. Inom fotbollsklubben förekom varken förebyggande träning eller knästabiliserande övningar för spelarna, något som idrottsklubbar idag ständigt uppmanas att väva

https://www.artrosportalen.lu.se/mitt-liv-med-artros/min-historia-veronika - 2026-05-01

Artros kan även drabba yngre personer och är ofta resultatet av en tidigare ledskada. Cirka 50% av alla som råkar ut för en knäskada utvecklar artros 15-20 år efter skadetillfälle. Har du drabbats av artros och är i 25-35 årsåldern är du långt ifrån ensam. Även om det är vanligare att artros drabbar personer efter medelåldern, händer det att man redan i unga år i perioder kan få problem med ledsmä

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros - 2026-05-01

Är du nyfiken på MR och vill bidra till artrosforskning? Många drabbas av artros i knäleden. Trots att artros är så vanligt är vår kunskap om sjukdomsförloppet begränsad. Med hjälp av en magnetkamera (MR) kan vi kanske följa utvecklingen av artros och lära oss mer om vad som händer i leden. Därför gör vi nu en studie där vi undersöker personer med skadade knän med målet att föl

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/delta-i-studier/forskningsstudie-menix - 2026-05-01

Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät.  De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80% av dessa drabbas också av en samtidig ledbands-, menisk- eller broskskada. Det är alltså relativt sällan att man råkar ut för e

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/korsbandsskada - 2026-05-01

En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/meniskskada - 2026-05-01

I-PROTECT är ett forskningsprojekt om implementering av skadeförebyggande träning inom ungdomshandboll (13-17 år) i samarbete mellan Lunds universitet, H43 Lund, LUGI HF, Skånes handbollförbund och Svenska handbollförbundet. Tillsammans utvecklar och inför vi handbollsträning med skadeförebyggande och prestationshöjande principer. Vi utgår ifrån klubbarnas behov och förutsättningar med aktuell for

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/i-protect - 2026-05-01